Annons
Anne-Marie Körling, Caroline Liberg, Maud Nilzén och Barbro Westlund pratar om läsning.

Läsexperterna: Så ska Sverige fortsätta vara bäst i klassen

Publicerad 17 januari 2018

Fakta

Kort om Pirls

  • Pirls undersöker fjärdeklassares läsförmåga och deras attityder till läsning.
  • Sverige har deltagit 2001, 2006, 2011 och 2016.
  • 50 länder deltog 2016.
  • Svenska elever har en medelpoäng på 555 poäng, snittet för EU- och OECD-länderna är 539 poäng.
  • I Sverige skiljer det 15 poäng mellan flickors och pojkars resultat.
  • Mellan gruppen ”elever med högre grad av hemresurser” och ”elever med lägre grad av hemresurser” skiljer det 44 poäng.

Relaterat

Svenska elever var bäst i klassen och är åter på väg mot toppskiktet vad gäller läsförmåga internationellt. Men vad ligger bakom det nya resultatet och ska vi vara nöjda med det? 
Skolvärlden har pratat med fyra framstående profiler inom läsförståelse.

Enligt den senaste internationella undersökningen, Pirls 2016, har de svenska fjärdeklassarnas läsförmåga förbättrats och ligger nu på samma nivå som 2001, då Sverige presterade som bäst.

– Det här var ett resultat som skolan och eleverna behövde för sitt kommande läsandeliv, det är väldigt positivt, men det innebär inte att arbetet är slut nu – eller någonsin, säger Anne-Marie Körling, lärare och utbildare som tidigare arbetat som Sveriges läsambassadör.

2016 var det fjärde gången som Sverige deltog i undersökningen Pirls som genomförs vart femte år. Första året, 2001, presterade de svenska fjärdeklassarna bättre än samtliga deltagande länder. Men bara fem år senare var resultatet alarmerande. Och det blev inte bättre till undersökningen 2011.

När resultaten från 2006 och 2011 analyserades fick den svenska undervisningen bland annat kritik för att barnen fick för mycket tid till enskild läsning, och att det kollegiala lärandet måste utvecklas. Lärare behöver vidareutbildning och tillsammans diskutera vad som behöver göras. 

–Vi såg och ser fortfarande att lärarkompetensen slår igenom hela tiden. Lärarnas kompetens är avgörande från förskolan upp till högre utbildning. Det behövs fortbildning, säger Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet, som djupgående analyserade resultaten 2006.

Hon ser positivt på den senaste undersökningen.

–Det är glädjande för alla insatser som gjorts inom läsandets område där bland annat läslyftet är framträdande, säger hon.

Hon gjorde det så tydligt så att vi vanliga lärare har kunnat förstå.

Barbro Westlund, tidigare lågstadielärare som numera är lektor i läs- och skrivutveckling vid institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet, pekar på att analysen av resultatet 2006 kom som en viktig väckarklocka. 

– Den bidrog till en medvetenhet bland forskare och lärare. Där var det ett sorts uppvaknande, vi började känna oro, säger hon.

Analysen pekade på att eleverna i allt för stor omfattning fick sitta och läsa själva. Och i en avhandling 2013, som byggde på 2006 års analys, kom Barbro Westlund fram till att det fanns en brist på strategier i svensk undervisning. Genom att betona metaspråkets betydelse lyfte hon upp det nödvändiga arbetet med att undervisa i olika läsförståelsestrategier och hur man bearbetar, reflekterar och diskuterar en text.

– Hon gjorde det så tydligt så att vi vanliga lärare har kunnat förstå. Tack vare Barbro Westlund så har lärarna tagit mer ansvar över undervisningen, säger språk-, läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.  

De dåliga resultaten från 2006 och 2011 resulterade bland annat i diskussioner och en rad satsningar. Barbro Westlund själv säger att läslyftet, där hon bland annat föreläser, startade först 2015 och därför inte kan ha gett utslag på resultatet redan nu. Men hon tvivlar inte på att det ändå är alla satsningar som gett resultat.

– Först måste jag bara säga att det här är ett styrkebesked. Men jag tror att en förklaring kan vara att alla lärare, oavsett ämne, börjat undervisa i läsförståelse. Jag tror inte att det har undgått någon, det har nästan blivit en internationell trend, säger Barbro Westlund.

 Barbro Westlund vill inte bara titta på det bra resultatet från den senaste undersökningen. Om man går på djupet och tittar på siffror bakom så finns det fortfarande mycket att arbeta med, menar hon.

Skolorna borde bättre kunna kompensera för olika hembakgrund.

Hemresurserna har fortfarande stor betydelse för elevers läsförståelse och lärande. Då pratar man om antal böcker i hemmet, föräldrars utbildningsnivå och tillgång till eget rum eller arbetsplats.

– Det är väldigt oroväckande, vi borde ha bättre likvärdighet i Sverige. Skolorna borde bättre kunna kompensera för olika hembakgrund, säger Barbro Westlund.

Tidigare har bristande läsförmåga ofta kopplats ihop med utländsk härkomst.

– Men Pirls-resultaten slår delvis ut den myten, säger hon och förklarar att barn med migrationsbakgrund som har föräldrar med högre utbildning och en tradition av att läsa böcker också kommer att få bättre resultat än andra barn som har föräldrar med till exempel lägre utbildningsnivå, oavsett härkomst.

Det här är något som också Caroline Liberg uppmärksammat. Hon tror att ett sätt att komma åt hemresursproblemet är att gå ner i åldrarna och att starta ett läsintresse tidigt.

– Redan på förskolan kan vi göra så mycket mer än vad vi gör i dag, det är där grunderna läggs, säger hon och förklarar att man bara kan råda föräldrar till att uppmuntra barnen att läsa.

– Har man inte själv växt upp med att ha en läsande tradition så är det inte lätt att förmedla vidare och det är där förskolan och skolan ska komma in och kompensera och därför behövs det resurser, säger Caroline Liberg.

Maud Nilzén går ett steg längre. Hon tror inte att alla föräldrar är medvetna om hur stor betydelse det kan ha att de till exempel läser högt hemma.

– Alla föräldrar vill sitt barns bästa och vill försöka, men de måste ju få veta vad som är viktigt för att barnen ska utveckla läsförståelse, säger hon.

Redan från det att barnen är ett halvår och uppåt så ska vi samtala och relatera det vi möter i boken med barnets verklighet.

– Det är oerhört viktigt och språkutvecklande, säger Maud Nilzén.

Rapporten visar också att elever vars vårdnadshavare ägnade sig åt läsaktiviteter med dem innan de började skolan har ett högre resultat.

Det handlar om hur vi utvecklar undervisningen utan att döda läslusten.

Pirls 2016 visar att 10 procent av de svenska eleverna i fjärde klass fortfarande ligger under genomsnittet för läsförståelse.

– Det är inte acceptabelt, alla barn ska upp, säger Caroline Liberg och menar att utöver lärarnas kompetens så har elevernas motivation visat sig vara avgörande för resultatet.

– Men det är inte helt enkelt att arbeta med, säger hon.

I undersökningen svarar nästan var tredje svensk elev att de inte tycker om att läsa. Rapporten konstaterar också att svenska elever läser i mindre utsträckning på fritiden i dag, jämfört med 2011.

Anne-Marie Körling ser inte detta som ett stort hinder.

– Även om en elev säger att den inte tycker om att läsa så är det något som går att påverka. Vi ska bara inte fastna i åsikten utan gå vidare och fråga varför.

Anne-Marie Körling tror att barn som inte tycker om att läsa har den åsikten för att de inte upplevt något annat. Hon vill att lärare och alla i vuxenvärlden ska intressera sig för vad det egentligen är som barnen vill läsa och läser, och det utan värderingar.

– En pojke berättade för mig att han på rasterna springer till skolsköterskan och smygläser Bamse. Och jag tror det är oerhört viktigt, faktiskt avgörande, att barnen får läsa vad de vill utan att vi ska säga att det är en bok eller tidning för små barn eller något som inte anses vara bra läsning, säger Anne-Marie Körling.

I skolan möter eleverna alla sorters texter, oavsett om barnen tycker de är intressanta eller inte så förväntas de läsa dem.

– Och då blir det extra viktigt att de får läsa sånt som de tycker om för att sen kunna läsa det de inte tycker om, säger Anne-Marie Körling.

Det är viktigt att barnen får börja läsa det de själva väljer, sen är det lärarens uppgift att guida eleven vidare.

– Det handlar om hur vi utvecklar undervisningen utan att döda läslusten.

För de barn som inte har böcker hemma spelar skolbiblioteket en stor roll.

De fyra läsförståelseprofilerna som Skolvärlden pratat med är alla överens om att skolbiblioteken är en annan avgörande faktor för barnens läskunskap.

– Ta bara Harry Potter-fenomenet som ett exempel. Det har gjort att många barn och unga som aldrig förut varit intresserade av att läsa har läst böcker. Så det gäller att hitta de där nycklarna, men för att göra det så krävs det kompetent personal, säger Caroline Liberg.

Trots att det sedan 2011 finns en lag på att alla skolor ska ha skolbibliotek är det långt ifrån alla som har utbildad personal eller ett välfungerande bibliotek.

– För de barn som inte har böcker hemma spelar skolbiblioteket en stor roll, säger Barbro Westlund.

Och bibliotekspersonal kan också hjälpa lärarna.

– På de skolor där man har skolbiblioteket som hjärta så är det en enorm skillnad. Där kan bibliotekspersonalen stötta både barnen och lärarna och de känner till vad barnen kan vara intresserade av att läsa, säger Maud Nilzén.

Skolbiblioteken sänder också signaler till eleverna hur viktigt eller oviktigt det är med läsning. Vuxenvärldens intresse för läsning har en stor betydelse för barnens intresse.

– Vi måste fundera på vilka signaler jag som lärare och vuxen ger, säger Anne-Marie Körling och berättar om högen med egna böcker som hon ofta lägger på sitt skrivbord. Det brukar ge diskussioner och intressanta frågor från eleverna. 

– På det sättet kan man inte bara förändra deras läs-attityd utan även få till de här viktiga diskussionerna runt böcker och det vi läser och inte minst varför jag läser den eller den boken, säger hon.

Vi kan inte sitta med armarna i kors, det är nu utmaningen verkligen börjar.

Den senaste rapporten från Pirls innebär inte att de svenska lärarna kan luta sig tillbaka och slappna av när det handlar om läsförståelse. Det är de fyra profilerna helt överens om.

– Jag tror inte att vi sett alla effekterna av de insatser vi gjort ännu, men resultatet visar att vi aktivt arbetar med det här och att vi måste fortsätta med det, säger Anne-Marie Körling.

– Undervisningen har förändrats, vi jobbar i dag i stort sett mer med lässtrategier som vi bland annat saknade 2006, men det finns mycket kvar att göra. Vi måste också stötta barn och jobba mer tillsammans, ha textsamtal och högläsning, säger Maud Nilzén.

Barbro Westlund befarar till och med att läsförståelsen kan gå ned igen om vi inte fortsätter att arbeta aktivt.

– Vi står inför lärarbrist och har haft många nyanlända. Vad händer till nästa undersökning? Vi kan inte sitta med armarna i kors, det är nu utmaningen verkligen börjar, konstaterar hon. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons