Annons

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Publicerad 11 juni 2019

Relaterat

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.
– Jag förstår frustrationen och ilskan, men det är inte möjligt rent arbetsrättsligt, säger Ingrid Lindholm som är chefsförhandlare på Lärarnas Riksförbund.

I det treåriga avtalet mellan de två lärarfacken och Sveriges kommuner och landsting var arbetsmiljön ett fokusområde. Trots detta gör en majoritet av landets kommuner nedskärningar på skolan kommande år – och många lärare menar att man därmed bryter mot avtalet. Anne Engel som är lärare i hemkunskap, biologi och kemi är en av dem.

– Vi har gått på knäna alldeles för länge och nu säger vi nej. Det går inte att springa fortare, vara mer effektiv, vara mer flexibel. Så illa känns det för många och därför kan också många tänka sig att strejka, säger Anne Engel.

Med en strejk vill hon visa för politiker att landet stannar utan lärare.

– Vi lärare måste få kosta och barnen måste få kosta – annars slutar vi gå till jobbet. Då kan politikerna gå in och prova att vicka som lärare. De kan få testa att bedöma femtielva förmågor hos varje individ och göra alla anpassningar till alla elever i varje klass, säger Anne Engel.

Anne EngelHon har upplevt en successiv försämring i läraryrket de senaste åren där mer och mer ska pressas in i en tjänst, både när hon har jobbat på friskolor och kommunala skolor. Tidvis har hon jobbat upp till 70 timmar i veckan för att hinna med, menar hon.

– Jag har försökt jobba heltid eftersom jag är ensamstående. Jag har känt en sådan press att kunna försörja mig och mitt barn.  

Men kollegorna som har möjlighet har gått ner i tid – och de blir allt fler. Annars går inte livet ihop, menar Anne Engel.

– Jobbar man heltid får man för många elever, i ämnen som hemkunskap har det blivit 140-150 elever som ska betygsättas på en termin. Då ska man känna dem, med alla deras individuella anpassningar och följa deras utveckling massor av förmågor inom ett ämne – och så ska det bedömas rikligt under ett läsår. Det säger sig självt att det inte går.  

Pratet om nedskärningarna inför nästa läsår blev droppen som fick bägaren att rinna över.

– När det har gått så här långt känner fler och fler att det inte går mer, det går inte att lägga på en grej till. Så vi kan inte vänta så länge som till 2021, vi måste få en ändring nu.

Ingrid Lindholm är chefsförhandlare på Lärarnas Riksförbund och förstår frustrationen kring avtalet.

– Att kommunerna använder lärarna och lärarnas arbetsbelastning eller arbetstid som någon form av budgetregulator är fullkomligt oacceptabelt. Det kommer inte bara leda till problem med ökad arbetsbelastning för lärarna utan också sämre kvalitet och resultat, säger hon.

Nu finns inte en enda ursäkt från en kommun att inte ta tag i arbetsmiljön och jobba med frågorna fullt ut.

Men vad ska man göra som enskild lärare om man känner att skolan inte följer skrivningarna i avtalet som handlar om att man ska jobba med arbetsmiljön?

– Man ska påtala det för sin rektor och ställa krav på att få ett anständigt schema, en tydlig riktlinje i prioriteringarna och att rektorn minskar ner på allt som inte är kärnverksamhet. Sedan ska man vända sig till våra ombud och skyddsombud. De i sin tur behöver både stötta individen i dialogen med rektor när så behövs, samt avkräva ansvarstagande av förvaltningen och HR-funktionen, säger Ingrid Lindholm.

För avtalet gäller fortsatt. Det löper ut först 31 mars 2021 givet att det sägs upp innan den 31 december 2020.

– Oavsett vilka formuleringar man kan hitta som man tycker inte fullgörs så är inte avtalet uppsägningsbart och sådan är konstruktionen. Så det vi måste göra och kommer göra är att avkräva framförallt kommunerna, men givetvis också SKL, ansvarstagande. 

Och hur gör ni det?

– Genom att lägga hela vårt fokus på att protestera mot de här nedskärningarna. Sedan ska vi kräva att varje kommun, oavsett ekonomiskt läge, arbetar med det partsgemensamma stödmaterial som är framtaget, säger Ingrid Lindholm.

Eftersom materialet blev klart först den 31 mars har man än så länge inte haft så stora möjligheter att använda det, menar Ingrid Lindholm.

– Men nu så finns det inte en enda ursäkt från en enda kommun att inte ta tag i arbetsmiljön och jobba med frågorna fullt ut. För oavsett om man har en dålig ekonomi så kan man se till att rensa upp i lärarnas uppdrag.

Det handlar bland annat om att ha tydliga prioriteringar och rensa bort arbetsuppgifter som inte måste utföras, menar Ingrid Lindholm.

– Som att inte kräva skriftliga omdömen utöver vad lagen kräver och se till att de digitala plattformar man använder dels fyller sitt syfte, dels är användarvänliga.

Staten ställer krav på en skolverksamhet som kommunerna inte förmår att leverera.

Framöver kommer Lärarnas Riksförbund bevaka att var och en av kommunerna verkligen arbetar med arbetsmiljön oavsett ekonomiskt läge, menar Ingrid Lindholm.

– Vi kommer att lyfta till SKL om så inte sker och förväntar oss då att SKL trycker på för att få saker att hända. Vi måste dock ge kommunerna rimlig tid att visa att de tar detta på allvar.

Vad gäller SKL:s egna åtaganden i avtalet handlar det om gemensamma partsarbeten.

– Än så länge har SKL fullgjort dem fullt ut, konstaterar Ingrid Lindholm.

När det kommer till eventuella avtalsbrott är det inte heller SKL som ska ställas till svars.

– Vår motpart i de centrala avtalen är SKL, men sedan är det varje kommun som rent avtalstekniskt har anslutit sig till det centrala avtalet. Så om det begås avtalsbrott måste processerna föras mot varje enskild huvudman, förklarar Ingrid Linholm. 

Och hur går det till rent konkret?

– För det första går det inte att hävda avtalsbrott i största allmänhet, utan kommunen måste ha underlåtit att följa avtalet i ett mycket konkret fall för att det ska vara möjligt att driva ärendet. Men i så fall så vänder sig medlemmen till kommunombudet som i sin tur vänder sig till en regional ombudsman. Därefter görs en arbetsrättslig analys tillsammans med en förbundsjurist och om det finns arbetsrättslig grund påkallas en lokal tvisteförhandling som förs av en regional ombudsman gentemot kommunen i första instansen.

Har det varit några sådana här fall under nuvarande avtal?

– Nej, inte vad jag känner till.

Förstår du den här kritiken eller frustrationen som finns kring avtalet?

– Självfallet. Jag förstår frustrationen, besvikelsen, ilskan och vanmakten. Staten ställer krav på en skolverksamhet som kommunerna inte förmår att leverera. Att lärarna då hamnar i kläm är ju fullkomligt oacceptabelt. Men det går inte att avtala om stopp mot besparingar i kommunerna, säger Ingrid Lindholm.

Därför menar LR att den långsiktiga lösningen är att staten tar över det finansiella ansvaret för skolan, säger Ingrid Lindholm. Till dess bör man i hennes tycke fortsätta protestera mot nedskärningarna.

– De här markeringarna som görs via marscher och genom att bära rött är ett sätt att från gräsrotsnivå vara tydlig mot beslutsfattare och ställa dem till svars. Det är bra att lärarna så tydligt protesterar mot nedskärningarna.

Samtidigt ska Lärarnas Riksförbund fortsätta att jobba med det vardagliga lokala fackliga arbetet mot nedskärningar, säger hon.

– Vi ska också fortsätta att ställa krav på varje kommun att man ska att man ska jobba seriöst med arbetsmiljöfrågorna och använda det partsgemensamma stödmaterialet. Men en del av de åtgärder som efterfrågas är inte möjliga att ta till, till exempel att säga upp avtalet eller att ta ut medlemmarna i strejk. Det är inte möjligt rent arbetsrättsligt, säger Ingrid Lindholm.

Detta eftersom det fram till avslutets slut råder fredsplikt.

– För Lärarnas Riksförbund skulle det innebära gigantiska skadestånd och dessutom försätta oss i en situation där vi sannolikt inte skulle ha något stöd överhuvudtaget ifrån övriga arbetsmarknaden.

Och om man som enskild lärare går ut i en vild strejk?

– För det första får man nog räkna med löneavdrag och för det andra riskerar man en skadeståndsprocess för brott mot anställningsavtalet, säger Ingrid Lindholm.

Men Anne Engel tror att många i skolans värld är beredda att strejka trots konsekvenserna.

– Vi är många som kraftsamlar i skolans värld nu genom exempelvis Lärarupproret, Fritidshemsupproret och Skolledarupproret. Jag vet att vi är flera som vill gå ut och strejka trots att man inte får. Vi svenskar överlag är kanske inte dem som demonstrerar och strejkar i första taget. Men det finns en gräns för alla på något vis, säger Anne Engel.

Hon tänker göra det för både lärare och elevers skull.

– Jag har personligen inte kunnat tidigare. Min son har inte varit så gammal och jag har haft nog med att överleva. Men nu börjar han bli äldre och då känns det väldigt meningsfullt att äntligen försöka få till en ändring. Vi är jättemånga som älskar vårt yrke och det känns jättetråkigt att lämna på grund av att det är så urusla förhållanden. Det känns otroligt befriande att vi lärare äntligen samlar oss och gör någonting.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Skolmarschen

Här möter Anna Ekström personerna bakom Skolmarschen: ”Jag är bekymrad”

Nedskärningar

Här möts Skolmarschens initiativtagare och utbildningsminister Anna Ekström för att diskutera nedskärningarna i skolan.

Annons
Annons
Ny i yrket

Mentorsnätverk stöttar nyexade lärare

Ny i yrket

Lärarna Anette Malby och Eva Rosell har på egen hand startat upp ett mentorsnätverk som ska hjälpa nyutbildade lärare. 

Annons
Arbetsmiljö

Fuktskadad skola fick stänga igen: ”Halva personalen mår dåligt”

Arbetsmiljö

Andningssvårigheter, torra ögon och eksem. Den dåliga luften på särskolan i Lysekil har fått skyddsombudet att stänga verksamheten. 

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Andria Zafirakou fick många erbjudanden efter Global Teacher Prize men har valt att jobba kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Annons
Annons
Kritik mot AcadeMedia

Efter kritiken: ”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera
Annons

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons