Moderna språk

Larmet: ”Arbetsförhållanden för språklärare blir sämre och sämre”

Skolvärlden

”Vi måste beakta varför språklärare lämnar och hur vi kan få tillbaka dem”, säger Mia Smith, ordförande i Språklärarnas riksförbund.

| Foto: Julia Sjöberg/Shutterstock

Trots att det aldrig har varit viktigare att kunna flera språk prioriteras de moderna språken ofta bort.
En väg för att vända utvecklingen skulle kunna vara ett obligatorium – ett förslag som både LR och Språklärarnas riksförbund ställer sig bakom.

I en regeringsredovisning från i våras gav Skolverket ett förslag om att begränsa alternativen i språkvalet, en ändring som myndigheten bedömer ”skulle bidra till att fler elever kommer att läsa moderna språk eller modersmål såväl i grundskolan som i gymnasieskolan och att kunskaper i språk uppvärderas”.

Det är ett steg i rätt riktigt för de hårt prövade lärarna i moderna språk och för elevernas motivation och resultat, anser Mia Smith som är ordförande i Språklärarnas riksförbund. Hon ser allvarligt på dagens situation som hon beskriver som en nedåtgående spiral, där ett minskande utbud av språk och kurser paras med att allt fler får undervisning i moderna språk av obehöriga lärare.

Inte minst har utvecklingen fått konsekvenser för återväxten av språklärare, som redan nu är en bristvara på många håll.

– Läraren är viktigast för att hålla elevens motivation uppe i klassrummet. Om eleverna får fem obehöriga vikarier på raken riskerar intresset att försvinna på vägen. Vi måste också tänka framåt, för hur ska vi få behöriga lärare i moderna språk om eleverna allt oftare nekas att läsa steg fem, säger hon.

Lärarbristen är på många håll i Sverige så stor att fjärrundervisning, med alla dess prövningar, var en lösning för moderna språk redan före pandemin, medan andra skolor på grund av ett vikande elev-underlag i stället bara söker deltidstjänster, vilket gör att lärare måste pussla ihop sin vardag med timmar på olika skolor.

– Arbetsförhållanden blir sämre och sämre. Väldigt ofta maxas språkgrupperna med sammanslagna klasser, när de i stället borde vara mindre än normala undervisningsgrupper. Kanske måste du som behörig också sätta betyg för obehöriga. Dessutom finns det en otrygghet i att ditt språk kan väljas bort. Tidigare har det ofta varit givet att skolorna erbjuder alla tre, men på senare tid har trenden pekat mot att skolor plockar bort ett av språken, säger Mia Smith.

”Det blir i slutändan en ond cirkel”

Dessutom väljer många lärare att lämna yrket. Det är särskilt oroande eftersom så många språklärare nu ligger i åldersspannet nära pensionen.

– Vi måste beakta varför de lämnar och hur vi kan få tillbaka dem. Ett första steg är att ställa krav på att gymnasieskolorna måste erbjuda alla steg för alla språk så att eleverna får läsa det de vill samtidigt som det skulle säkerställa att lärarna får sin undervisningstid, säger Mia Smith.

Anna Charlotta Gräslund är ledamot i Lärarnas Riksförbunds förbunds-styrelse, men också språklärare och hon målar upp en snarlik bild. I sin fackliga roll ser hon tydligt hur den samlade problematiken leder till en svag återväxt av språklärare och att det blivit mycket svårare för skolorna att få tag på behöriga lärare.

– Det är väldigt oroande och det blir otroligt knepigt att få en fortsättningsklass där kunskaperna brister för vissa elever för att de inte fått undervisning de har rätt till. Det blir i slutändan en ond cirkel, säger hon.

Lärarbristen gör det också allt svårare att hitta en VFU-plats för dem som väljer att läsa till språklärare inom moderna språk.

– Vi fick senast häromdagen ett nödrop efter en VFU-handledare. Ofta har de lärare som finns så hög arbetsbelastning att de inte kan ta några extrauppdrag, säger hon.

En viktig väg framåt tror både hon och Mia Smith är att ge språklärarna ordentliga fortbildningsmöjligheter på målspråket, gärna i målspråksländerna. Det skulle inte bara kunna locka till sig nya till yrket utan också få de befintliga att i högre utsträckning stanna kvar.

– Språk är en färskvara och det är av yttersta vikt att man får påfyllning för att utveckla sin metodik och didaktik. Sedan finns det förslag på att det ska vara obligatoriskt att läsa ett till språk. Även om det inte är helt oproblematiskt och vi då måste se över situationen för dem som redan måste kämpa för att klara skolan tror vi på LR att det i grunden skulle vara bra, säger Anna Charlotta Gräslund.

Kommentera