Annons

Läsarkommentarer: Kunskapstappet

Publicerad 21 mars 2014

Här hittar ni alla läsarkommentarer som vi har fått på den andra delen i vår serie om skolkrisen, den som handlade om elevernas kunskapstapp. 

Relaterat

Jag är lärare och konceptutvecklare för appar. Jag skulle vilja nyansera skoldebatten ytterligare. Generationen född 70-tal lyckades kunskapsmässigt. Vi har ingenjörer som startat Spotify, Minecraft, King och Toca Boca från den tiden. Uppenbarligen sociala, streetsmarta och intelligenta. De förekom som elevunderlag med goda resultat i TIMMS-mätningar innan kunskapstappet på 90-talet... Är det så farligt att titta vad som var bra med den gamla skolan? Måste skolan alltid uppfinna helt nytt? Det finns saker som är bra i historien också!Jag vill ha ordning och reda MED nyfikna och delaktiga elever. Det GÅR faktiskt att kombinera! Tack för mig! 

/anonym lärare

 

Häftet som förklarar skolkrisen

Det är februari 1997 i Haninge utanför Stockholm. Vi som har barn i skolan hälsas välkomna till informationsmöte angående ”Framtidens skola ” i Haninge. Där skall skolstyrelsens vice ordförande berätta om framtidsvisionen vad gäller kommunens skolor. Medverkar gör också rektorn i ”Framtidens skola” samt verksamhetschefen på skolförvaltningen.

Hur ser då denna vision ut?

Här följer några citat från det utdrag ur häftet ”Valet är ditt”, en presentation av grundskolorna inför läsåret 1997/98, som vi alla fått i vår hand inför mötet:

”… Det betyder att ditt barn sällan kommer att sitta i en klassisk skolbänk. Vi kommer att ha mycket lite av det du själv minns av din skolgång. Eftersom vi tror på aktiva ansvarstagande elever kommer de att få rätt att röra sig hur de vill på skolan för att utnyttja det som behövs. De kommer att få arbeta vid skrivbord, datorer, i laboratorier, bibliotek och i olika verkstäder. Skoldagen kommer inte alltid att vara inrutad av schema utan mer av ditt barns egna arbetsuppgifter som kan slutföras på egen hand eller göras tillsammans med andra. Ingen klocka kommer att ringa ut till rast för att ditt barn får själv ta paus när det behövs. ”

”Pedagogerna arbetar i arbetslag och garanterar att ditt barn följer sina egna uppsatta mål i sin studieplan. Ditt barns arbete, efter egna mål, gör att skolan kommer att få en organisationsform som inte är indelad i stadier utan i arbetsenheter med stor spridning i elevernas ålder. ”

”Det är en utmaning för oss i Haninge kommun att skapa skolor för framtiden. Du som förälder är kanske van vid att se skolan som den alltid sett ut med bänkar, skåp, klassrum, korridorer och handuppräckning. Den skolformen tillhörde industrisamhället och var bra då. Det framtida samhället behöver människor som kan ta ansvar, arbeta i flexibla grupper, är ivriga på att lära sig nya saker i nya miljöer.”

Det som då var ”Framtidens skola” är väl den skola vi har i nuet.

Så hur gick det med visionerna?

År 2004 utsågs Haninge till Sveriges sämsta skolkommun och år 2013 hade Haninge avancerat till plats 287 av 290 kommuner enligt Lärarförbundet.

Som bekant har skolan i hela landet hamnat i kris med allt sämre resultat jämfört med vår omvärld. Många olika förklaringar, som inte behöver motsäga varandra har framförts. Det brukar dock framhållas att arbetsordning är en nödvändig, men inte tillräcklig förutsättning för en fungerande skola. I den aktuella Pisa-undersökningen framhölls att ordningen i svenska skolor var sämre än i många andra länder. Om visionärerna i Haninge hade många meningsfränder bland skolpolitiker i övriga landet så räcker väl detta för att förstå varför det gått så illa med den svenska skolan.

/Ulf Djupedal och Birgit Gebel

 

Målstyrning orsak till tillbakagången i svensk skola?

Ny Pisa-undersökning och ännu en bekräftelse på att svenska skolan inte fungerar tillfredställande. Vi har gått kräftgång de senaste 20 åren. Alla grupper blir sämre och värst är läget för de som räknas som svaga. Lite panikstämning i media och politiker och forskare försöker förklara och komma med råd. Oftast kommer krav på ännu mera av samma sak. Mera betyg, tidigare betyg, mera uppföljning och fler skolår.

Det är konstigt att ingen ifrågasätter den stora reform, som sjösattes just för tjugo år sedan, och i grunden ändrade styrningen av den svenska skolan. Vi gick då från vad man skulle kunna säga vara en verksamhetsstyrd skola till en målstyrd skola. Ett helt nytt målrelaterat betygssystem infördes och allt fokus låg på var individen befann sig i förhållande till målen. På gymnasiet delade man dessutom upp ämnen på korta kurser och allt mer av lärarnas arbete skulle handla om att förklara kursmålen och titt som tätt rapportera om var eleven befann sig i förhållande till dessa. Nu tillmäts detta så stor betydelse att det har blivit själva pedagogiken och lärarna tvingas gå kurser i något man kallar för formativ bedömning. Hur man når målen spelar ingen roll. Inte ens närvaro får räknas.

Borta är den tid när läroplanerna angav timmar per vecka som det skulle vara t.ex. matematik och svenska. På dessa timmar förväntades den professionelle läraren göra det bästa av situationen. Till hjälp fanns fräscha gåvoläromedel, av Skolöverstyrelsen granskade och godkända. Det handlade om hur undervisningsgruppen lyfte och det mättes ibland med Centrala prov. Man fick mått på hur duktig en klass var och kunde sedan fördela ut betygen för kommande sortering av eleverna. Under denna tid låg Sverige i topp i flera avseenden, visade mätningarna.

Kan det inte vara så att det stora paradigmskiftet mot individ och målfokus är det som orsakar de allt sämre prestationerna? Idéerna var sedan länge prövade i de anglosaxiska skolsystemen och sällan har de utmärkt sig som goda förebilder på skolområdet.

Pia Sundhage uttryckte i något sammanhang inte någon bitterhet över bristen på titlar även om det kunde vara visionen eller målet. Det viktiga är vägen dit och all den glädje som finnas i att tillsammans träna och spela, sa hon. Detta perspektiv har vi tappat bort i skolan. Och då uteblir framgångarna.

/Tommy Karlsson, Lysekil

 

De viktiga lärarna

Vem kan säga emot att mindre klasser inte är bra för både elever och skola? För eleverna större möjlighet till snabbare direkt individuell hjälp, för lärarna mindre omfångsrikt rättningsarbete. Men ligger den slutgiltiga lösningen på dagens skolproblem i mindre undervisningsgrupper? Mycket talar emot detta, påpekar en OECD utredning. Referenser görs till andra länder, i bl.a. Asien och fattiga europeiska länder, där undersökningar visar att skolan lyckats väl. Istället framhålls lärarrollen som den viktiga förutsättningen för lyckade resultat, inte klasstorlek, inte lokaler eller ens skolmaten.

I mitten av 1960-talet började missnöjdhet mot lärare spåras. Avundsjuka visavi lärarnas sommarlov var ett återkommande ämne trots att lärarnas totala årsarbetstid motiverade denna undervisningsfrihet; att många lärare under loven dessutom genom fortbildning, egna studier i sina egna ämnen och fördjupning i nya pedagogiska teorier fanns inte på den offentliga kartan.

I den kommunaliserade svenska skolan ingick lärarna plötsligt som personal tillsammans med övriga anställda, inte explicit som undervisare, som lärare. Därmed inte menat att kanslipersonal, skolmåltidspersonal, vaktmästare, städare m.fl. inte är viktiga, det är de givetvis också, men lärarrollens exklusiva uppgifter för elevernas lärande är en annan liksom sjuksköterskans och läkarens roller är att genom medicinska åtgärder hjälpa sina patienter, inte städa eller laga mat.

Kommunernas kapacitet och lämplighet för att ansvara för skolan är nu med rätta starkt ifrågasatt; regeringen Reinfeldt, läs moderaterna, vill inte ha en återgång till statligt styre, frågan är varför. Svaret torde ligga i ett enda ord: pengar, som i många andra av moderaternas ställningstaganden. Totalt har dock alliansregeringens ekonomiska politik sedan 2006 varit till gagn för Sverige.

En önskan är att lärarna i framtiden kommer att stöttas bättre av både politiker och samhället i stort; inte minst viktig är föräldrarnas support, den betyder mycket för barnens syn på sina lärare. Givetvis är höjda löner betydelsefulla för yrkets anseende och dragningskraft.

Förhoppningsvis förpassas Mats Ekholms, Hans-Åke Scherps och Gunnar Wetterholms uppfordrande förmaningar att ”läraren ska stå vid sidan om och ge råd – emellanåt ” till pedagogikens skamvrå.

Kanske kan det snart bli så att det är lika svårt att bli komma in på lärarutbildning som på femtiotalet då en sådan intellektuell kapacitet som författaren Per Olov Enquist inte blev direkt antagen vid Folkskoleseminariet i Umeå, han placerades som åttonde reserv och valde att börja på gymnasiet i Skellefteå istället. Hur det gick sedan är en annan historia.

/Kurt Bäckström
Fil.mag, tidigare lärare och verksam vid Högskolan i Skövde, nationellt och internationellt, inom fortbildning för lärare och rektorer

 

Charlotte Marcher Nordin, musiklärare, skriver om skolkrisen:

Varför mer matte?

Varför Pisa hit och dit?

Varför lyssnar man så lite på hjärnforskare?

Varför inte mer musik, bild, idrott, slöjd, dans, teater.........?

Varför inte se till hela barnet?

Varför LGR11 med höga krav på elevers kunskapskrav när krav för att bli musiklärare blir lägre...........?

Fattar ingenting!

Men tänker numera ropa lite starkare,

fightas lite högre upp,

ända in i kommunens lokaler!

Nångång bör dom väl förstå att om man inte har musiksalar från 1-5 hur ska man då kunna bedriva vettig musikundervisning?

Efter LPO94 var det många skolor som tog bort halvklass i musik och/eller tog bort halva musiklektions-mängden/veckan!

Många år har gått sen dess och jag är SÅ säker på att allt detta har påverkat skol-Sverige!

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

10 tips till dig som är ny som lärare

Blogg

Karin Boberg fick ett brev från en blivande lärare: ”Vad ska jag tänka på när jag börjar som lärare?”
Här är hennes 10 tips till alla blivande lärare.

Annons
Annons

Delvis distansundervisning i Stockholm i höst

Corona

På måndag väntas Stockholms stad fatta ett beslut om distansundervisning till hösten.

Annons

Åsa Fahlén: ”Var är höstplanen för lärarna?”

Terminsstart

Lärare som återvänder till jobbet vittnar om arbetsgivare utan plan för att skydda personal och elever från smitta och överbelastning. Lärarnas Riksförbund är kraftigt kritiska.

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Annons
Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Annons

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons