Inkludering

Läraren Tove stammar – så hjälper hon elever som också gör det

Tove Selvåg Drott stamning

Lågstadieläraren Tove Selvåg Drott var själv proffs på att undvika jobbiga situationer: ”Det finns många sätt att redovisa och ha högläsning”, säger Tove Selvåg Drott.

Läraren Tove Selvåg Drott letade länge efter en bok om stamning, en personlig bok som byggde på egna erfarenheter.
Hon hittade ingen. Då skrev hon en själv.

Det finns böcker, bra böcker, om stamning, självhjälpsböcker, behandlingsböcker och faktaböcker, men böcker som bygger på egna erfarenheter av att leva med stamning – något som 90 000 svenskar gör – är det snålt med i boklådorna.

– Det är viktiga böcker i sin genre, men det som saknades var ur en stammandes persons perspektiv, säger Tove Selvåg Drott.

LÄS MER – Lärarens 5 tips: Så arbetar du med stammande elever

I hennes nyutkomna bok ”Jag tror det bröts – du försvann” berättar hon okomplicerat och rättfram om hur det är att snubbla över orden eller inte kunna uttrycka det man vill – i alla skeenden av livet: från när stamningen först upptäcktes, genom grundskolan, gymnasiet, högskola, anställningsintervjuer till att träffa en partner och få egna barn – hela livet fram till i dag.

– Okunskapen om stamning är stor. Det är märkligt eftersom det finns så många som stammar, säger Tove Selvåg Drott.

Arbetar som lågstadielärare

Hon hade tidigt siktet inställt på ett jobb som lärare och arbetar nu som lågstadielärare i Silverdalsskolan i Sollentuna. Hon har fortfarande ett mål kvar: föreläsare.

– Jag tänker att boken är första steget till att bli föreläsare. Jag vill åka runt och berätta för rektorer, lärare, elever, ja, alla som har med skolan att göra om hur det är att leva med att stamning.

90 000 svenskar stammar – men det är ont om böcker om ämnet som bygger på egna erfarenheter.

Hur är det att vara lärare och stamma?

– Jag tog examen 2005 och det dröjde faktiskt till att jag började skriva boken innan jag tog upp det med mina elever. Det hade inte funnits någon anledning innan.

Responsen berörde henne.

– Jag berättade om att jag hade börjat skriva en bok och vi kom in på mitt sätt att tala. Jag berättade om min stamning och frågade om någon hade lagt märke till hur jag låter när jag pratar. Eleverna var lite frågande men en elev visste, ”du stammar”. De hade inte reflekterat så mycket över mitt sätt att prata.

”Proffs att undvika jobbiga situationer”

Reaktionen sammanfattade hennes egen tes: stamning är bara ett annat sätt att prata.

Skiljer sig ditt sätt att undervisa från andra lärare tack vare stamningen?

– Kanske. Jag var själv ett proffs på att undvika jobbiga situationer och känner snabbt igen det hos andra. Lärande ska vara lustfyllt, så det är viktigt att ta reda på vilka sätt eleverna känner sig bekväma.

Men det är ju ett stort fokus på presentationer i skolan?

– Ja, men det finns många sätt att redovisa. Vid högläsning kan man dela in eleverna i grupper med liknande förmågor så den som kämpar inte sätts mot den bästa. Vid upprop kan man låta eleverna ställa sig upp i stället för att svara ”Ja!”. Det finns många sätt som underlättar.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm