Annons

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Publicerad 11 juni 2019

Relaterat

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.
– Jag förstår frustrationen och ilskan, men det är inte möjligt rent arbetsrättsligt, säger Ingrid Lindholm som är chefsförhandlare på Lärarnas Riksförbund.

I det treåriga avtalet mellan de två lärarfacken och Sveriges kommuner och landsting var arbetsmiljön ett fokusområde. Trots detta gör en majoritet av landets kommuner nedskärningar på skolan kommande år – och många lärare menar att man därmed bryter mot avtalet. Anne Engel som är lärare i hemkunskap, biologi och kemi är en av dem.

– Vi har gått på knäna alldeles för länge och nu säger vi nej. Det går inte att springa fortare, vara mer effektiv, vara mer flexibel. Så illa känns det för många och därför kan också många tänka sig att strejka, säger Anne Engel.

Med en strejk vill hon visa för politiker att landet stannar utan lärare.

– Vi lärare måste få kosta och barnen måste få kosta – annars slutar vi gå till jobbet. Då kan politikerna gå in och prova att vicka som lärare. De kan få testa att bedöma femtielva förmågor hos varje individ och göra alla anpassningar till alla elever i varje klass, säger Anne Engel.

Anne EngelHon har upplevt en successiv försämring i läraryrket de senaste åren där mer och mer ska pressas in i en tjänst, både när hon har jobbat på friskolor och kommunala skolor. Tidvis har hon jobbat upp till 70 timmar i veckan för att hinna med, menar hon.

– Jag har försökt jobba heltid eftersom jag är ensamstående. Jag har känt en sådan press att kunna försörja mig och mitt barn.  

Men kollegorna som har möjlighet har gått ner i tid – och de blir allt fler. Annars går inte livet ihop, menar Anne Engel.

– Jobbar man heltid får man för många elever, i ämnen som hemkunskap har det blivit 140-150 elever som ska betygsättas på en termin. Då ska man känna dem, med alla deras individuella anpassningar och följa deras utveckling massor av förmågor inom ett ämne – och så ska det bedömas rikligt under ett läsår. Det säger sig självt att det inte går.  

Pratet om nedskärningarna inför nästa läsår blev droppen som fick bägaren att rinna över.

– När det har gått så här långt känner fler och fler att det inte går mer, det går inte att lägga på en grej till. Så vi kan inte vänta så länge som till 2021, vi måste få en ändring nu.

Ingrid Lindholm är chefsförhandlare på Lärarnas Riksförbund och förstår frustrationen kring avtalet.

– Att kommunerna använder lärarna och lärarnas arbetsbelastning eller arbetstid som någon form av budgetregulator är fullkomligt oacceptabelt. Det kommer inte bara leda till problem med ökad arbetsbelastning för lärarna utan också sämre kvalitet och resultat, säger hon.

Nu finns inte en enda ursäkt från en kommun att inte ta tag i arbetsmiljön och jobba med frågorna fullt ut.

Men vad ska man göra som enskild lärare om man känner att skolan inte följer skrivningarna i avtalet som handlar om att man ska jobba med arbetsmiljön?

– Man ska påtala det för sin rektor och ställa krav på att få ett anständigt schema, en tydlig riktlinje i prioriteringarna och att rektorn minskar ner på allt som inte är kärnverksamhet. Sedan ska man vända sig till våra ombud och skyddsombud. De i sin tur behöver både stötta individen i dialogen med rektor när så behövs, samt avkräva ansvarstagande av förvaltningen och HR-funktionen, säger Ingrid Lindholm.

För avtalet gäller fortsatt. Det löper ut först 31 mars 2021 givet att det sägs upp innan den 31 december 2020.

– Oavsett vilka formuleringar man kan hitta som man tycker inte fullgörs så är inte avtalet uppsägningsbart och sådan är konstruktionen. Så det vi måste göra och kommer göra är att avkräva framförallt kommunerna, men givetvis också SKL, ansvarstagande. 

Och hur gör ni det?

– Genom att lägga hela vårt fokus på att protestera mot de här nedskärningarna. Sedan ska vi kräva att varje kommun, oavsett ekonomiskt läge, arbetar med det partsgemensamma stödmaterial som är framtaget, säger Ingrid Lindholm.

Eftersom materialet blev klart först den 31 mars har man än så länge inte haft så stora möjligheter att använda det, menar Ingrid Lindholm.

– Men nu så finns det inte en enda ursäkt från en enda kommun att inte ta tag i arbetsmiljön och jobba med frågorna fullt ut. För oavsett om man har en dålig ekonomi så kan man se till att rensa upp i lärarnas uppdrag.

Det handlar bland annat om att ha tydliga prioriteringar och rensa bort arbetsuppgifter som inte måste utföras, menar Ingrid Lindholm.

– Som att inte kräva skriftliga omdömen utöver vad lagen kräver och se till att de digitala plattformar man använder dels fyller sitt syfte, dels är användarvänliga.

Staten ställer krav på en skolverksamhet som kommunerna inte förmår att leverera.

Framöver kommer Lärarnas Riksförbund bevaka att var och en av kommunerna verkligen arbetar med arbetsmiljön oavsett ekonomiskt läge, menar Ingrid Lindholm.

– Vi kommer att lyfta till SKL om så inte sker och förväntar oss då att SKL trycker på för att få saker att hända. Vi måste dock ge kommunerna rimlig tid att visa att de tar detta på allvar.

Vad gäller SKL:s egna åtaganden i avtalet handlar det om gemensamma partsarbeten.

– Än så länge har SKL fullgjort dem fullt ut, konstaterar Ingrid Lindholm.

När det kommer till eventuella avtalsbrott är det inte heller SKL som ska ställas till svars.

– Vår motpart i de centrala avtalen är SKL, men sedan är det varje kommun som rent avtalstekniskt har anslutit sig till det centrala avtalet. Så om det begås avtalsbrott måste processerna föras mot varje enskild huvudman, förklarar Ingrid Linholm. 

Och hur går det till rent konkret?

– För det första går det inte att hävda avtalsbrott i största allmänhet, utan kommunen måste ha underlåtit att följa avtalet i ett mycket konkret fall för att det ska vara möjligt att driva ärendet. Men i så fall så vänder sig medlemmen till kommunombudet som i sin tur vänder sig till en regional ombudsman. Därefter görs en arbetsrättslig analys tillsammans med en förbundsjurist och om det finns arbetsrättslig grund påkallas en lokal tvisteförhandling som förs av en regional ombudsman gentemot kommunen i första instansen.

Har det varit några sådana här fall under nuvarande avtal?

– Nej, inte vad jag känner till.

Förstår du den här kritiken eller frustrationen som finns kring avtalet?

– Självfallet. Jag förstår frustrationen, besvikelsen, ilskan och vanmakten. Staten ställer krav på en skolverksamhet som kommunerna inte förmår att leverera. Att lärarna då hamnar i kläm är ju fullkomligt oacceptabelt. Men det går inte att avtala om stopp mot besparingar i kommunerna, säger Ingrid Lindholm.

Därför menar LR att den långsiktiga lösningen är att staten tar över det finansiella ansvaret för skolan, säger Ingrid Lindholm. Till dess bör man i hennes tycke fortsätta protestera mot nedskärningarna.

– De här markeringarna som görs via marscher och genom att bära rött är ett sätt att från gräsrotsnivå vara tydlig mot beslutsfattare och ställa dem till svars. Det är bra att lärarna så tydligt protesterar mot nedskärningarna.

Samtidigt ska Lärarnas Riksförbund fortsätta att jobba med det vardagliga lokala fackliga arbetet mot nedskärningar, säger hon.

– Vi ska också fortsätta att ställa krav på varje kommun att man ska att man ska jobba seriöst med arbetsmiljöfrågorna och använda det partsgemensamma stödmaterialet. Men en del av de åtgärder som efterfrågas är inte möjliga att ta till, till exempel att säga upp avtalet eller att ta ut medlemmarna i strejk. Det är inte möjligt rent arbetsrättsligt, säger Ingrid Lindholm.

Detta eftersom det fram till avslutets slut råder fredsplikt.

– För Lärarnas Riksförbund skulle det innebära gigantiska skadestånd och dessutom försätta oss i en situation där vi sannolikt inte skulle ha något stöd överhuvudtaget ifrån övriga arbetsmarknaden.

Och om man som enskild lärare går ut i en vild strejk?

– För det första får man nog räkna med löneavdrag och för det andra riskerar man en skadeståndsprocess för brott mot anställningsavtalet, säger Ingrid Lindholm.

Men Anne Engel tror att många i skolans värld är beredda att strejka trots konsekvenserna.

– Vi är många som kraftsamlar i skolans värld nu genom exempelvis Lärarupproret, Fritidshemsupproret och Skolledarupproret. Jag vet att vi är flera som vill gå ut och strejka trots att man inte får. Vi svenskar överlag är kanske inte dem som demonstrerar och strejkar i första taget. Men det finns en gräns för alla på något vis, säger Anne Engel.

Hon tänker göra det för både lärare och elevers skull.

– Jag har personligen inte kunnat tidigare. Min son har inte varit så gammal och jag har haft nog med att överleva. Men nu börjar han bli äldre och då känns det väldigt meningsfullt att äntligen försöka få till en ändring. Vi är jättemånga som älskar vårt yrke och det känns jättetråkigt att lämna på grund av att det är så urusla förhållanden. Det känns otroligt befriande att vi lärare äntligen samlar oss och gör någonting.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Annons
Annons

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Annons

Så hittade Fredrik tillbaka till läraryrket: ”Jag var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

Annons
Annons
TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

Annons

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen. Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons