Lärarmorden: Polisen vill ta större grepp om grovt våld i skolan

Både det förebyggande och det akuta insatsarbetet behöver vässas, enligt polisens egna rapport om insatsen efter lärarmorden på Malmö Latinskola förra våren.
Bakom rapporten står Johan Höglund på nationella taktiska rådet, som vill se ett kraftigt utökat samarbete mellan polis och skola för att förebygga framtida skolattacker.
– Vi saknar en nationell modell för samverkan, säger han till Skolvärlden.

I mars förra året attackerade och dödade en 18-årig elev två lärare på Malmö Latinskola. 10 minuter efter det första larmet var gärningsmannen gripen. På torsdagen presenterade polismyndigheten sin egen granskning av insatsen.

Att gärningsmannen kunde gripas så snabbt beror enligt rapporten på flera faktorer, bland annat att det fanns resurser i närområdet som kunde ta sig till platsen på kort tid. Men också att de första patrullerna på plats korrekt identifierade händelsen som PDV ­– Pågående dödligt våld.

– Därefter anpassar de sina metoder för det, vilket innebär att de så fort som möjligt försöker söka en konfrontation med gärningsmannen för att avbryta det dödliga våldet, säger Johan Höglund vid nationella taktiska rådet, en av utredarna bakom rapporten.

Viktigt att agera snabbt

På minuskontot i rapporten konstateras att det var brister i polisens kommunikation som ledde till att den regionala insatsstyrkan var på plats först efter 74 minuter. I det här fallet påverkade det inte utgången, men skulle kunna vara avgörande en annan gång.

– Insatsstyrkan har speciell kompetens att hantera särskilt farliga situationer, bättre verktyg för att ta sig in i låsta utrymmen och så vidare. Men det kommer alltid vara lokala resurser som kommer på plats först, säger Johan Höglund.

Därför menar han att fler poliser runt om i hela landet, inte bara i storstäderna, behöver kontinuerlig träning i PDV. Det är viktigt att de poliser som är först på plats kan agera snabbt.

– Vi har ju tack och lov relativt få ärenden i Sverige, men tittar man på den internationella forskningen så pratar man om flera skadade och döda för varje minut som går. I Malmö så dödades två lärare inom loppet av några minuter men sedan gav gärningsmannen upp, säger han.

Stora förändringar krävs

Skolvärlden har vid upprepade tillfällen skrivit om hur gärningsmän bakom flera svenska skolattacker omgärdats av varningssignaler från såväl lärare som socialtjänst och ibland även polis, men att det inte räckt för att förhindra dåden.

Polisens rapport om insatsen i Malmö konstaterar än en gång samma sak: Polisen hade inte nåtts av de orossignaler som fanns kring gärningspersonen sedan tidigare. Och det är här som Johan Höglund menar att det krävs stora förändringar i hur myndigheter och andra aktörer samarbetar och delar information med varandra.

– Vi behöver samverka för att hitta de här individerna, vi måste hjälpas åt tillsammans. Där är skolan jätteviktig, och socialtjänsten.

Lagen sätter stopp

I vissa fall sätter rådande lagstiftning stopp för informationsutbytet. Men enligt Johan Höglund handlar det ofta snarare om en osäkerhet på lagstiftningen som gör att information som egentligen kunde delas stannar dold av försiktighetsskäl.

– Vi har gått från ett samhälle där vi inte får dela sekretessbelagd information till ett där vi har möjlighet att göra det i vissa fall. Jag menar att vi behöver ta ett steg till och göra det till en skyldighet, säger han.

– I andra vågskålen ligger personlig integritet, i det här fallet gärningsmannens sådan. Men man kan ju också vända på det och titta på exempelvis europakonventionen och offrens rätt till liv och hälsa. Vad händer med den?

Särskilde utredaren Jonas Trolle, chef för Centrum mot våldsbejakande extremism, driver den statliga utredningen ”Säkerheten i skolan ska förbättras”, och har bland annat i uppdrag att se över sekretesslagstiftningen och komma med förslag på förebyggande arbete mot våldsdåd i skolan.

• Den här texten publiceras även i Läraren. Vill du veta mer om din nya fackliga tidskrift, läs här.