Annons
Foto: Erik Nylund

Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår

Publicerad 22 april 2019

Fakta

Undervisningstid jämfört med när USK:en fanns

Under vecka fem i år förde 3 716 lärare – ett representativt urval av LR:s medlemmar – statistik över hur mycket de undervisade.

Klasslärare

  • USK: 1040
  • Vecka 5, 2019: 1159

Högstadielärare

  • USK: 960
  • Vecka 5, 2019: 1084

Gymnasielärare allmänna ämnen

  • USK: 840
  • Vecka 5, 2019: 967

Gymnasielärare yrkesämnen

  • USK: 1040
  • Vecka 5, 2019: 1071

* * *

Så många vikarierade för en kollega vecka 5, 2019:

Lärare grundskolan tidiga år

  • 40 %
  • 140 vikarierade minuter i snitt

Lärare grundskolan sena år

  • 31 %
  • 109 vikarierade minuter i snitt

Lärare gymnasieskolan allmänna ämnen

  • 20 %
  • 94 vikarierade minuter i snitt

Lärare gymnasieskolan yrkesämnen

  • 26 %
  • 116 vikarierade minuter i snitt

Lärare praktisk/estetiska ämnen

  • 29 %
  • 80 vikarierade minuter i snitt

Alla

  • 29 %
  • 111 vikarierade minuter i snitt

Källa: Lärarnas Riksförbund

Relaterat

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår.
På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Strax före millennieskiftet försvann den centralt reglerade undervisningsskyldigheten (USK:en) ur kollektivavtalet mellan SKL och lärarfacken och ersattes av en formulering om att undervisningstiden inte ska öka.

Det har den dock gjort för många lärare, inte minst i grundskolan.

– På Kalmars kommunala högstadier har undervisningstiden definitivt ökat. I dag undervisar vi i genomsnitt 1 080 minuter i veckan, vilket är mellan en och ett par timmar mer än när usk:en fanns, framför allt om man tar hänsyn till att undervisningstiden då minskades på grund av institutionsansvar, handledarskap och liknande, säger Christer Nilsfors som undervisar i matematik, fysik och teknik på Funkaboskolans högstadium och är LR:s kommunombud i Kalmar.

– Dessutom har det tillkommit väldigt många arbetsuppgifter, vilket gör att lärarna i dag arbetar betydligt mer än tidigare. Många har svårt att hinna med sitt arbete.

Tas det in vikarier när en lärare exempelvis är sjuk en dag eller behöver vabba?

– Det varierar. På en del skolor säger rektorn att ”det får ni lösa inom arbetslaget”, på andra tas det in vikarier eller så löser man det på annat sätt, till exempel genom att lärare på sin ”gråtid” frivilligt vikarierar mot ersättning i tid eller pengar.

Christer Nilsfors.Christer Nilsfors, som även arbetat ett par år i gymnasieskolan, säger att arbetstiden och arbetsbelastningen är en växande fråga bland lärare. Samtidigt är det många som har vant sig.

– Enligt min erfarenhet är det grundskolelärarna som i allmänhet har den tuffaste arbetssituationen. Det finns en större akademisk frihet på gymnasiet, säger Christer Nilsfors. 

Det är en bild som bekräftas av Ann-Katrin Wijk, specialpedagog på Stagneliusskolan i Kalmar och föreningsombud för LR vid Kalmarsunds gymnasieförbund.

– Men även här finns det lärare som har det eländigt. Undervisningstiden har till viss del ökat, men framför allt arbetsuppgifterna och klasstorlekarna. Vi har till exempel i dag ofta 32 elever i klasserna, vilket innebär en enorm skillnad arbetsmässigt mot att ha 25 elever per klass.

– Till det ska läggas att många elever mår psykiskt dåligt och är stressade, inte minst på grund av betygssystemet. Skolan är verkligen ingen bra arbetsmiljö i dag.

Vad säger lärarna?

– Även om vi har låga sjukskrivningstal, är det många som mår dåligt, är stressade och tycker att de inte hinner med jobbet. En del söker efter andra arbeten.

Ann-Katrin Wijk lyfter fram bra schemaläggning som en viktig åtgärd för att förbättra arbetsmiljön.

– I dag är det vanligt med nollbyten, det vill säga att lärare inte har någon luft mellan lektionerna samtidigt som de måste ta sig mellan olika klassrum. På grund av lokalbrist tvingas vi ha lektioner i lokaler på stan. Det gör att en del lärare lägger ner 2,5 timmar i veckan bara på att ta sig mellan lektioner, vilket är helt orimligt.

– Bra scheman är oerhört viktiga för lärarnas arbetsmiljö, men tyvärr något som ofta är underskattat.

Källa: Lärarnas Riksförbund3716 medlemmar i Lärarnas Riksförbund förde under vecka fem i år statistik över hur mycket de undervisade (se grafik).

Sammanställningen visar bland annat att högstadielärarna undervisade i genomsnitt i 1084 minuter, vilket är drygt två timmar mer än vad motsvarande lärare undervisade när den så kallade usk:en fanns. Klasslärarnas och gymnasielärarnas undervisningstid har ökat i ungefär samma omfattning.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson reagerar på undersökningens resultat:

– Den första frågan som infinner sig är hur detta påverkar undervisningens kvalitet. Den andra är om man har plockat bort andra arbetsuppgifter för lärare, säger han.

Tror du att man har det?

– Det är inte det som jag ser framför mig. Över tid har inte lärarnas totala arbetsbörda direkt minskat. Det finns dock inget som säger att lärarna inte skulle kunna undervisa mer. Men förändrad undervisningstid måste hänga ihop med vad de gör i övrigt, vilka andra arbetsuppgifter de har.

– När den reglerade undervisningstiden togs bort var det för att man skulle kunna få en mer flexibel tjänstefördelning. Några lärare skulle undervisa lite mer och andra lite mindre beroende på bland annat ämne, elevsammansättning och hur många paralleller man har. Tanken var att det skulle skapa en större variation. Det tror jag inte har hänt, säger Peter Fredriksson.

Är det ett problem?

– Ja. I lärarnas uppdrag ingår att planera, genomföra och följa upp lektioner. Har de inte tillräckligt med tid till det, tror jag att det är många som anser att de inte har förutsättningar att göra sitt jobb på ett bra sätt och ta det ansvar som de ska utifrån vad som står i styrdokumenten.

Det är kommunerna som är ytterst ansvariga för  skolan. Och då måste de också ta det ansvaret och avsätta de pengar som skolan behöver.

Peter Fredriksson.Nyligen konstaterade Skolverket att lärarbehörigheten i grundskolan fortsätter att minska. 2017 var 71,4 procent av lärarna (räknat på heltidstjänster) behöriga. I fjol hade andelen minskat till 70,5 procent. Behörigheten var i allmänhet högre i kommunala skolor än i fristående.

Enligt Skolverkets statistik varierar andelen behöriga lärare stort mellan olika kommuner. I februari i år var exempelvis samtliga lärare som undervisade i matematik på högstadiet i Arboga legitimerade och ämnesbehöriga (räknat på heltidstjänster). I Skinnskatteberg, sex mil norrut, var andelen 9,4 procent.

Vid samma tid var alla lärare i Bollebygd som undervisade i svenska på högstadiet legitimerade och ämnesbehöriga. I Svenljunga fyra mil därifrån var andelen 10,7 procent.

Även antalet elever per lärare i grundskolan varierar stort mellan olika kommuner.

I Vilhelmina och Överkalix till exempel, gick det i februari i år i genomsnitt sju elever per lärare medan det var mer än dubbelt så många elever per lärare i Huddinge utanför Stockholm och Burlöv utanför Malmö.

– Att lärarbehörigheten minskar i grundskolan, dessutom från en redan låg nivå, är allvarligt. Välutbildade och kompetenta lärare är avgörande för att eleverna ska få en bra utbildning. Bristen på behöriga lärare spär dessutom på den redan försämrade likvärdigheten i skolan, säger Peter Fredriksson.

– En förutsättning för att fler elever ska lyckas är att de möter skickliga lärare med ämnes- och didaktisk kompetens som kan ge dem det stödet de behöver. Det sker inte i tillräcklig utsträckning i dag.

Vad ska man göra?

– Som jag ser det finns det tre ödesfrågor för skolan: segregationen, styrningen och lärarförsörjningen. Ska jag välja ut en av dem är det lärarförsörjningen. Det är det största problemet i dag. Situationen är mycket allvarlig.

– Jag tror att det till måste till ett samlat helhetsgrepp och en nationell strategi för att lösa lärarförsörjningen. Det räcker inte längre med små avgränsade insatser, säger Peter Fredriksson.

Vem ska besluta om en sådan strategi?

– Regeringen, eftersom en nationell strategi skulle behöva involvera flera myndigheter, lärosäten och olika intresseorganisationer som SKL och lärarfacken. Men jag ser gärna att Skolverket får det samordnande ansvaret. 

Samtidigt som behoven ökar, sparar många kommuner på skolan vilket försämrar lärarnas arbetssituation ytterligare.

– Det är helt orimligt. Det är kommunerna som är ytterst ansvariga för skolan. Och då måste de också ta det ansvaret och avsätta de pengar som skolan behöver.

– Är det något som vi vet, är det att kortsiktiga besparingar på skolan leder till långsiktigt omfattande kostnader.

Behöver staten ta ett större ansvar för skolans ekonomi?

– Staten bör inte bara ta ett större ansvar för ekonomin, utan för hela skolan. Kommunerna har väldigt olika förutsättningar, vilket leder till bristande likvärdighet, säger Peter Fredriksson.

Det är till och med så att man kryddar den utökade undervisningstiden med rastvaktstjänstgöring.

En av de kommuner där lärarnas undervisningstid ökar är Uddevalla, berättar Annika Levander som är lärare i franska och engelska på Uddevalla gymnasieskola, huvudskyddsombud och biträdande kommunombud för LR.

Tidigare arbetade hon under många år som språklärare på Ramnerödsskolans högstadium i samma stad.

– För ungefär 20 år sedan hade vi ett undervisningsuttag på högstadiet på 940 minuter i veckan. Nu är den uppe i 1 050 minuter. På sina håll är den på väg att höjas till 1 100, utan att andra arbetsuppgifter tas bort. Det är till och med så att man kryddar den utökade undervisningstiden med rastvaktstjänstgöring. Till det ska läggas alla andra arbetsuppgifter som lagts på lärarna under de senaste åren.

– Många lärare i grundskolan är i dag mycket stressade och mår dåligt. De tvingas hoppa in för varandra när någon är borta, hinner inte planera lektionerna ordentligt eller göra de individuella anpassningar som lagen kräver. Det är inte ovanligt att lärare behöver arbeta långt mer än vad förtroendearbetstiden anger, även under helger och inarbetade lov, för att hinna med. En del hinner knappt gå på toaletten eller äta lunch.

Tas det in vikarier när lärare är sjuka eller borta av andra skäl?

– De senaste årens effektiviseringskrav – det vill säga besparingar – har gjort att det inte tas in vikarier på samma sätt som tidigare. När en kollega är sjuk eller vabbar heter det ofta att situationen får ”lösas inom arbetslaget”.

– Tyvärr prioriterar inte politikerna i Uddevalla skolan. De statliga så kallade likvärdighetspengarna är ett bra exempel. De ska användas till att utveckla undervisningen och elevhälsan. Men så fort pengarna kommer innanför kommungränsen kan de genom ett trollslag användas till annan verksamhet, till sådant som kommunen enligt lag redan är tvungen att ha.

Enligt Annika Levander har gymnasielärarna i Uddevalla en bättre arbetssituation än deras kollegor i grundskolan.

– Det är två skilda världar. Man kan knappt tro att det är samma yrke.

Varför då?

– En viktig förklaring till att gymnasielärarnas arbetsbelastning är betydligt rimligare är en lokal överenskommelse om arbetstiden. Vi vill ha ett liknande avtal för grundskolan. Arbetsgivaren har tidigare varit emot detta, men har på sistone börjat visa intresse för ett liknande upplägg.

Gunnar Hermansson, kommunbud för LR och lärare i matematik och naturkunskap på Uddevalla gymnasieskola med drygt 3000 elever, berättar att avtalet, lite förenklat, begränsar arbetsgivarens möjlighet att öka lärarnas undervisningstid, men även mängden arbetsuppgifter och antalet elever som varje lärare har att bedöma, betygsätta och planera för.

– Det är ett avtal som vi är mycket rädda om och som har fungerat bra. Varje år revideras överenskommelsen utifrån vad som har hänt, till exempel om det är några arbetsuppgifter som har ökat i omfattning.

– Enkätundersökningar visar att gymnasielärare i allmänhet mår bättre än lärare i grundskolan. Jag tror att skillnader i arbetsbelastning är en viktig förklaring. På många grundskolor råder det en slags rektorsfeodalism som gör att det är jättesvårt att ens diskutera arbetsbelastningen.

Roger Ekeroos (M) ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Uddevalla, säger att han inte känner igen de fackliga representanternas beskrivning av situationen inom Uddevallas grundskolor.

– Men att det kan vara en stentuff och pressad arbetssituation ute på skolorna håller jag med om. Vi har dessutom en stor lokalbrist inom skolan, vilket ställer till med ytterligare problem.

– Sen årsskiftet gör vi en satsning på systematiskt kvalitetsarbete.

På Lindeskolan, där Lisbeth Fasth jobbar som lärare, har undervisningstiden inte ökat sedan 1995.

Många lärare söker sig hit för att de vet att vi mer eller mindre har behållit usk:en.

På Lindesbergs gymnasium Lindeskolan har inte lärarnas undervisningstid ökat sedan 1990-talet, berättar Lisbeth Fasth som undervisar i svenska på skolan och är LR:s kommunombud.

– Det beror i stor utsträckning på att vi har ett lokalt kollektivavtal som ganska noga reglerar vad lärarna ska göra och inte göra, och hur vi ska kompenseras om vi vikarierar för en kollega, sätter betyg åt en obehörig lärare eller tar hand om en nyexad. Ibland har det hänt att chefer har krånglat, men då har vi från fackligt håll varit noga med att påtala vad det är som gäller.

Fungerar det?

– Undervisningstiden har vi lyckats hålla, i synnerhet på gymnasiet. Däremot har arbetstiden ökat, framför allt på grund av att den sociala delen av läraryrket har vuxit i betydelse. Vi har i dag fler elever med problem än vad vi hade tidigare, kraven från såväl ungdomar som föräldrar har ökat precis som individualiseringen och administrationen runt varje elev.

Lisbeth Fasth säger att Lindesbergs kommuns ambition att inte öka lärarnas undervisningstid är en konkurrensfördel i samband med nyrekryteringar.

– Många lärare i Örebro län, som vi ligger i, vet att vi mer eller mindre har behållit usk:en. Det är många, inte minst från Örebro, som söker sig hit av det skälet. Där har exempelvis gymnasielärarna betydligt fler lektioner per år än vad vi har här. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

LR: ”Man monterar ner anställningstryggheten”

Fackligt 

 Utredarens förslag kan ändra arbetsrätten i grunden. ”Extremt”, ”totalt obalanserat” och ”en katastrof” är några uttalanden om regeringens las-utredning.

Annons
Annons
Debatt

”Stefan Löfven – leken med våra liv måste få ett slut”

Debatt

”Vi kräver att regering och myndigheter använder sommaren till att planera en mer hållbar strategi inför höstterminen”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Nedskärningar i skolan

Östersunds rektorer flaggar för ohållbara budgetkrav

Arbetsmiljö

Rektorerna i Östersund har gått samman och skriver i ett öppet brev att nedskärningarna som krävs för att få ihop kommunens budget inte är hållbara. 

Rektorn säger upp sig i protest mot nedskärningar

Arbetsmiljö

I höst kommer sju tjänster på Styrsöskolan i Göteborgs kommun att försvinna. Beslutet har gjort att skolans rektor Christina Ingblad sagt upp sig. 

Annons
Annons
Annons

Fler lärare kan få a-kassa i sommar

Lön och villkor

I sommar har lärare utan anställning rätt till a-kassa även om de får ferielön – men bara om anställningen avslutas rätt månad.

Coronaviruset

Lärare inte prioriterad grupp för coronatester

Coronaviruset

Lärare ingår inte i MSB:s nya prioriteringslista.

Regeringen vill covid-testa fler yrkesgrupper

Coronaviruset

Staten tar kostnaderna för testning av personer med samhällsviktiga yrken, meddelar socialminister Lena Hallengren.

LR välkomnar testning av lärare

Coronaviruset

– Det är viktigt med klarhet i den här svåra tiden, säger vice ordförande Svante Tideman.

Betyg

500 miljoner för att minimera kunskapstappet: ”Otillräckligt”

Corona

De 500 miljoner som skjuts till för att minimera risken för kunskapstapp efter coronakrisen inte är tillräckligt, anser LR:s Åsa Fahlén.

Så stöttar du elever med språkstörning

Specialpedagogik

Vad är viktigast att tänka på som lärare när man undervisar en elev med språkstörning? Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare
Annelie Westlund delar med sig av de viktigaste tipsen.

Hon tilldelas prestigefyllt lärarpris

Svenska

Annika Sjödahl tilldelas Svenska Akademiens svensklärarpris 2020.

Här belönas slitna lärare med extra ledig dag

Arbetsmiljö

På Volgsjö skola får lärarna en extra ledig dag som belöning.

LR-kongressen 2020

Kongressen röstade för utökat stöd till lärare på friskola

LR-kongress 2020

Ett av fredagens beslut är att inleda en ny försöksverksamhet med stöd till lärare i privat sektor.

LR:s första digitala kongress – ”Det flyter på ganska bra”

LR-kongress 2020

Medlemsavgifter, föreningsanslag och stöd till medlemmar i privat sektor är några av de delar som avhandlas under kongressdag ett av två.

Åsa Fahlén: Vi har en tydlig linje i förbundet

LR-kongress 2020

Många beslut kvarstår till hösten, men ordförande Åsa Fahlén är glad över den digitala kongressen.

Här är styrelsens förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

stor lärarenkät

Corona har skapat kunskapstapp för miljardbelopp

Kunskapskrav

En majoritet av lärarna anser att coronapandemin har en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling, visar en ny undersökning.

Facken: ”Anna Ekströms löften om sänkta krav infrias inte”

Coronakonsekvenser

Lärarfackens båda ordföranden kritiserar utbildningsministern för att inte hålla vad hon lovar lärarna.

Högre frånvaro bland lärare i grundskolan än på gymnasiet

Corona

I en rapport från Skolverket, som TT tagit del av, framgår det att bland grundskolans lärare var frånvaron 20 procent högre veckan efter påsk jämfört med föregående år. Frånvaron bland gymnasielärarna var nästintill samma i år som förra året.

Debatt

Debatt: ”Facket ska jobba för läraren – inte arbetsgivaren”

Debatt

”Jag vill vara medlem i ett fack som vågar lyfta den verklighet lärare befinner sig i, som vågar vara jobbigt”, skriver Alexander Skytte i en debattartikel.

Kommentera
Arbetsmiljö

Lärarna drunknar i dokumentation: ”Hanteringen av klagomål bör ses över”

Arbetsmiljö

Statskontoret ska utreda klagomålshanteringen i skolan.

”Vi behöver en alternativ plan när det blir krisläge”

Corona

”Vi behöver ett läge där vi kan dra ner på delar av vår verksamhet för att fokusera på undervisning i krisläge”, skriver Karin Boberg.

Här är eleverna i skolan varannan vecka: ”Klokt beslut”

Corona

För att minimera smittrisken under coronakrisen är eleverna på Stenbocksskolan i Ulricehamn på plats i skolan varannan vecka. 

Lärarfacken: Skolverkets stöduppdrag är meningslöst

Kritik

På torsdagen lade Skolverket upp stödmaterial för lärare på webben. Men lärarfacken är inte imponerade.

Skolverkets blixtuppdrag: Sänk arbetsbelastningen för lärare

Coronakrisen

Senast på torsdagen ska nya stödinsatser vara igång för en hårt prövad lärarkår.

Malmö vill testa tre terminer – ser paralleller med coronakrisen

Treterminssystem

Malmö stad vill bryta upp läsåret i tre terminer på sina skolor – och ser intressanta paralleller med coronasituationen.

Lärarna tvingas jaga in elever till distanslektionerna

Distansundervisning

Elever som inte loggar in, spelar tv-spel under lektionen eller tar med sig videochatten in på toaletten. Det är exempel från ämnesläraren Eva Hjelms och hennes kollegors vardag.

Undersökning: Varannan elev har varit frånvarande

Corona

I län som varit hårdast coronadrabbade har upp till hälften av eleverna varit hemma från skolan, visar en granskning av SVT.

Ljusdal sparar på skolan – drar in 100 tjänster

Nedskärningar

För att spara pengar planerar Ljusdals kommun att mitt under coronakrisen minska antalet anställda inom skolan och förskolan.

Debatt

”Hjälp skolpersonal att hantera radikalisering”

Debatt

”Det är viktigt att ge skolor och skolpersonal kunskap om vilka tecken en ung person som håller på att radikaliseras visar upp”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Här är magister Fridolins nya liv som lärare: ”Ringrostigt”

Intervju

Så ser Gustav Fridolins nya liv som lärare ut. ”Det var lite ringrostigt i början”, säger han när Skolvärlden hälsar på som första media.

Skolverkets tre scenarier inför höstterminen

Coronaviruset

Lärare kan tvingas välkomna nya gymnasieklasser på distans. Det är ett av Skolverkets framtidsscenarier.
– Jag får ont i magen när jag tänker på det, säger svenskläraren Filippa Mannerheim.

Debatt

”Lagförslaget om distansundervisning är redan föråldrat”

Debatt

”Låt utbildning via fjärr- och distansundervisning fortsatt få vara en möjlighet för Sveriges elever och lärare. Inte bara vid pandemier, utan även när normalläget är tillbaka”, skriver Peter Wilcke, verksamhetsansvarig på NTI-skolan.

Kommentera

Så påverkas syv av coronakrisen: ”Finns en stor oro”

SYV

Studie- och yrkesvägledare berörs hårt av coronapandemin. De som är friska och hoppar runt på flera skolor befinner sig en tuff situation, menar studie- och yrkesvägledaren David Spak.

NPF-elever hårt drabbade av krisen: ”Tuffaste situationen någonsin”

NPF

Coronakrisen har slagit hårt mot elever med NPF, enligt en ny rapport. 

Ny studie: Barn kan smitta lika mycket som vuxna

Corona

Barn som smittats av coronaviruset kan vara lika smittsamma som vuxna, uppger SVT och hänvisar till en ny tysk-brittisk studie som bygger på testresultat från Berlin.

Den avlidnes lärarkollegor: Varför skyddas vi inte?

Corona

Lärare på Stocksundsskolan som mist en anställd till covid-19 är oroliga för smittspridning.
– Det är jobbigt att gå till arbetet, säger en av dem till Skolvärlden.

Lärare avled i covid-19 – personalen stöttas i sorgen

Corona

På Kågeskolan i Skellefteå har en av de lärare som testat positivt för corona avlidit. 

Hovrätten: Försenat stöd är diskriminering

Särskilt stöd

Hovrätten fastställer domen som säger att Malmö stad ska betala 20 000 kronor till en elev i diskrimineringsersättning.

”Integrera sex- och samlevnad i alla ämnen”

Debatt

”Flera kvinnojourer flaggar för att kvinnor och barn utsätts för våld och sexualbrott som följd av corona-isoleringen. Låt utbildning vara nyckeln till att få ett stopp”, skriver gymnasieläraren Cajsa Blekemo.

Kommentera

Här får lärarna själva välja om de vill arbeta hemifrån

Corona

Coronapanedemin har delat upp lärarkåren i två läger: de som vill jobba hemifrån och de som vill fortsätta skolundervisningen som vanligt. Inom gymnasie- och vuxenutbildningen i Borås får lärarna själva välja.

LR: Regeringens beslut är en arbetsmiljörisk för lärare

Coronakrisen

”Flexibilitet” säger utbildningsminister Anna Ekström om att öppna för distansundervisning i grundskolan. ”Arbetsmiljörisk” menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

”Bevara mångfalden i svensk folkbildning”

Debatt

”Slopat mobilitetsstödet hotar folkhögskolors överlevnad och i förlängningen en levande landsbygd, utjämning av utbildningsklyftor, samt riskerar att en lång tradition av kunskap går förlorad”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Debatt: ”Lärarförbunden har spelats ut mot varandra”

Debatt

”Hur de två förbunden skall kunna samla alla lärargrupper under ett tak utan inbördes löne- och revirstrider och glömma det förflutna är en gåta”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera
Likvärdighet

Per Kornhall: Den här utredningen säger det självklara

Likvärdighet

Skolexperten Per Kornhall om Björn Åstrands utredning för en likvärdig skola: ”Låt oss fatta dessa beslut så vi kan börja ha lite ordning och reda i skolan.”

Förslaget: Slut med kösystem till populära skolor

Förslag

Idag lämnades utredningen om likvärdig skola till regeringen.
– Staten måste ta ett större ansvar, säger utredaren Björn Åstrand.

Debatt

”IT och heltäckande läromedel är chanslösa mot läraren”

Debatt

”Även när det kommer till distansundervisning behövs en lärare som leder arbetet. Läraren är och förblir den centrala och mest behövliga aktören i all skolans undervisning”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Norges skolor öppnar – facket kritiskt till riktlinjerna

Corona

De norska skolorna öppnar igen, men frågetecken kvarstår kring formerna.

Fler vill bli lärare i coronatider

Utbildning

Fler har sökt till lärarutbildningen i höst, visar nya siffror från UHR. 

L: Inför nationella priolistor för alla lärare

Politik

Landets hårt prövade lärare och måste avlastas under coronakrisen, säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

Distansundervisning

Oro bland lärare: Mer distansundervisning efter krisen

Arbetsmiljö

När coronakrisen har lagt sig kommer flera skolor att fortsätta med den digitala undervisningen. Det tror Marcus Larsson, lärare och engagerad i tankesmedjan Balans.

Kommunens plan: Fortsätta undervisa på distans efter krisen

Digitalt

I Huddinge planerar man att fortsätta med distansundervisningen även efter coronapandemin. 

Coronakrisen drabbar SFI hårt: ”Förödande”

SFI

Utmaningarna inom SFI är stora och många lärare oroas över följderna av coronaviruset.

Föräldrar som corona-trotsar skolplikten riskerar böter

Corona

I Ekerö hålls friska elever hemma av oroliga vårdnadshavare. Nu hotar kommunen med vite.
– Föräldrar försämrar chansen för sina egna barn att klara skolan, säger en lärare.

Antalet skyddsombud inom LR växer

Skyddsombud

En kartläggning visar att Lärarnas Riksförbund har fler skyddsombud i dag än för åtta år sedan. 

SPSM efter stor skolenkät: Vi måste fånga de elever som faller

Debatt

Pandemin innebär en upp och nervänd värld för barn och ungdomar, och elever som redan innan krisen hade behov av stöd är en riskgrupp. Det skriver Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör Fredrik Malmberg.

Kommentera

Skolan tillverkar visirhållare till äldrevården i coronakrisen

Teknik

På Jämtlands gymnasium finns fem 3D-skrivare som eleverna vanligtvis använder i undervisningen. Nu används skrivarna i stället för att skapa visirhållare till äldrevården.

Läraren: ”Vår arbetsbörda under corona är övermäktig”

Arbetsvillkor

Sjukskrivna kollegor, vikariebrist och undervisning för elever såväl i klassrummet som hemma tär på lärarna i grundskolan.
– Det är som att vi ska vara någon sorts evigt fungerande maskiner, säger läraren Hanna Hermanson.

Fotbollsstjärnornas nya plan – ska bli lärare: ”Inspirerande”

Lärarutbildning

Samtidigt som de spelar fotboll på elitnivå håller Malin Winberg och Viktor Elm på att utbilda sig till lärare.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons