Lärarna efter utredningen: ”Vi är inte oroliga”

Under tisdagen överlämnade Välfärdsutredningen sitt delbetänkande ”Ordning och reda i välfärden” till civilminister Ardalan Shekarabi – ett förslag om vinstbegränsningar inom skattefinansierad vård, skola och omsorg.

Välfärdsutredningen har haft i uppdrag att se över villkoren för privata företag och organisationer som utför offentligt finansierad välfärdsverksamhet.

– Mycket av det vi föreslår önskar man hade funnits på plats redan för 20 år sedan. Då hade vi haft en enklare situation, sa regeringens utredare Ilmar Reepalu, när han inledde pressträffen.

Vinstsyftet ger felaktiga drivkrafter för verksamheten

Ilmar Reepalu konstaterar att stora vinstuttag innebär att resurser förs bort från välfärden och dessutom ger vinstsyftet felaktiga drivkrafter. Därför förordar utredaren ett vinsttak på sju procent plus statslåneränta och menar att huvuddelen av de skattefinansierade pengarna ska stanna i verksamheterna.

– Stora vinstuttag betyder att stora resurser används till annat än välfärdsfrågor, säger Ilmar Reepalu om varför han anser att nivån på vinster bör regleras.

Utredaren menade även att valfriheten minskar när stora friskolekoncerner köper upp mindre aktörer och att dagens system har ökat segregeringen i samhället. 65 procent av friskolornas elever kommer från hem med hög socioekonomisk standard.

– Vinstsyftet ger felaktiga drivkrafter för verksamheten. Det finns risk att vinstsyftet leder till ökad segregeringen. Att aktörer plockar russinen ur kakan, menar Ilmar Reepalu.

– Det här är den viktigaste delen i uppdraget – att säkerställa att offentliga medel används till det de är tänka för. Det är skattemedel vi vill ska användas till den välfärdsdel vi avstår pengarna för, säger han.

Reepalu slog också fast att välfärdssektorn präglas av övervinster och gick genom avkastningen på operativt kapital inom välfärden. Inom utbildningsområdet är snittet 34 procent.

– Det här förslaget riktar sin udd mot riskkapitalbedrivna koncerner. De som vill driva verksamhet med rimlig avkastning påverkas ingenting av de här förslagen, säger han.

Undervisningen ska präglas av hög kvalitet. Det betyder att skattepengar som avsätts till skolan ska gå tillbaka till skolan

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén kommenterar förslaget:

– Undervisningen ska präglas av hög kvalitet. Det betyder att skattepengar som avsätts till skolan ska gå tillbaka till skolan. Eventuella överskott ska återinvesteras i verksamheten så det kommer lärare och elever till del, säger hon.

– Vi är överens med utredaren om att det är helt orimligt med höga vinster som inte kommer skolan till del. De vinster som utredaren redovisar är fullständigt oacceptabla mot bakgrund av situationen i den svenska skolan med sjunkande kunskaper hos eleverna. Lärartäthet och lärarlöner är dessutom ofta sämre i de fristående skolorna. Vårt krav på återinvestering av överskottet kan göra det problematiskt att driva skola i just aktiebolagsform.

– Nu vill vi se att det politiska systemet enar sig kring ett förslag som blir hållbart över tid och innebär skolpengen ska gå till sådant som är förknippat med undervisning och inget annat. Ingen tjänar på en fortsatt strid om sådant som de flesta människor är överens om. Så lägg nu undan de ideologiska skygglapparna och låt en seriös diskussion ta vid.

Debatten om utredningen är redan i full gång. Liberalernas partiledare Jan Björklund uppmanar regeringen att slänga förslaget i papperskorgen och även Svenskt Näringsliv och branschorganisationen Vårdföretagarna har framvisat stark kritik. Kritiker menar bland annat att det föreslagna vinsttaket riskerar att leda till att många företag inte överlever.

Det finns ingen oro över att jag ska förlora mitt jobb

Konsekvensen av att det här förslaget skulle fullbordas skapar ingen oro bland de berörda lärarna menar Andrés Jere, Lärarnas Riksförbunds koncernombud för skolkoncernen Academedia.

– Det finns ingen oro över att jag ska förlora mitt jobb. Det är därför inte så många lärare bryr sig. Så det finns ingen rädsla bland mina medarbetare att förlora sina jobb. Tvärtom, många tror att om det skulle bli en kommunal huvudman så skulle det bara finnas ännu fler lärarjobb.

– Låt oss nu ponera att den här utredningen går igenom och att Academedia lägger ner sin verksamhet. Då kommer fortfarande jobben att finnas, det är inte så att jobben försvinner bara för att man byter huvudman, säger Andrés Jerez.

Ralph Riber, VD för Internationella Engelska Skolan, kommenterar förslaget följande i ett mejl till Skolvärlden:

”Det är viktigt att komma ihåg att förslaget som har lagts fram i dag ännu inte har beslutats i riksdagen. Det är en demokratisk politisk process som måste genomgås för att förslagen ska bli verklighet.”

Här kan du läsa utredningen i sin helhet.