Läraren på friskolan: ”Pengarna går tillbaka till verksamheten”

Friskolan Carlssons skola i Stockholm delar inte ut eventuell vinst till sina ägare.
– Pengarna går tillbaka till verksamheten, säger slöjdläraren Anki Obbel.

Skolan ligger på Kommendörsgatan, några hundra meter från Karlaplan på Östermalm i Stockholm. Det är ett av Sveriges ekonomiskt mest välmående områden.

I höstas var 86,8 procent av den pedagogiska personalen legitimerad och behörig. I matematik var behörigheten 100 procent, i svenska 89 procent och engelska 79 procent, enligt Skolverkets statistik.

Lärartätheten är god, 12,1 elever per lärare jämfört med 13,0 som är snittet för Stockholm. I förhållande till flera av de stora
kommersiella friskolekoncernerna är lärartätheten till och med mycket god.

”Lätt att rekrytera ny personal”

Anki Obbel, arbetslagsledare och Lärarnas Riksförbunds ombud på skolan, berättar att hon har arbetat på Carlssons skola i 23 år.

– Även om det är en ganska så stor skola, vi är cirka 100 anställda varav drygt 60 lärare och nästan 700 elever från förskoleklass till årskurs nio, så är den familjär. Det är nära till allt och alla och det är korta beslutsvägar. Den låga personalomsättningen gör att man känner och pratar med alla som arbetar här: lärare, vaktmästare, städare och övrig personal.

– Skolan är gammal och lokalerna är kanske inte riktigt anpassade efter dagens krav, men det är trivsamt. Det och trevliga och kompetenta kollegor tror jag bidrar till att det är få som slutar och att det är lätt att rekrytera ny personal.

Nöjd att arbeta i en ideell organisation

Precis som många andra av de äldsta och mest attraktiva friskolorna i Sverige drivs Carlssons skola – som i år fyller 150 år – utan vinstsyfte. Ägare är en ideell förening med medlemmar bestående av föräldrar som har barn i skolan.

Anki Obbel säger att det inte är ovanligt att hon för bekanta och andra får berätta vad det är för typ av skola hon arbetar på. Den politiska debatten har framför allt intresserat sig för de vinstdrivande friskolorna, inte de ideella.

– Jag är nöjd över att arbeta i en ideell organisation. Det känns bra att pengarna kommer eleverna till godo.

– Och så fungerar det här. Lärartätheten är god och vi har en bra elevhälsa. Vi är hela tiden många vuxna kring barnen och kan ge extra stöd och hjälp till de elever som behöver det.

En stor majoritet av eleverna på Carlssons skola kommer från studievana hem. Enligt Skolverkets senaste statistik har ungefär nio av tio elever på skolan föräldrar med eftergymnasial utbildning.

– Många av eleverna har bra stöd hemifrån, men det är inte samma sak som att vi inte har barn som inte är studiemotiverade eller är i behov av extra mycket hjälp.

Cirka 9 000 barn står i kö för en plats på skolan, varav cirka 1 500 till förskoleklass (68 elever tas in per år). En del föräldrar ställer sina barn i kö redan på BB, vilket dessutom uppmanas av skolan. På sin hemsida skriver den att ”… i nuläget bör man därför ställa sitt barn i kö redan när det är nyfött.”

För att inte bara elever som är födda i början på året ska komma in infördes 2005 ett kösystem som bland annat bygger på antalet dagar mellan födseln och anmälnings-datumet. Ju närmare anmälningsdatum i
förhållande till födelsedatum, desto bättre könummer. Om flera barn har samma antal ködagar tillämpas lottning vid intagning.

Elever som pendlar långt

Många av eleverna bor i Stockholms innerstad, bland annat på Östermalm.

– Men långt ifrån alla gör det. Vi har elever från cirka tio kommuner runt om i Storstockholm. En del barn pendlar ganska så långt, säger Anki Obbel.

Som på många andra skolor är vikariefrågan ett återkommande diskussionsämne på Carlssons skola.

– Under pandemin har det varit tufft. När någon kollega är borta händer det ofta att vi får vikariera för varandra. Det är i allmänhet en bra lösning för barnen, men kanske inte lika bra för oss lärare. Vikarierandet tar av vår planeringstid.

Får ni ingen kompensation?

– Vi har kommit överens med arbetsgivaren om att den som vikarierar ett visst antal minuter per läsår kompenseras genom lediga dagar under höstlovet.

På en del skolor diskuteras det att införa schemalagd vikarietid för ordinarie lärare, pass som finns med i tjänstefördelningen.

– Det kan vara en intressant lösning. Jag tror att det är bättre för eleverna att ordinarie lärare vikarierar för varandra än ett det tas in korttidsvikarier.