Annons
Foto: Erik Nylund

Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår

Publicerad 22 april 2019

Fakta

Undervisningstid jämfört med när USK:en fanns

Under vecka fem i år förde 3 716 lärare – ett representativt urval av LR:s medlemmar – statistik över hur mycket de undervisade.

Klasslärare

  • USK: 1040
  • Vecka 5, 2019: 1159

Högstadielärare

  • USK: 960
  • Vecka 5, 2019: 1084

Gymnasielärare allmänna ämnen

  • USK: 840
  • Vecka 5, 2019: 967

Gymnasielärare yrkesämnen

  • USK: 1040
  • Vecka 5, 2019: 1071

* * *

Så många vikarierade för en kollega vecka 5, 2019:

Lärare grundskolan tidiga år

  • 40 %
  • 140 vikarierade minuter i snitt

Lärare grundskolan sena år

  • 31 %
  • 109 vikarierade minuter i snitt

Lärare gymnasieskolan allmänna ämnen

  • 20 %
  • 94 vikarierade minuter i snitt

Lärare gymnasieskolan yrkesämnen

  • 26 %
  • 116 vikarierade minuter i snitt

Lärare praktisk/estetiska ämnen

  • 29 %
  • 80 vikarierade minuter i snitt

Alla

  • 29 %
  • 111 vikarierade minuter i snitt

Källa: Lärarnas Riksförbund

Relaterat

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår.
På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Strax före millennieskiftet försvann den centralt reglerade undervisningsskyldigheten (USK:en) ur kollektivavtalet mellan SKL och lärarfacken och ersattes av en formulering om att undervisningstiden inte ska öka.

Det har den dock gjort för många lärare, inte minst i grundskolan.

– På Kalmars kommunala högstadier har undervisningstiden definitivt ökat. I dag undervisar vi i genomsnitt 1 080 minuter i veckan, vilket är mellan en och ett par timmar mer än när usk:en fanns, framför allt om man tar hänsyn till att undervisningstiden då minskades på grund av institutionsansvar, handledarskap och liknande, säger Christer Nilsfors som undervisar i matematik, fysik och teknik på Funkaboskolans högstadium och är LR:s kommunombud i Kalmar.

– Dessutom har det tillkommit väldigt många arbetsuppgifter, vilket gör att lärarna i dag arbetar betydligt mer än tidigare. Många har svårt att hinna med sitt arbete.

Tas det in vikarier när en lärare exempelvis är sjuk en dag eller behöver vabba?

– Det varierar. På en del skolor säger rektorn att ”det får ni lösa inom arbetslaget”, på andra tas det in vikarier eller så löser man det på annat sätt, till exempel genom att lärare på sin ”gråtid” frivilligt vikarierar mot ersättning i tid eller pengar.

Christer Nilsfors.Christer Nilsfors, som även arbetat ett par år i gymnasieskolan, säger att arbetstiden och arbetsbelastningen är en växande fråga bland lärare. Samtidigt är det många som har vant sig.

– Enligt min erfarenhet är det grundskolelärarna som i allmänhet har den tuffaste arbetssituationen. Det finns en större akademisk frihet på gymnasiet, säger Christer Nilsfors. 

Det är en bild som bekräftas av Ann-Katrin Wijk, specialpedagog på Stagneliusskolan i Kalmar och föreningsombud för LR vid Kalmarsunds gymnasieförbund.

– Men även här finns det lärare som har det eländigt. Undervisningstiden har till viss del ökat, men framför allt arbetsuppgifterna och klasstorlekarna. Vi har till exempel i dag ofta 32 elever i klasserna, vilket innebär en enorm skillnad arbetsmässigt mot att ha 25 elever per klass.

– Till det ska läggas att många elever mår psykiskt dåligt och är stressade, inte minst på grund av betygssystemet. Skolan är verkligen ingen bra arbetsmiljö i dag.

Vad säger lärarna?

– Även om vi har låga sjukskrivningstal, är det många som mår dåligt, är stressade och tycker att de inte hinner med jobbet. En del söker efter andra arbeten.

Ann-Katrin Wijk lyfter fram bra schemaläggning som en viktig åtgärd för att förbättra arbetsmiljön.

– I dag är det vanligt med nollbyten, det vill säga att lärare inte har någon luft mellan lektionerna samtidigt som de måste ta sig mellan olika klassrum. På grund av lokalbrist tvingas vi ha lektioner i lokaler på stan. Det gör att en del lärare lägger ner 2,5 timmar i veckan bara på att ta sig mellan lektioner, vilket är helt orimligt.

– Bra scheman är oerhört viktiga för lärarnas arbetsmiljö, men tyvärr något som ofta är underskattat.

Källa: Lärarnas Riksförbund3716 medlemmar i Lärarnas Riksförbund förde under vecka fem i år statistik över hur mycket de undervisade (se grafik).

Sammanställningen visar bland annat att högstadielärarna undervisade i genomsnitt i 1084 minuter, vilket är drygt två timmar mer än vad motsvarande lärare undervisade när den så kallade usk:en fanns. Klasslärarnas och gymnasielärarnas undervisningstid har ökat i ungefär samma omfattning.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson reagerar på undersökningens resultat:

– Den första frågan som infinner sig är hur detta påverkar undervisningens kvalitet. Den andra är om man har plockat bort andra arbetsuppgifter för lärare, säger han.

Tror du att man har det?

– Det är inte det som jag ser framför mig. Över tid har inte lärarnas totala arbetsbörda direkt minskat. Det finns dock inget som säger att lärarna inte skulle kunna undervisa mer. Men förändrad undervisningstid måste hänga ihop med vad de gör i övrigt, vilka andra arbetsuppgifter de har.

– När den reglerade undervisningstiden togs bort var det för att man skulle kunna få en mer flexibel tjänstefördelning. Några lärare skulle undervisa lite mer och andra lite mindre beroende på bland annat ämne, elevsammansättning och hur många paralleller man har. Tanken var att det skulle skapa en större variation. Det tror jag inte har hänt, säger Peter Fredriksson.

Är det ett problem?

– Ja. I lärarnas uppdrag ingår att planera, genomföra och följa upp lektioner. Har de inte tillräckligt med tid till det, tror jag att det är många som anser att de inte har förutsättningar att göra sitt jobb på ett bra sätt och ta det ansvar som de ska utifrån vad som står i styrdokumenten.

Det är kommunerna som är ytterst ansvariga för  skolan. Och då måste de också ta det ansvaret och avsätta de pengar som skolan behöver.

Peter Fredriksson.Nyligen konstaterade Skolverket att lärarbehörigheten i grundskolan fortsätter att minska. 2017 var 71,4 procent av lärarna (räknat på heltidstjänster) behöriga. I fjol hade andelen minskat till 70,5 procent. Behörigheten var i allmänhet högre i kommunala skolor än i fristående.

Enligt Skolverkets statistik varierar andelen behöriga lärare stort mellan olika kommuner. I februari i år var exempelvis samtliga lärare som undervisade i matematik på högstadiet i Arboga legitimerade och ämnesbehöriga (räknat på heltidstjänster). I Skinnskatteberg, sex mil norrut, var andelen 9,4 procent.

Vid samma tid var alla lärare i Bollebygd som undervisade i svenska på högstadiet legitimerade och ämnesbehöriga. I Svenljunga fyra mil därifrån var andelen 10,7 procent.

Även antalet elever per lärare i grundskolan varierar stort mellan olika kommuner.

I Vilhelmina och Överkalix till exempel, gick det i februari i år i genomsnitt sju elever per lärare medan det var mer än dubbelt så många elever per lärare i Huddinge utanför Stockholm och Burlöv utanför Malmö.

– Att lärarbehörigheten minskar i grundskolan, dessutom från en redan låg nivå, är allvarligt. Välutbildade och kompetenta lärare är avgörande för att eleverna ska få en bra utbildning. Bristen på behöriga lärare spär dessutom på den redan försämrade likvärdigheten i skolan, säger Peter Fredriksson.

– En förutsättning för att fler elever ska lyckas är att de möter skickliga lärare med ämnes- och didaktisk kompetens som kan ge dem det stödet de behöver. Det sker inte i tillräcklig utsträckning i dag.

Vad ska man göra?

– Som jag ser det finns det tre ödesfrågor för skolan: segregationen, styrningen och lärarförsörjningen. Ska jag välja ut en av dem är det lärarförsörjningen. Det är det största problemet i dag. Situationen är mycket allvarlig.

– Jag tror att det till måste till ett samlat helhetsgrepp och en nationell strategi för att lösa lärarförsörjningen. Det räcker inte längre med små avgränsade insatser, säger Peter Fredriksson.

Vem ska besluta om en sådan strategi?

– Regeringen, eftersom en nationell strategi skulle behöva involvera flera myndigheter, lärosäten och olika intresseorganisationer som SKL och lärarfacken. Men jag ser gärna att Skolverket får det samordnande ansvaret. 

Samtidigt som behoven ökar, sparar många kommuner på skolan vilket försämrar lärarnas arbetssituation ytterligare.

– Det är helt orimligt. Det är kommunerna som är ytterst ansvariga för skolan. Och då måste de också ta det ansvaret och avsätta de pengar som skolan behöver.

– Är det något som vi vet, är det att kortsiktiga besparingar på skolan leder till långsiktigt omfattande kostnader.

Behöver staten ta ett större ansvar för skolans ekonomi?

– Staten bör inte bara ta ett större ansvar för ekonomin, utan för hela skolan. Kommunerna har väldigt olika förutsättningar, vilket leder till bristande likvärdighet, säger Peter Fredriksson.

Det är till och med så att man kryddar den utökade undervisningstiden med rastvaktstjänstgöring.

En av de kommuner där lärarnas undervisningstid ökar är Uddevalla, berättar Annika Levander som är lärare i franska och engelska på Uddevalla gymnasieskola, huvudskyddsombud och biträdande kommunombud för LR.

Tidigare arbetade hon under många år som språklärare på Ramnerödsskolans högstadium i samma stad.

– För ungefär 20 år sedan hade vi ett undervisningsuttag på högstadiet på 940 minuter i veckan. Nu är den uppe i 1 050 minuter. På sina håll är den på väg att höjas till 1 100, utan att andra arbetsuppgifter tas bort. Det är till och med så att man kryddar den utökade undervisningstiden med rastvaktstjänstgöring. Till det ska läggas alla andra arbetsuppgifter som lagts på lärarna under de senaste åren.

– Många lärare i grundskolan är i dag mycket stressade och mår dåligt. De tvingas hoppa in för varandra när någon är borta, hinner inte planera lektionerna ordentligt eller göra de individuella anpassningar som lagen kräver. Det är inte ovanligt att lärare behöver arbeta långt mer än vad förtroendearbetstiden anger, även under helger och inarbetade lov, för att hinna med. En del hinner knappt gå på toaletten eller äta lunch.

Tas det in vikarier när lärare är sjuka eller borta av andra skäl?

– De senaste årens effektiviseringskrav – det vill säga besparingar – har gjort att det inte tas in vikarier på samma sätt som tidigare. När en kollega är sjuk eller vabbar heter det ofta att situationen får ”lösas inom arbetslaget”.

– Tyvärr prioriterar inte politikerna i Uddevalla skolan. De statliga så kallade likvärdighetspengarna är ett bra exempel. De ska användas till att utveckla undervisningen och elevhälsan. Men så fort pengarna kommer innanför kommungränsen kan de genom ett trollslag användas till annan verksamhet, till sådant som kommunen enligt lag redan är tvungen att ha.

Enligt Annika Levander har gymnasielärarna i Uddevalla en bättre arbetssituation än deras kollegor i grundskolan.

– Det är två skilda världar. Man kan knappt tro att det är samma yrke.

Varför då?

– En viktig förklaring till att gymnasielärarnas arbetsbelastning är betydligt rimligare är en lokal överenskommelse om arbetstiden. Vi vill ha ett liknande avtal för grundskolan. Arbetsgivaren har tidigare varit emot detta, men har på sistone börjat visa intresse för ett liknande upplägg.

Gunnar Hermansson, kommunbud för LR och lärare i matematik och naturkunskap på Uddevalla gymnasieskola med drygt 3000 elever, berättar att avtalet, lite förenklat, begränsar arbetsgivarens möjlighet att öka lärarnas undervisningstid, men även mängden arbetsuppgifter och antalet elever som varje lärare har att bedöma, betygsätta och planera för.

– Det är ett avtal som vi är mycket rädda om och som har fungerat bra. Varje år revideras överenskommelsen utifrån vad som har hänt, till exempel om det är några arbetsuppgifter som har ökat i omfattning.

– Enkätundersökningar visar att gymnasielärare i allmänhet mår bättre än lärare i grundskolan. Jag tror att skillnader i arbetsbelastning är en viktig förklaring. På många grundskolor råder det en slags rektorsfeodalism som gör att det är jättesvårt att ens diskutera arbetsbelastningen.

Roger Ekeroos (M) ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Uddevalla, säger att han inte känner igen de fackliga representanternas beskrivning av situationen inom Uddevallas grundskolor.

– Men att det kan vara en stentuff och pressad arbetssituation ute på skolorna håller jag med om. Vi har dessutom en stor lokalbrist inom skolan, vilket ställer till med ytterligare problem.

– Sen årsskiftet gör vi en satsning på systematiskt kvalitetsarbete.

På Lindeskolan, där Lisbeth Fasth jobbar som lärare, har undervisningstiden inte ökat sedan 1995.

Många lärare söker sig hit för att de vet att vi mer eller mindre har behållit usk:en.

På Lindesbergs gymnasium Lindeskolan har inte lärarnas undervisningstid ökat sedan 1990-talet, berättar Lisbeth Fasth som undervisar i svenska på skolan och är LR:s kommunombud.

– Det beror i stor utsträckning på att vi har ett lokalt kollektivavtal som ganska noga reglerar vad lärarna ska göra och inte göra, och hur vi ska kompenseras om vi vikarierar för en kollega, sätter betyg åt en obehörig lärare eller tar hand om en nyexad. Ibland har det hänt att chefer har krånglat, men då har vi från fackligt håll varit noga med att påtala vad det är som gäller.

Fungerar det?

– Undervisningstiden har vi lyckats hålla, i synnerhet på gymnasiet. Däremot har arbetstiden ökat, framför allt på grund av att den sociala delen av läraryrket har vuxit i betydelse. Vi har i dag fler elever med problem än vad vi hade tidigare, kraven från såväl ungdomar som föräldrar har ökat precis som individualiseringen och administrationen runt varje elev.

Lisbeth Fasth säger att Lindesbergs kommuns ambition att inte öka lärarnas undervisningstid är en konkurrensfördel i samband med nyrekryteringar.

– Många lärare i Örebro län, som vi ligger i, vet att vi mer eller mindre har behållit usk:en. Det är många, inte minst från Örebro, som söker sig hit av det skälet. Där har exempelvis gymnasielärarna betydligt fler lektioner per år än vad vi har här. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Annons
Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Annons

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons