”Lärarlyftet är underutnyttjat”

Niclas Westin pratar om behörighetsläget som bekymmersamt, ordentligt bekymmersamt och menar att ansvaret för att göra icke-behöriga lärare behöriga är tredelat. 

– Staten har skärpt behörighetskraven och bär därför en del av ansvaret, vilket man svarat upp med genom att erbjuda kostnadsfri vidareutbildning genom Lärarlyftet och ett stimulansbidrag till skolhuvudmännen. 

Även skolhuvudmännen har ett ansvar, det är de som har anställt personal utan behörighet.

– Sedan vilar det alltid ett ansvar på den enskilda personen att uppfylla de formella krav som ställs, precis som i vilket annat yrke som helst. 

Sedan Skolverket presenterade sin rapport över andelen behöriga lärare har det kommit kritik mot statistiken – senast från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). De menar att situationen inte är så alarmerande som Skolverket påstår. 

– Vi känner oss trygga med de siffror vi har tagit fram, givet de förutsättningar som finns kring rapporten, och vi står fast vid vår bedömning att läget är allvarligt och att det behövs en handlingsplan. Några har frågat om vår rapport visar ett sämre läge än det faktiska eftersom vi inte har hunnit behandla alla legitimationsansökningar, men de ansökningarna påverkar bara läget marginellt, säger Niclas Westin.
 
För att underlätta för huvudmännen att vidareutbilda sin personal har de rätt att söka statsbidrag för de lärare som läser upp sin behörighet genom Lärarlyftet II. Bidraget är 500 kronor per högskolepoäng läraren läser, 1 000 kronor för matematik. Pengarna är tänkta som ett stöd, till exempel till litteratur, resor eller vikarier när läraren är borta. 

– Sett till antalet deltagare så ansöker huvudmännen statsbidrag för motsvarande cirka 80 procent av deltagande lärare, vilket förstås är synd. Bidraget finns ju för att underlätta och stimulera fler att delta. Så på ett övergripande plan kan man konstatera att satsningen är underutnyttjad. 

Man kan också se att intresset bland lärare för att delta i Lärarlyftet II minskar. Jämfört med den tidigare lärarlyftssatsningen är statsbidraget väsentligt lägre nu.

– Vi tror också att det sjunkande söktrycket hänger ihop med att erfarenhetsreglerna infördes. Vi ser att medelåldern på de som söker har sjunkit vilket tyder på att en del blir behöriga utifrån erfarenhet. 

Gör huvudmännen tillräckligt för att göra lärarna behöriga? 
– Jag möter dem som är väldigt angelägna om att göra det de kan, där man från kommunfullmäktige omfördelar resurser för att möjliggöra att fler lärare går lärarlyftet. Det finns kommuner som ligger kvar på samma villkor för deltagarna som i den tidigare lärarlyftssatsningen. Det är den ena ytterligheten. Sen finns det kommuner där man mer verkar tänka att det är upp till läraren att göra sig behörig och att det är ett ansvar man har som individ.

Vilka argument har man för att inte delta i Lärarlyftet? 
– I glesbygdskommuner och i mindre skolor kan det vara svårt att hitta praktiska lösningar, det kan vara svårt att avvara en lärare även om man i övrigt är beredd att stötta personen. Det är också vanligt att det har med resurser att göra, man tycker ofta att den statliga finansieringen är för svag. 

I regioner med många kommuner som ligger geografiskt nära varandra  och där det finns fler fristående skolor möter han ytterligare ett argument. 

– Det kan bjuda emot att som arbetsgivare satsa på att kompetensutveckla personalen eftersom lärarnas attraktionskraft då ökar. Är det brist på den lärarkategorin så finns risken att lärarna byter arbetsgivare när de är klara med sin utbildning. Jag möter alla dessa förklaringar och kan ha en viss förståelse för alla. Det är inte alltid så enkelt. 

När alla som kan ansöka om lärarlegitimation har gjort det, och ni hunnit behandla alla ansökningar, vågar du sia om utfallet? 
– Jag tror att det kommer se lite bättre ut. Rapporten grundar sig på dem som fått legitimation, hur många som ännu inte ansökt om legitimation vet vi inte. Vi har en del ansökningar som inte är beslutade och många handlar om kompletteringar utifrån erfarenhetsreglerna. Det kommer säkert förbättra läget något. Men det behövs en väldigt stor förbättring för att det ska bli en behörighetssituation som på något sätt kan betraktas som bra, säger Niclas Westin.