Lärarnas larm om arbetsbelastning: ”Orolig för mina kollegor”

Lärares undervisningstid och arbetsbelastning behöver minska.
– Men i stället ökar den. Jag är orolig för många kollegors hälsa, säger Lena Orest Fröjd som är huvudskyddsombud för LR i Gävle och lärare på Stigslundsskolan.

Hon berättar om en vardag som för många lärare präglas av växande arbetsbelastning, stora klasser, omfattande krav på individuella anpassningar och på att elevernas måluppfyllelse ständigt ska förbättras.

– Vi har i uppdrag att se till att det blir kraftigt förbättrade resultat, men resurser till detta har vi inte sett röken av. Det handlar hela tiden om att vi lärare gör ”fel”, att man nog kan göra på ett annat sätt – och då kanske man kan nå längre. Fokus är på pengarna och att ha en så slimmad organisation som möjligt.

– Många lärare är väldigt pressade och upplever en stor frustation och stress. Trots att man arbetar på sin fritid hinner man ändå inte med.

På grund av undervisningstiden?

– Undervisningstiden behöver minska och vi behöver få mer tid till att förbereda och efterarbeta lektioner. Det skulle dessutom leda till bättre lektioner och att fler elever får chans att lyckas.

– Men den ökande arbetsbelastningen handlar inte bara om undervisningstiden. Det är så många extra arbetsuppgifter som läggs på oss lärare. Var och en har de kanske inte så stor betydelse, men tillsammans blir det för mycket.

– Jag är uppriktigt orolig för många kollegors hälsa och tycker inte att det är konstigt att så många funderar på om de verkligen ska fortsätta att arbeta som lärare. När lärare går till sin chef för att tala om sin arbetsbelastning kan de ibland få höra ”du får göra det på din förtroendearbetstid”. Då kan det till exempel handla om att sätta betyg, läsa kursplaner och annat som vi måste göra och således ska  ingå i den reglerade arbetstiden.

”Den offentliga välfärden är sönderslimmad”

Drygt 50 mil söder om Gävle fågelvägen ligger kommunala Vägga gymnasieskola i Karlshamn där Niclas Wahlgren arbetar som lärare. Han är även huvudskyddsombud och föreningsombud för LR i kommunen.

Niclas Wahlgren berättar att skolans ekonomi är minst sagt ansträngd.

– Det har under flera år sparats och sparats. Trots fler elever minskar antalet tjänster, vilket har lett till ökad undervisningstid för många lärare samtidigt som andra arbetsuppgifter inte har tagits bort. Skolan är helt enkelt underbemannad.

– Vi har under flera år utan framgång krävt av att budgeten till gymnasieskolan ska öka, men i stället för att anställa fler lärare förtätar man tjänster och ökar klasstorlekarna.

Hur mår lärarna?

– Tyvärr vill inte arbetsgivaren genomföra några arbetsmiljöenkäter, men jag vet att många lärare är jättetrötta. En del är eller har varit sjukskrivna av orsaker som hänger samman med den höga arbetsbelastningen. Om detta fortsätter är det inte bara risk för att ännu fler blir sjuka, utan också för att fler lämnar yrket.

– Dessvärre är skolan inte unik. Det är en liknande situation inom stora delar av den offentliga sektorn i Blekinge. Den offentliga välfärden är helt enkelt sönderslimmad.

”Lärare har en orimlig arbetssituation”

De lärare som Skolvärlden talat med, anställda offentligt och privat, beskriver alla en arbetssituation som blir allt mer pressad.

– Många lärare befinner sig på bristningsgränsen om de inte redan har passerat den. När jag säger till rektorer att de bryter mot såväl arbetstidslagen som arbetsmiljölagen om de ökar arbetsmängden ytterligare får jag ofta till svar att ”mitt uppdrag är att hålla budgeten”, säger Magnus Henell som är huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund i Norrköping.

Är det undervisningstiden som är för stor?

– Ja, men den är bara en del av problemet. En annan är att lärare i alldeles för stor omfattning måste vikariera för kollegor som är sjuka eller borta av andra skäl. Till det ska läggas att samtidigt som det ställs stora krav på stöd till elever och individuell anpassning saknas det assistenter, speciallärare och specialpedagoger. Resultatet blir att läraren ensam får ta hand om en klass med 25 elever, varav kanske fem eller sex behöver extra stöd. Många tvingas dessutom rastvakta och arbeta med sådant som andra borde ta hand om. Allt detta leder till att lärare har en orimlig arbetssituation.

– Samma sak kan det vara för studie- och yrkesvägledarna, vars tjänster ibland används som rena budget-regulatorer förutom att man tycks kunna lasta på dem nästan vad som helst.

Maria Perlström, bildlärare och mentor på Enebyskolan i Norrköping, berättar att för hennes del är det inte mängden lektioner som är det största problemet.

– Det är framför allt arbetet runtomkring som gör att arbetstiden inte räcker till. För att ändå hinna med jobbet får jag, precis som många andra lärare, arbeta gratis på fritiden. Under mina 25 år som lärare har det hela tiden lagts på fler och fler arbetsuppgifter på oss sam-
tidigt som inga har tagit bort.

– Ett bra exempel är all administration som vi tvingas utföra. Norrköpings kommun har till exempel infört egna krav på dokumentation utöver Skolverkets, vilket leder till extra arbete helt i onödan.

Undervisningstiden ökar på många skolor

Liknande erfarenheter har många lärare i bland annat Stockholm, trots att den politiska inriktningen på både riksplanet och kommunalt är att lärarnas administrativa börda ska minska.

– Det är lite upp- och nervända världen. Från statens sida har man minskat på dokumentationskraven. Vi blev till exempel väldigt positiva när Skolverkets nya allmänna råd kring bedömning och betygssättning kom för några år sedan. I Stockholms stads budget för 2022 står det att lärares administrativa börda ska minskas och att vi i större utsträckning ska ägna oss åt kärnuppdraget. Det är vackra ord och bra intentioner, men vi ser det tyvärr inte hända i verkligheten, säger Ragnar Sjölander, som är ordförande för Lärarnas Riksförbund i Stockholm, och Britt-Marie Selin som är vice ordförande.

Varför inte?

– Bland annat för att en del rektorer eller andra chefer hittar på egna regler och krav kring dokumentation. På en del skolor ska lärarna till exempel ständigt bedöma och ”pricka” av eleverna resultatmässigt, trots att det innebär ett stressmoment för både lärare och elever. Det är dessutom dokumentationskrav som inte gynnar elevernas kunskapsutveckling eller efterfrågas av vårdnadshavarna.

Varför gör man så?

– För att rektorer och skolbyråkrater vill ha ryggen fri. En chef sa till ett av våra ombud att ”detta görs för att jag ska kunna se resultaten på aggregerad nivå”. Det handlar om kontroll.

– Jag tycker att dokumentationskrav som det inte finns lagligt stöd för ska tas bort, säger Ragnar Sjölander.

Han beskriver även en verklighet där lärarnas undervisningstid på många skolor i Stockholm kontinuerligt ökar.

– Det skruvas ständigt på den både här och där. Succesivt ökar normen.

Till det ska läggas arbetsuppgifter som inte räknas in i undervisningstiden trots att det är frågan om undervisning.

– Ett sådant exempel kan vara stöd till elever som behöver extra hjälp. Enligt min erfarenhet är lärarnas arbetsbelastning för stor på de flesta skolor. Dessutom ökar den trots prat om att den ska minska. Tar man bort en arbetsuppgift, läggs det ofta till en annan. Det blir minst ett nollsummespel, säger Anne Pihlo som är gymnasielärare och föreningsombud för LR i Borås.

– Det finns dessutom en tendens att hela tiden försöka öka klasstorlekarna. Skolorna vill av ekonomiska skäl ha så många elever som möjligt i varje klass. På gymnasiet är det i praktiken klassrummens storlek som styr antalet elever. Ibland pressar man in fler elever i en klass än vad klassrummet egentligen klarar för att man räknar med att en del elever kommer att hoppa av och då vill man ändå kunna hålla uppe antalet.

”IES vill inte dela information med facket”

Enligt det lokala kollektivavtalet ska lärare inom Internationella engelska skolan (IES) ha maximalt 18 lektioner i veckan.

– Det fungerar i allmänhet ganska bra. Vårt problem är arbetsuppgifter som inte direkt är kopplade till undervisningen, till exempel mentorskap, läxhjälp och att vara rastvakt. Det är viktigt att vi från fackets sida har koll på de extra arbetsuppgifterna och hur mycket tid de tar, säger Jessica Fryksten som är ordförande för LR vid IES.

– Jag tycker också att vi lärare borde bli gemensamt tuffare och bättre på att säga nej när det läggs på oss nya arbetsuppgifter.

Varför gör ni inte det?

– När jag frågar lärare varför de arbetar gratis svarar en del att de inte längre orkar säga till. Andra är oroliga för att de riskerar att få sämre löneutveckling om de klagar.

Hur höga är sjuktalen inom IES?

– Det vet jag inte. Arbetsgivaren vill inte dela den informationen med oss.