NO-läraren Anders Enström lät den nya AI-boten planera en 60-minuterslektion om vindkraft. Det tog sekunder att få den klar.
Anders Enström, NO-lärare i Huddinge, har börjat använda ChatGPT-boten i sina lektioner – och är är mest rädd för ett förbud.
– Mitt intryck är att vi får ett verktyg som kommer att ändra hela skolan, säger han.
ChatGPD lanserades ett par veckor efter att regeringen lovat 685 miljoner kronor till läroböcker av papper.
Anders Enström lät den nya boten planera en 60-minuterslektion om vindkraft. Det tog sekunder att få den klar.
– Där kom hela planeringen för 60 minuter, med länkar och vad jag skulle prata om. Man måste fundera på vad verktygen kan göra för oss lärare, säger han.
Den statliga boksatsningen ger han inte alltför mycket för – Anders Enström menar att kritiken mot skolans digitalisering kan få negativa konsekvenser.
– De (regeringen) är helt verklighetsfrämmande, de har ingen aning. Då ligger ett förbud jättenära. Men man glömmer att alla elever har en mejladress – och vem ska kolla den? säger Anders Enström.
Han tror som flera andra att de nya verktygen kommer att förändra skolan i grunden.
I Anders Enströms klass fick eleverna diskutera för- och nackdelar om vind- och kärnkraft med varandra. Sedan fick boten svara och tillsammans jämförde de resultatet.
– Nu kunde jag ha föreläsning om vad ett rotorblad är. Vad innebär uran? För då hade de fått förförståelse. Och sen ska de göra en poddcast och en film. Det är dit vi måste gå, från konsument till producent, annars blir det för lätt att fuska med GPT, säger Anders Enström.
Och med det dör det klassiska bildningsidealet.
– Bildningsidealen är säkert olika, en del lärare tänker att de sitter på all kunskap medan jag tänker att jag inte kan allt, vet allt, men jag har en bra förmåga att få elever att känna att saker är viktigt. Det gamla bildningsidealet att föreläsa för folk, berätta vad de ska tycka, det är på väg ut. Nu gäller det att eleverna får förmågan att känna med andra människor, säger han.
Frågan som bekymrar många lärare, risken för fusk, finns det sätt att hantera enligt Anders Enström.
– Det största faran är att hela verktyget stämplas som ett fuskverktyg. Och vill man inte det kanske man ska göra andra typer av uppgifter. Då kanske man ska skriva uppgifter i skolan. Nästan alla skolor kan stänga eller låsa elevernas enheter till en eller två sidor så de inte kan komma åt den, säger Anders Enström.
Till lärare som känner sig osäkra då?
– Framför allt ska man inte vara så otroligt rädd för att testa. Vad är det värsta som kan hända?