Lärarnas arbetsmiljö allt sämre

Enkäterna gjordes i mars och april i år och bygger på svar från 892 kommunalt eller privat anställda lärare. Resultatet målar upp en mörk bild av lärares arbetsmiljö, med klara brister i skolans strategiska ledarskap och lärare som får arbeta med årskurser och ämnen de inte är utbildade för.

Bland lärare i åldern 20–29 år uppger en majoritet, 62 procent, att deras tjänst bara delvis motsvarar utbildningen. Det är en högre andel än hos äldre lärargrupper. I flera enkätsvar uppges att arbetsmiljön påverkas negativt av att undervisa i ämnen där man saknar utbildning.

Den nya lärarutbildningen är också inriktad på att tydligare utbilda lärare utifrån de tjänster som finns. Samtidigt finns en risk att lärare kan få svårt att matcha sin kommande legitimation med den tjänst de har. Utmaningen ligger därför hos arbetsgivarna att anpassa tjänsterna efter de nya lärarnas kompetenser.

De flesta av de svarande uppger sig nöjda med stödet av sina kollegor. Däremot upplevs stödet från skolledningen som sämre. Relativt många lärare upplever att de inte får tillräcklig återkoppling av ledningen. 27 procent av de svarande känner inget eller litet förtroende för sin ledning, 26 procent att de inte får det stöd de behöver från sin chef.

Många är även missnöjda med möjligheten till lugn och ro på arbetsplatsen. Knappt hälften av de svarande uppger att de inte får tillräckligt med ro och avskildhet på jobbet för att utföra sina arbetsuppgifter. En slutsats som Lärarnas Riksförbund drar av enkätsvaren är att det hos många lärare finns ett behov av förtroendearbetstid, det vill säga möjligheten att arbeta på annan plats än på skolan.

Fler än en av tre lärare, 36 procent, uppger att arbetssituationen försämrats under de senaste tolv månaderna. Orsakerna som de svarande lyfter fram är bland annat ökad arbetsbelastning, större elevgrupper och fler administrativa uppgifter. Av dem som haft samma tjänst i minst fem år svarar nio av tio att de har fått ökade administrativa uppgifter. En konsekvens blir att det blir mindre tid för egen utveckling.

Två av tre svarande uppger att de minst en gång de senaste tolv månaderna gått till jobbet när de egentligen borde ha blivit sjukskrivna. En anledning är att man inte vill belasta redan tyngda kollegor som måste rycka in, då det i merparten av fallen inte kallas in en extern vikarie. En dålig och stressig arbetsmiljö påverkar även det fysiska välbefinnandet.

En majoritet av de svarande uppger att de drabbats av fysiska besvär som magont och huvudvärk samt sjukdom under helger och ferier. Fyra av tio uppger att arbetssituationen ger upphov till sömnsvårigheter. En höjning av läraryrkets status har i många år varit en prioriterad yrkesfråga. Undervisningen visar att en majoritet av lärarna inte känner att deras yrke har någon status utanför skolan. Det är något färre än i motsvarande undersökning som Lärarnas Riksförbund utförde 2003.

Text: Anders Dahlbom. Foto: Johan Strindberg/Scanpix