Lärarna på IES: Nej till betyg i årskurs 4

Efter ett riksdagsbeslut i februari står det klart att varje rektor har möjlighet att besluta om betyg ska införas från fjärde klass.

Det nu beslutade förslaget fick tummen ned av flera remissinstanser. Förutom lärarfacken kritiserades det också av bland andra Skolverket och skolforskare, men i en intervju med Sveriges Radios Ekot bekräftar utbildningschefen på IES, Annakarin Johansson Sandman, att man inför betyg från och med årskurs 4 på alla koncernens grundskolor.

Jessica Fryksten är ordförande för LR inom IES och har kontakt med såväl företagsledning som LR-medlemmar på koncernens 40-talet skolor.

– Vi i LR hade inte fått veta någonting om det här innan jag fick reda på det genom media. Min reaktion var att jag undrade när de fattat det här beslutet och varför det inte MBL-förhandlats, säger hon till Skolvärlden i en tidigare intervju.

Med anledning av det ville LR-avdelningen inom IES bilda sig en uppfattning om hur medlemmarna ställer sig till att införa tidigare betyg.

Av en nyligen genomförd enkät framgår att drygt 70 procent av de svarande säger nej till betyg i årskurs 4. Nästan lika många, sju av tio lärare, menar att det skulle leda till en ökad arbetsbelastning. I det förra fallet känner lärarna bland annat oro för att tidiga betyg kan leda till stressade elever.

Henrik Levinson är LR:s vice ordförande inom IES och säger att 40 procent av de tillfrågade lärarna svarade på enkäten, och att LR i nuläget ser resultatet som ett underlag i diskussionerna med huvudmannen.

– Vi har också undersökt vad man tycker om det här på varje enskild skola. Är resultaten på en skola genomgående positiva blir det en annan diskussion jämfört med en skola där lärarna ställer sig negativa.

Han ser inte att det per automatik skulle innebära en högre arbetsbelastning för de behöriga lärarna, som har befogenhet att sätta betyg, om betyg införs i årskurs 4.

– Det handlar om att skolan ska göra en bedömning om hur det blir, hur det ser ut och hur det kan genomföras för att undvika en större arbetsbörda, till exempel genom att kompensera för det extra arbete som uppstår för viss personal. Vår tanke är att om det finns en oro så ska vi diskutera den och säkerställa att det inte blir så.

Har ni någon bild av hur många rektorer som avser att införa betyg i fjärde klass?
– Nej, och vi vet inte heller om de vill vänta med ett införande och hur tidsperspektivet i så fall skulle se ut.

Till tidningen ETC svarar IES skriftligt på frågan om hur koncernen ser på LR:s kritik mot att ledningen inte involverat fack och lärare i sitt beslut:

”IES som huvudman har tagit ställning för betyg i årskurs 4 redan 2016 när vi fick möjlighet att vara med i försöksverksamheten för betyg, vilket vi tog upp med facken i möten då. Besluten att införa betyg i respektive skola sker på rektorsnivå, efter att de har lyssnat till alla berörda lärares åsikter, gjort riskanalyser och pratat med facken.”

På samma fråga från Skolvärlden den 8 februari svarar IES utbildningschef Annakarin Sandman:

– IES har alltid gått i bräschen för tidiga och tidigare betyg. Att medverka i ett medialt inslag där denna möjlighet diskuteras är en självklarhet för oss. Att vi börjar titta på detta redan innan lagstiftningen är på plats för att vara väl förberedda ser jag som positivt. Men det är i slutändan ett rektorsbeslut, och det beslutet är inte taget ännu.

På följdfrågan om det inte varit bättre att prata med medarbetarna först och medierna sedan svarar hon:

– Att vi som huvudman står bakom betygssättning från årskurs 4 är ingen nyhet. Men vi tycker ju att vi har inkluderat medarbetarna tidigt i och med att vi hade möte om det igår, innan beslutet är fattat.

Henrik Levinson, har ni involverats i beslutet?

– Huvudmannen har klargjort sina intentioner att de vill införa betyg från årskurs 4 och att det kommer ske en framtida dialog kring detta.

När väntar förhandlingar med IES?
– Vi väntar på att frågan ska läggas fram på förhandlingsbordet. Det är så huvudmannen har sagt att det ska göras. Vi vet ännu inte när och om det ska förhandlas lokalt eller centralt.

Vad vill ni ha ut av och säkerställa i förhandlingarna?

– Vår förhoppning är att man lyssnar på lärarna på de lokala skolorna. Att besluten förankras och att man har personalen med sig framåt. Det kan vara så att man ändå går emot majoritetens önskan men då måste man ha en dialog, en ordentlig förhandling, och förklara varför man införa betyg och se till att det blir bra.

– Vi sitter i den sitsen att det är riksdagens beslut vi har att förhålla oss till. Men vi vill ha en dialog och diskussion.