Annons
Foto: Erik Nylund

Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår

Publicerad 22 april 2019

Fakta

Undervisningstid jämfört med när USK:en fanns

Under vecka fem i år förde 3 716 lärare – ett representativt urval av LR:s medlemmar – statistik över hur mycket de undervisade.

Klasslärare

  • USK: 1040
  • Vecka 5, 2019: 1159

Högstadielärare

  • USK: 960
  • Vecka 5, 2019: 1084

Gymnasielärare allmänna ämnen

  • USK: 840
  • Vecka 5, 2019: 967

Gymnasielärare yrkesämnen

  • USK: 1040
  • Vecka 5, 2019: 1071

* * *

Så många vikarierade för en kollega vecka 5, 2019:

Lärare grundskolan tidiga år

  • 40 %
  • 140 vikarierade minuter i snitt

Lärare grundskolan sena år

  • 31 %
  • 109 vikarierade minuter i snitt

Lärare gymnasieskolan allmänna ämnen

  • 20 %
  • 94 vikarierade minuter i snitt

Lärare gymnasieskolan yrkesämnen

  • 26 %
  • 116 vikarierade minuter i snitt

Lärare praktisk/estetiska ämnen

  • 29 %
  • 80 vikarierade minuter i snitt

Alla

  • 29 %
  • 111 vikarierade minuter i snitt

Källa: Lärarnas Riksförbund

Relaterat

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår.
På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Strax före millennieskiftet försvann den centralt reglerade undervisningsskyldigheten (USK:en) ur kollektivavtalet mellan SKL och lärarfacken och ersattes av en formulering om att undervisningstiden inte ska öka.

Det har den dock gjort för många lärare, inte minst i grundskolan.

– På Kalmars kommunala högstadier har undervisningstiden definitivt ökat. I dag undervisar vi i genomsnitt 1 080 minuter i veckan, vilket är mellan en och ett par timmar mer än när usk:en fanns, framför allt om man tar hänsyn till att undervisningstiden då minskades på grund av institutionsansvar, handledarskap och liknande, säger Christer Nilsfors som undervisar i matematik, fysik och teknik på Funkaboskolans högstadium och är LR:s kommunombud i Kalmar.

– Dessutom har det tillkommit väldigt många arbetsuppgifter, vilket gör att lärarna i dag arbetar betydligt mer än tidigare. Många har svårt att hinna med sitt arbete.

Tas det in vikarier när en lärare exempelvis är sjuk en dag eller behöver vabba?

– Det varierar. På en del skolor säger rektorn att ”det får ni lösa inom arbetslaget”, på andra tas det in vikarier eller så löser man det på annat sätt, till exempel genom att lärare på sin ”gråtid” frivilligt vikarierar mot ersättning i tid eller pengar.

Christer Nilsfors.Christer Nilsfors, som även arbetat ett par år i gymnasieskolan, säger att arbetstiden och arbetsbelastningen är en växande fråga bland lärare. Samtidigt är det många som har vant sig.

– Enligt min erfarenhet är det grundskolelärarna som i allmänhet har den tuffaste arbetssituationen. Det finns en större akademisk frihet på gymnasiet, säger Christer Nilsfors. 

Det är en bild som bekräftas av Ann-Katrin Wijk, specialpedagog på Stagneliusskolan i Kalmar och föreningsombud för LR vid Kalmarsunds gymnasieförbund.

– Men även här finns det lärare som har det eländigt. Undervisningstiden har till viss del ökat, men framför allt arbetsuppgifterna och klasstorlekarna. Vi har till exempel i dag ofta 32 elever i klasserna, vilket innebär en enorm skillnad arbetsmässigt mot att ha 25 elever per klass.

– Till det ska läggas att många elever mår psykiskt dåligt och är stressade, inte minst på grund av betygssystemet. Skolan är verkligen ingen bra arbetsmiljö i dag.

Vad säger lärarna?

– Även om vi har låga sjukskrivningstal, är det många som mår dåligt, är stressade och tycker att de inte hinner med jobbet. En del söker efter andra arbeten.

Ann-Katrin Wijk lyfter fram bra schemaläggning som en viktig åtgärd för att förbättra arbetsmiljön.

– I dag är det vanligt med nollbyten, det vill säga att lärare inte har någon luft mellan lektionerna samtidigt som de måste ta sig mellan olika klassrum. På grund av lokalbrist tvingas vi ha lektioner i lokaler på stan. Det gör att en del lärare lägger ner 2,5 timmar i veckan bara på att ta sig mellan lektioner, vilket är helt orimligt.

– Bra scheman är oerhört viktiga för lärarnas arbetsmiljö, men tyvärr något som ofta är underskattat.

Källa: Lärarnas Riksförbund3716 medlemmar i Lärarnas Riksförbund förde under vecka fem i år statistik över hur mycket de undervisade (se grafik).

Sammanställningen visar bland annat att högstadielärarna undervisade i genomsnitt i 1084 minuter, vilket är drygt två timmar mer än vad motsvarande lärare undervisade när den så kallade usk:en fanns. Klasslärarnas och gymnasielärarnas undervisningstid har ökat i ungefär samma omfattning.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson reagerar på undersökningens resultat:

– Den första frågan som infinner sig är hur detta påverkar undervisningens kvalitet. Den andra är om man har plockat bort andra arbetsuppgifter för lärare, säger han.

Tror du att man har det?

– Det är inte det som jag ser framför mig. Över tid har inte lärarnas totala arbetsbörda direkt minskat. Det finns dock inget som säger att lärarna inte skulle kunna undervisa mer. Men förändrad undervisningstid måste hänga ihop med vad de gör i övrigt, vilka andra arbetsuppgifter de har.

– När den reglerade undervisningstiden togs bort var det för att man skulle kunna få en mer flexibel tjänstefördelning. Några lärare skulle undervisa lite mer och andra lite mindre beroende på bland annat ämne, elevsammansättning och hur många paralleller man har. Tanken var att det skulle skapa en större variation. Det tror jag inte har hänt, säger Peter Fredriksson.

Är det ett problem?

– Ja. I lärarnas uppdrag ingår att planera, genomföra och följa upp lektioner. Har de inte tillräckligt med tid till det, tror jag att det är många som anser att de inte har förutsättningar att göra sitt jobb på ett bra sätt och ta det ansvar som de ska utifrån vad som står i styrdokumenten.

Det är kommunerna som är ytterst ansvariga för  skolan. Och då måste de också ta det ansvaret och avsätta de pengar som skolan behöver.

Peter Fredriksson.Nyligen konstaterade Skolverket att lärarbehörigheten i grundskolan fortsätter att minska. 2017 var 71,4 procent av lärarna (räknat på heltidstjänster) behöriga. I fjol hade andelen minskat till 70,5 procent. Behörigheten var i allmänhet högre i kommunala skolor än i fristående.

Enligt Skolverkets statistik varierar andelen behöriga lärare stort mellan olika kommuner. I februari i år var exempelvis samtliga lärare som undervisade i matematik på högstadiet i Arboga legitimerade och ämnesbehöriga (räknat på heltidstjänster). I Skinnskatteberg, sex mil norrut, var andelen 9,4 procent.

Vid samma tid var alla lärare i Bollebygd som undervisade i svenska på högstadiet legitimerade och ämnesbehöriga. I Svenljunga fyra mil därifrån var andelen 10,7 procent.

Även antalet elever per lärare i grundskolan varierar stort mellan olika kommuner.

I Vilhelmina och Överkalix till exempel, gick det i februari i år i genomsnitt sju elever per lärare medan det var mer än dubbelt så många elever per lärare i Huddinge utanför Stockholm och Burlöv utanför Malmö.

– Att lärarbehörigheten minskar i grundskolan, dessutom från en redan låg nivå, är allvarligt. Välutbildade och kompetenta lärare är avgörande för att eleverna ska få en bra utbildning. Bristen på behöriga lärare spär dessutom på den redan försämrade likvärdigheten i skolan, säger Peter Fredriksson.

– En förutsättning för att fler elever ska lyckas är att de möter skickliga lärare med ämnes- och didaktisk kompetens som kan ge dem det stödet de behöver. Det sker inte i tillräcklig utsträckning i dag.

Vad ska man göra?

– Som jag ser det finns det tre ödesfrågor för skolan: segregationen, styrningen och lärarförsörjningen. Ska jag välja ut en av dem är det lärarförsörjningen. Det är det största problemet i dag. Situationen är mycket allvarlig.

– Jag tror att det till måste till ett samlat helhetsgrepp och en nationell strategi för att lösa lärarförsörjningen. Det räcker inte längre med små avgränsade insatser, säger Peter Fredriksson.

Vem ska besluta om en sådan strategi?

– Regeringen, eftersom en nationell strategi skulle behöva involvera flera myndigheter, lärosäten och olika intresseorganisationer som SKL och lärarfacken. Men jag ser gärna att Skolverket får det samordnande ansvaret. 

Samtidigt som behoven ökar, sparar många kommuner på skolan vilket försämrar lärarnas arbetssituation ytterligare.

– Det är helt orimligt. Det är kommunerna som är ytterst ansvariga för skolan. Och då måste de också ta det ansvaret och avsätta de pengar som skolan behöver.

– Är det något som vi vet, är det att kortsiktiga besparingar på skolan leder till långsiktigt omfattande kostnader.

Behöver staten ta ett större ansvar för skolans ekonomi?

– Staten bör inte bara ta ett större ansvar för ekonomin, utan för hela skolan. Kommunerna har väldigt olika förutsättningar, vilket leder till bristande likvärdighet, säger Peter Fredriksson.

Det är till och med så att man kryddar den utökade undervisningstiden med rastvaktstjänstgöring.

En av de kommuner där lärarnas undervisningstid ökar är Uddevalla, berättar Annika Levander som är lärare i franska och engelska på Uddevalla gymnasieskola, huvudskyddsombud och biträdande kommunombud för LR.

Tidigare arbetade hon under många år som språklärare på Ramnerödsskolans högstadium i samma stad.

– För ungefär 20 år sedan hade vi ett undervisningsuttag på högstadiet på 940 minuter i veckan. Nu är den uppe i 1 050 minuter. På sina håll är den på väg att höjas till 1 100, utan att andra arbetsuppgifter tas bort. Det är till och med så att man kryddar den utökade undervisningstiden med rastvaktstjänstgöring. Till det ska läggas alla andra arbetsuppgifter som lagts på lärarna under de senaste åren.

– Många lärare i grundskolan är i dag mycket stressade och mår dåligt. De tvingas hoppa in för varandra när någon är borta, hinner inte planera lektionerna ordentligt eller göra de individuella anpassningar som lagen kräver. Det är inte ovanligt att lärare behöver arbeta långt mer än vad förtroendearbetstiden anger, även under helger och inarbetade lov, för att hinna med. En del hinner knappt gå på toaletten eller äta lunch.

Tas det in vikarier när lärare är sjuka eller borta av andra skäl?

– De senaste årens effektiviseringskrav – det vill säga besparingar – har gjort att det inte tas in vikarier på samma sätt som tidigare. När en kollega är sjuk eller vabbar heter det ofta att situationen får ”lösas inom arbetslaget”.

– Tyvärr prioriterar inte politikerna i Uddevalla skolan. De statliga så kallade likvärdighetspengarna är ett bra exempel. De ska användas till att utveckla undervisningen och elevhälsan. Men så fort pengarna kommer innanför kommungränsen kan de genom ett trollslag användas till annan verksamhet, till sådant som kommunen enligt lag redan är tvungen att ha.

Enligt Annika Levander har gymnasielärarna i Uddevalla en bättre arbetssituation än deras kollegor i grundskolan.

– Det är två skilda världar. Man kan knappt tro att det är samma yrke.

Varför då?

– En viktig förklaring till att gymnasielärarnas arbetsbelastning är betydligt rimligare är en lokal överenskommelse om arbetstiden. Vi vill ha ett liknande avtal för grundskolan. Arbetsgivaren har tidigare varit emot detta, men har på sistone börjat visa intresse för ett liknande upplägg.

Gunnar Hermansson, kommunbud för LR och lärare i matematik och naturkunskap på Uddevalla gymnasieskola med drygt 3000 elever, berättar att avtalet, lite förenklat, begränsar arbetsgivarens möjlighet att öka lärarnas undervisningstid, men även mängden arbetsuppgifter och antalet elever som varje lärare har att bedöma, betygsätta och planera för.

– Det är ett avtal som vi är mycket rädda om och som har fungerat bra. Varje år revideras överenskommelsen utifrån vad som har hänt, till exempel om det är några arbetsuppgifter som har ökat i omfattning.

– Enkätundersökningar visar att gymnasielärare i allmänhet mår bättre än lärare i grundskolan. Jag tror att skillnader i arbetsbelastning är en viktig förklaring. På många grundskolor råder det en slags rektorsfeodalism som gör att det är jättesvårt att ens diskutera arbetsbelastningen.

Roger Ekeroos (M) ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Uddevalla, säger att han inte känner igen de fackliga representanternas beskrivning av situationen inom Uddevallas grundskolor.

– Men att det kan vara en stentuff och pressad arbetssituation ute på skolorna håller jag med om. Vi har dessutom en stor lokalbrist inom skolan, vilket ställer till med ytterligare problem.

– Sen årsskiftet gör vi en satsning på systematiskt kvalitetsarbete.

På Lindeskolan, där Lisbeth Fasth jobbar som lärare, har undervisningstiden inte ökat sedan 1995.

Många lärare söker sig hit för att de vet att vi mer eller mindre har behållit usk:en.

På Lindesbergs gymnasium Lindeskolan har inte lärarnas undervisningstid ökat sedan 1990-talet, berättar Lisbeth Fasth som undervisar i svenska på skolan och är LR:s kommunombud.

– Det beror i stor utsträckning på att vi har ett lokalt kollektivavtal som ganska noga reglerar vad lärarna ska göra och inte göra, och hur vi ska kompenseras om vi vikarierar för en kollega, sätter betyg åt en obehörig lärare eller tar hand om en nyexad. Ibland har det hänt att chefer har krånglat, men då har vi från fackligt håll varit noga med att påtala vad det är som gäller.

Fungerar det?

– Undervisningstiden har vi lyckats hålla, i synnerhet på gymnasiet. Däremot har arbetstiden ökat, framför allt på grund av att den sociala delen av läraryrket har vuxit i betydelse. Vi har i dag fler elever med problem än vad vi hade tidigare, kraven från såväl ungdomar som föräldrar har ökat precis som individualiseringen och administrationen runt varje elev.

Lisbeth Fasth säger att Lindesbergs kommuns ambition att inte öka lärarnas undervisningstid är en konkurrensfördel i samband med nyrekryteringar.

– Många lärare i Örebro län, som vi ligger i, vet att vi mer eller mindre har behållit usk:en. Det är många, inte minst från Örebro, som söker sig hit av det skälet. Där har exempelvis gymnasielärarna betydligt fler lektioner per år än vad vi har här. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons