amelie-von-zweigbergk-almedalen-712
Foto: Gustav Karlsson

Lärlingsutredaren: ”Måste göras tillsammans med branscherna”

Amelie von Zweigbergk har lämnat sin utredning om lärlingsutbildningarna till regeringen.Nu hoppas hon på åtgärder som förbättrar undervisningen.– Jag tror att det här måste göras tillsammans med branscherna för att det ska bli bra, säger hon till Skolvärlden.se

Den gymnasiala lärlingsutbildningen har kantats av en rad problem. Bland annat har söktrycket varit lågt och avhoppen många.
Därför har utbildningsminister Jan Björklund tillsatt en utredning som nu är klar.

Utredaren Amelie von Zweigbergk presenterade sina slutsatser på ett seminarium i Almedalen anordnat av Hantverkarnas Riksorganisation på måndagen.

Enligt henne beror en stor del av avhoppen på den speciella miljö som en lärlingselev på gymnasiet hamnar i – där man är mittemellan skolan och arbetslivet.
Enligt Amelie von Zweigbergk har en del kommuner där det fungerar bättre samlat alla lärlingselever i en klass och på så sätt skapat en gemenskap.

Hon tror att en trolig anledning till det svala söktrycket är oklarheterna som rått kring lärlingsutbildningarnas allmänna behörighet till högskolan. I dagsläget går det att få, men eleven själv måste då välja till kurser.

Enligt Amelie von Zweigbergk är det möjligt för en skola att tjäna pengar om man sköter ett lärlingsprogram på fel sätt.
– Om man inte lägger någon tid på dem när de är ute på arbetsplatserna och heller inte säkerställer att det finns rätt typ av utrustning på skolan så kostar det ju mycket mindre.

Som exempel lyfter Amelie von Zweigbergk målarlärlingar som ganska sällan får tapetsera på sin lärlingsplats, på grund av att det blir dyrt för företaget om de skulle göra fel.
– Då måste ju öva på det någon annanstans, för att kunna bli godkända.

Hon efterlyser också tydligare direktiv och checklistor till företagen från Skolverket.
– Jag tror att det här måste göras tillsammans med branscherna för att det ska bli bra. Det är först då man kan komma ned till den konkreta nivån som behövs. Inom hotell och restaurang till exempel så vill de kunna ha en lista man kan checka av. Kan lärlingseleven filea lax? Ja eller nej. Då har eleverna också konkreta moment de kan peka på att de hanterar när de söker jobb.

De lokala och regionala programråden måste också få en tydligare form och starkare ställning.
– Deras arbetsuppgifter är inte så definierade och jag tror att det är en stor anledning till att det inte har fungerat särskilt bra.
Vem ska definiera det?
– Jag tror att det är de nationella programråden som måste göra det. Man måste på en central nivå fundera över vad det är man delegerar vidare.

Du har lämnat utredningen till Utbildningsdepartementet. Vad händer nu?
– Nu kommer departementet kolla på materialet. En del av mina förslag tror jag kommer komma i budgeten, och en del måste man nog remittera först.
 

Kommentera