emma_nyanlanda
Nyanlända

Läraren varnar: ”Leder till en ökad arbetsbelastning”

Riksdagen har beslutat att asylsökande barn som påbörjat en gymnasieutbildning får rätt att slutföra skolgången i Sverige.
Gymnasieläraren Emma Köster tycker att beslutet är ett steg i fel riktning.
– Det kommer bidra till förvirring, godtycklighet i bedömningen och ökad arbetsbelastning för lärarna, säger hon.

Under onsdagen beslutade riksdagen att asylsökande barn och ungdomar som påbörjat en gymnasieutbildning har rätt till att stanna kvar i Sverige för att läsa klart gymnasiet, och i och med det öka möjligheten till ett arbete och ett permanent uppehållstillstånd. Det innebär att de kan slutföra sin gymnasieutbildning även om deras tidigare tillstånd har upphört.

Avsikten med förslaget är att uppmuntra ungdomarna att studera och att de samtidigt ska känna trygghet i att de kan fullfölja studierna. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juni 2017.

Ett steg framåt, menar vissa – men många är samtidigt överens om att mer behöver göras framöver för ensamkommande barn och ungas situation.

Mitt i allt detta har mer landat i knät på lärarna att lösa, med en press som alltjämt är stor. Vem ska egentligen få utbildning? Och hur ska den i så fall se ut och innehålla? Och får läraren redskap att klara av det nya uppdraget som läraryrket har blivit i och med denna nya elevgrupp? Det är frågor som snurrar varmt ute på landets skolor just nu. 

Emma Köster arbetar som gymnasielärare på Startskolan i Malmö och varje dag möter hon elever i livskris i sitt klassrum. Hon blev överraskad över beslutet.

– Dagens system är påfrestande och stressande för ungdomarna och svårt för oss lärare att hantera. Jag är därför glad över att regeringen också har insett det och vill göra något åt situationen. Men jag förvånades över regeringens förslag på lösning, säger Emma Köster till Skolvärlden.

Hon håller med om att något bör göras. Men tycker att det här beslutet är ett steg i fel riktning.

– Jag förbluffas framförallt över dubbelmoralen i beslutet. När Migrationsverket säger nej, ja då ska skolan säga ja? säger hon.

Emma Köster
Emma Köster

Emma Köster anser att regeringens beslut både är principiellt och fysiskt problematiskt, och hon är rädd för att man inte har tänkt igenom det.

– Man ger signalen till svenskarna och hela omvärlden att Sverige ger gratis utbildning till alla – även om du har tagit dig till Sverige på olagligt sätt och oavsett om du har fått ett asylavslag nu eller för länge sedan. Och vad kommer det att få för konsekvenser i framtiden? säger hon och fortsätter:

– Beslutet är fysiskt problematiskt därför att läraren varken har utbildning, verktyg, tid eller möjlighet i dagens uppdragsbeskrivning kunna avgöra vad en ”aktiv elev” är – som ju är kravet för att man ska få stanna enligt regeringen.

Emma Köster fruktar att det kommer leda till godtyckliga och ojämlika bedömningar.

– En ”aktiv elev” kan handla om så många saker. Visar närvaro, engagemang i klassrummet, betyg, delaktighet, progress, initiativförmåga, social förmåga, förmågan att lära svenska eller hemspråk att man är en ”aktiv elev”. Och när ska läraren rapportera denna aktivitet? Varje vecka, månadsvis eller halvårsvis?  

Jag förbluffas framförallt över dubbelmoralen i beslutet.

– Jag ser också en risk för att undervisningen får stå tillbaka till förmån för fler ”icke läraruppgifter”. Jag undrar också vad man gör med de elever som då bedöms inte vara aktiva. Det framgår inte i regeringens beslut. 

Från skolor i hela landet hörs rop på hjälp. Emma Köster känner av en jättestor press som lärare. Men pressen ser olika ut i olika elevgrupper.

– Som lärare för elever som är invandrade eller asylsökande består pressen av otillräckligt stöd av sociala funktioner och av att man förväntas individualisera undervisningen för elevgrupper som har helt olika bakgrund, säger hon.

Vad säger dina lärarkollegor om detta?

– Mina kollegor säger samma sak. Det sociala stödet är alldeles för dåligt. Och det går ut över elevernas förmåga att ta till sig undervisningen. 

Men vi behöver göra mycket mer.

Att rapportera frånvaro är en av det mest tidskrävande och konfliktskapande moment som en lärare tvingas göra, menar Emma Köster.

– Detta skulle med lätthet kunna utföras av en administratör och därmed plockas bort. Jag har blivit både skriken åt, hotad, hatad och sedd snett på av elever för att jag har varit noggrann med att notera sena ankomster eller för att CSN har dragits in.

– Vid sena ankomster eller frånvaro ligger det också på läraren att se till att den frånvarande eleven får den undervisning som den har gått miste om. Vid frånvaro tvingas läraren dessutom söka upp eleven och arbeta efter en lokal konsekvenstrappa i hopp om förändrat beteende hos eleven.

Känner du dig ibland som en gränspolis i klassrummet?

– Som lärare är du långt mer än så. Du är kurator, sjuksköterska, förälder, pep-coach, IT-konsult, vakt, polis, städerska, administratör och receptionist. Jag menar att det är ett enormt resursslöseri som kan liknas vid idiotin i att en läkare får i uppgift att ”vakta” i cafeterian och sortera plåster i medicinförrådet. 

Emma Köster menar på att dagens system inte är helt förkastligt. Men det behövs mer.

– En del samarbeten är framgångsrika, så som en del praktikkontakter, snabbväg till att ta körkort och möjligheten till sommarjobb. Många lärare är också initiativtagande och driver på förändringsarbetet, säger hon och tillägger:

– Men vi behöver göra mycket mer. Och framförallt så tror jag inte att den nya lagen kommer att förändra beteendet och motivationen i klassrummet. Det kommer snarare bidra till förvirring, godtycklighet i bedömningen och ökad arbetsbelastning för lärarna. 

Fotnot: Skolvärlden har sökt representanter från Migrationsverket för ett förtydligande om vilka gymnasieutbildningar som beslutet innefattar.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm