lararavtal_strejk
Avtal

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.
– Jag förstår frustrationen och ilskan, men det är inte möjligt rent arbetsrättsligt, säger Ingrid Lindholm som är chefsförhandlare på Lärarnas Riksförbund.

I det treåriga avtalet mellan de två lärarfacken och Sveriges kommuner och landsting var arbetsmiljön ett fokusområde. Trots detta gör en majoritet av landets kommuner nedskärningar på skolan kommande år – och många lärare menar att man därmed bryter mot avtalet. Anne Engel som är lärare i hemkunskap, biologi och kemi är en av dem.

– Vi har gått på knäna alldeles för länge och nu säger vi nej. Det går inte att springa fortare, vara mer effektiv, vara mer flexibel. Så illa känns det för många och därför kan också många tänka sig att strejka, säger Anne Engel.

Med en strejk vill hon visa för politiker att landet stannar utan lärare.

– Vi lärare måste få kosta och barnen måste få kosta – annars slutar vi gå till jobbet. Då kan politikerna gå in och prova att vicka som lärare. De kan få testa att bedöma femtielva förmågor hos varje individ och göra alla anpassningar till alla elever i varje klass, säger Anne Engel.

Anne Engel
Anne Engel

Hon har upplevt en successiv försämring i läraryrket de senaste åren där mer och mer ska pressas in i en tjänst, både när hon har jobbat på friskolor och kommunala skolor. Tidvis har hon jobbat upp till 70 timmar i veckan för att hinna med, menar hon.

– Jag har försökt jobba heltid eftersom jag är ensamstående. Jag har känt en sådan press att kunna försörja mig och mitt barn.  

Men kollegorna som har möjlighet har gått ner i tid – och de blir allt fler. Annars går inte livet ihop, menar Anne Engel.

– Jobbar man heltid får man för många elever, i ämnen som hemkunskap har det blivit 140-150 elever som ska betygsättas på en termin. Då ska man känna dem, med alla deras individuella anpassningar och följa deras utveckling massor av förmågor inom ett ämne – och så ska det bedömas rikligt under ett läsår. Det säger sig självt att det inte går.  

Pratet om nedskärningarna inför nästa läsår blev droppen som fick bägaren att rinna över.

– När det har gått så här långt känner fler och fler att det inte går mer, det går inte att lägga på en grej till. Så vi kan inte vänta så länge som till 2021, vi måste få en ändring nu.

Ingrid Lindholm är chefsförhandlare på Lärarnas Riksförbund och förstår frustrationen kring avtalet.

– Att kommunerna använder lärarna och lärarnas arbetsbelastning eller arbetstid som någon form av budgetregulator är fullkomligt oacceptabelt. Det kommer inte bara leda till problem med ökad arbetsbelastning för lärarna utan också sämre kvalitet och resultat, säger hon.

Nu finns inte en enda ursäkt från en kommun att inte ta tag i arbetsmiljön och jobba med frågorna fullt ut.

Men vad ska man göra som enskild lärare om man känner att skolan inte följer skrivningarna i avtalet som handlar om att man ska jobba med arbetsmiljön?

– Man ska påtala det för sin rektor och ställa krav på att få ett anständigt schema, en tydlig riktlinje i prioriteringarna och att rektorn minskar ner på allt som inte är kärnverksamhet. Sedan ska man vända sig till våra ombud och skyddsombud. De i sin tur behöver både stötta individen i dialogen med rektor när så behövs, samt avkräva ansvarstagande av förvaltningen och HR-funktionen, säger Ingrid Lindholm.

För avtalet gäller fortsatt. Det löper ut först 31 mars 2021 givet att det sägs upp innan den 31 december 2020.

– Oavsett vilka formuleringar man kan hitta som man tycker inte fullgörs så är inte avtalet uppsägningsbart och sådan är konstruktionen. Så det vi måste göra och kommer göra är att avkräva framförallt kommunerna, men givetvis också SKL, ansvarstagande. 

Och hur gör ni det?

– Genom att lägga hela vårt fokus på att protestera mot de här nedskärningarna. Sedan ska vi kräva att varje kommun, oavsett ekonomiskt läge, arbetar med det partsgemensamma stödmaterial som är framtaget, säger Ingrid Lindholm.

Eftersom materialet blev klart först den 31 mars har man än så länge inte haft så stora möjligheter att använda det, menar Ingrid Lindholm.

– Men nu så finns det inte en enda ursäkt från en enda kommun att inte ta tag i arbetsmiljön och jobba med frågorna fullt ut. För oavsett om man har en dålig ekonomi så kan man se till att rensa upp i lärarnas uppdrag.

Det handlar bland annat om att ha tydliga prioriteringar och rensa bort arbetsuppgifter som inte måste utföras, menar Ingrid Lindholm.

– Som att inte kräva skriftliga omdömen utöver vad lagen kräver och se till att de digitala plattformar man använder dels fyller sitt syfte, dels är användarvänliga.

Staten ställer krav på en skolverksamhet som kommunerna inte förmår att leverera.

Framöver kommer Lärarnas Riksförbund bevaka att var och en av kommunerna verkligen arbetar med arbetsmiljön oavsett ekonomiskt läge, menar Ingrid Lindholm.

– Vi kommer att lyfta till SKL om så inte sker och förväntar oss då att SKL trycker på för att få saker att hända. Vi måste dock ge kommunerna rimlig tid att visa att de tar detta på allvar.

Vad gäller SKL:s egna åtaganden i avtalet handlar det om gemensamma partsarbeten.

– Än så länge har SKL fullgjort dem fullt ut, konstaterar Ingrid Lindholm.

När det kommer till eventuella avtalsbrott är det inte heller SKL som ska ställas till svars.

– Vår motpart i de centrala avtalen är SKL, men sedan är det varje kommun som rent avtalstekniskt har anslutit sig till det centrala avtalet. Så om det begås avtalsbrott måste processerna föras mot varje enskild huvudman, förklarar Ingrid Linholm. 

Och hur går det till rent konkret?

– För det första går det inte att hävda avtalsbrott i största allmänhet, utan kommunen måste ha underlåtit att följa avtalet i ett mycket konkret fall för att det ska vara möjligt att driva ärendet. Men i så fall så vänder sig medlemmen till kommunombudet som i sin tur vänder sig till en regional ombudsman. Därefter görs en arbetsrättslig analys tillsammans med en förbundsjurist och om det finns arbetsrättslig grund påkallas en lokal tvisteförhandling som förs av en regional ombudsman gentemot kommunen i första instansen.

Har det varit några sådana här fall under nuvarande avtal?

– Nej, inte vad jag känner till.

Förstår du den här kritiken eller frustrationen som finns kring avtalet?

– Självfallet. Jag förstår frustrationen, besvikelsen, ilskan och vanmakten. Staten ställer krav på en skolverksamhet som kommunerna inte förmår att leverera. Att lärarna då hamnar i kläm är ju fullkomligt oacceptabelt. Men det går inte att avtala om stopp mot besparingar i kommunerna, säger Ingrid Lindholm.

Därför menar LR att den långsiktiga lösningen är att staten tar över det finansiella ansvaret för skolan, säger Ingrid Lindholm. Till dess bör man i hennes tycke fortsätta protestera mot nedskärningarna.

– De här markeringarna som görs via marscher och genom att bära rött är ett sätt att från gräsrotsnivå vara tydlig mot beslutsfattare och ställa dem till svars. Det är bra att lärarna så tydligt protesterar mot nedskärningarna.

Samtidigt ska Lärarnas Riksförbund fortsätta att jobba med det vardagliga lokala fackliga arbetet mot nedskärningar, säger hon.

– Vi ska också fortsätta att ställa krav på varje kommun att man ska att man ska jobba seriöst med arbetsmiljöfrågorna och använda det partsgemensamma stödmaterialet. Men en del av de åtgärder som efterfrågas är inte möjliga att ta till, till exempel att säga upp avtalet eller att ta ut medlemmarna i strejk. Det är inte möjligt rent arbetsrättsligt, säger Ingrid Lindholm.

Detta eftersom det fram till avslutets slut råder fredsplikt.

– För Lärarnas Riksförbund skulle det innebära gigantiska skadestånd och dessutom försätta oss i en situation där vi sannolikt inte skulle ha något stöd överhuvudtaget ifrån övriga arbetsmarknaden.

Och om man som enskild lärare går ut i en vild strejk?

– För det första får man nog räkna med löneavdrag och för det andra riskerar man en skadeståndsprocess för brott mot anställningsavtalet, säger Ingrid Lindholm.

Men Anne Engel tror att många i skolans värld är beredda att strejka trots konsekvenserna.

– Vi är många som kraftsamlar i skolans värld nu genom exempelvis Lärarupproret, Fritidshemsupproret och Skolledarupproret. Jag vet att vi är flera som vill gå ut och strejka trots att man inte får. Vi svenskar överlag är kanske inte dem som demonstrerar och strejkar i första taget. Men det finns en gräns för alla på något vis, säger Anne Engel.

Hon tänker göra det för både lärare och elevers skull.

– Jag har personligen inte kunnat tidigare. Min son har inte varit så gammal och jag har haft nog med att överleva. Men nu börjar han bli äldre och då känns det väldigt meningsfullt att äntligen försöka få till en ändring. Vi är jättemånga som älskar vårt yrke och det känns jättetråkigt att lämna på grund av att det är så urusla förhållanden. Det känns otroligt befriande att vi lärare äntligen samlar oss och gör någonting.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm