Lärarlönerna höjs med 1,4 miljarder

Tisdagen 1 november var sista dagen för skolhuvudmännen att ansöka om pengar inom ramen för lärarlönelyftet. 286 kommuner och 665 övriga skolhuvudmän har begärt ut pengar inom ramen för satsning – totalt handlar det om närmare 1,4 miljarder kronor, eller drygt 90 procent av hela statsbidraget, enligt Skolverket.

– Det är jättepositivt att så många hoppat på tåget. Vi hade inte förväntat oss att så många skulle vara med redan första terminen utifrån den erfarenhet vi har av tidigare statsbidragssatsningar. Det brukar ta ett tag innan det kommer igång, säger Andreas Spång, chef för statsbidragsenheten på Skolverket.

Vid tidigare statsbidragssatsningar har det kunnat skilja sig ganska mycket åt hur intresserade olika huvudmännen varit av att utnyttja bidragen.

I det här fallet är hela 90 procent med. Vad beror det på?

– Det är svårt att spekulera om. Det är en stor påse pengar som ska användas till att höja lärares löner. Men syftet med reformen är att höja lärarkårens status och då är det jätteviktigt att så många som möjligt är med från början, vilket ger goda förutsättningar för fortsättningen.

665 fristående skolor har rekvirerat pengar, det innebär att omkring hundra fristående skolor valt att avvakta. 

– Det är där den stora delen av dem som inte rekvirerat pengar ligger.

Nu ska Skolverket kontrollera att ansökningarna är korrekta.

– På huvudmannanivå kommer slutsumman kunna skilja sig lite åt jämfört med vad man ansökt om. Det finns till exempel huvudmän som ansökt för lärare som inte har lärarlegitimation och då måste vi utreda och kontrollera om undantagsreglerna gäller.

– Vi tror inte att det kommer att diffa jättemycket på totalen. Men för enskilda huvudmän kan det bli lite mindre än vad man begärt för.

I början av december hoppas Skolverket kunna fatta beslut om de rekvisitioner som kommit in.