”Lärarutbildningen måste förändras”

Lärarutbildningens kvalitet måste stärkas. Läraryrket är ett komplext och mångfacetterat yrke som kräver mycket, både i tid och engagemang, och i form av kunskap och ledarskapsförmåga. Det är av stor vikt att Sverige som aspirerande kunskapsnation har en högkvalitativ och attraktiv lärarutbildning. Ambitionen bör vara att ingen student ska välja bort lärarutbildningen för att kvaliteten är ifrågasatt. Det ska vara en kvalitetsstämpel att ha gått utbildningen. För att nå det målet krävs förändringar.

Sedan lärarutbildningen blev en del av högskolan för snart fyra decennier sedan har den varit Sveriges största utbildning. Varje år påbörjar runt 10 000 studenter lärarutbildningen. Dessvärre är det ett oroande lågt söktryck till lärarutbildningarna mot de äldre årskurserna. Det går cirka en sökande per plats till ämneslärarutbildningen. Det råder med andra ord i princip noll konkurrens om platserna. Detta ska jämföras med att det på 1980-talet gick 10 sökande per plats till ämneslärarutbildningen.

Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn för goda kunskapsresultat i våra klassrum. Därför är det av stor vikt att lärarna håller en hög kvalitet. Fundamenten för en kvalitativ lärarkår läggs under utbildningens gång.

Det är oroande att regeringen kraftigt vill bygga ut lärarutbildningen trots den undermåliga kvaliteten. De aviserade satsningarna på lärarutbildningens kvalitet är inte bara undermåliga, det krävs dessutom andra förändringar för att skapa en attraktiv och kvalitativ lärarutbildning som tjänar Sverige väl.

Här är tre förslag för att stärka lärarutbildningens attraktivitet:

1. Dimensionera lärarutbildningen. Studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov matchar inte fullt ut när det gäller lärarutbildningen. Studenterna väljer inte de utbildningar där arbetsmarknadens behov är som störst. Höstterminen 2014 gick det till exempel 300 nya ämneslärarstudenter med historia som specialisering, på varje student som valde italienska. Lärare i moderna språk, som italienska, är en bristvara, medan det råder överskott på historielärare. Vi behöver inte fler lärare, vi behöver rätt lärare.
    
2. Öka undervisningstiden på lärarutbildningarna rejält. Antalet lektioner på lärarutbildningen har minskat rejält. En intern rapport från Högskoleutredningen 1992 visar att studenter som utbildade sig till mellanstadielärare på 1970-talet kunde få upp till 24 timmars undervisning per vecka. 1990 var den genomsnittliga undervisningstiden 14 timmar. År 2010 har en stor majoritet av lärarstudenterna, enligt en rapport från TCO, mindre än 9 timmar lärarledd undervisning i veckan.
    
3. Centralisera lärarutbildningarna. Det behöver inte finnas en lärarutbildning i varenda buske i Sverige. I den rapport om det svenska skolväsendet som OECD överlämnade till regeringen ifrågasätter man starkt den decentraliserade lärarutbildningen och om det verkligen går att bedriva högkvalitativa lärarutbildningar på 28 olika lärosäten. Vi förordar en koncentration av lärarutbildningarna till ett färre antal orter.

I regeringsförklaringen utlovade statsminister Stefan Löfven att kvaliteten på högskolan ska höjas. Regeringen har även lanserat vad som fått namnet ”Nationell samling för läraryrket”. Mycket tyder på att ambitionerna vad gäller skolan är högt satta. Under kommande år har regeringen aviserat att de ämnar satsa 250 miljoner kronor årligen för att höja kvaliteten i högskolan. Enligt SACO kan lärosätena räkna med att resurstillskottet kommer att motsvara 30 lärarledda timmar i veckan som kan fördelas på lärosätets alla kurser inom samhällsvetenskap, humaniora och lärarutbildningarna. Det kommer knappast att göra någon väsentlig skillnad. Det är hög tid att regeringen går från fina ord till faktisk handling.

/ Isak Skogstad, ordförande LR Stud

Källor: SACO om regeringens satsningar, Dimensionering av lärarutbildningen, Undervisningstid på lärarprogrammen, Regeringsförklaringen.