lasning_1

Anne-Marie Körling, Caroline Liberg, Maud Nilzén och Barbro Westlund pratar om läsning.

Läsförmåga

Läsexperterna: Så ska Sverige fortsätta vara bäst i klassen

Svenska elever var bäst i klassen och är åter på väg mot toppskiktet vad gäller läsförmåga internationellt. Men vad ligger bakom det nya resultatet och ska vi vara nöjda med det? 
Skolvärlden har pratat med fyra framstående profiler inom läsförståelse.

Kort om Pirls
  • Pirls undersöker fjärdeklassares läsförmåga och deras attityder till läsning.
  • Sverige har deltagit 2001, 2006, 2011 och 2016.
  • 50 länder deltog 2016.
  • Svenska elever har en medelpoäng på 555 poäng, snittet för EU- och OECD-länderna är 539 poäng.
  • I Sverige skiljer det 15 poäng mellan flickors och pojkars resultat.
  • Mellan gruppen ”elever med högre grad av hemresurser” och ”elever med lägre grad av hemresurser” skiljer det 44 poäng.

Enligt den senaste internationella undersökningen, Pirls 2016, har de svenska fjärdeklassarnas läsförmåga förbättrats och ligger nu på samma nivå som 2001, då Sverige presterade som bäst.

– Det här var ett resultat som skolan och eleverna behövde för sitt kommande läsandeliv, det är väldigt positivt, men det innebär inte att arbetet är slut nu – eller någonsin, säger Anne-Marie Körling, lärare och utbildare som tidigare arbetat som Sveriges läsambassadör.

2016 var det fjärde gången som Sverige deltog i undersökningen Pirls som genomförs vart femte år. Första året, 2001, presterade de svenska fjärdeklassarna bättre än samtliga deltagande länder. Men bara fem år senare var resultatet alarmerande. Och det blev inte bättre till undersökningen 2011.

När resultaten från 2006 och 2011 analyserades fick den svenska undervisningen bland annat kritik för att barnen fick för mycket tid till enskild läsning, och att det kollegiala lärandet måste utvecklas. Lärare behöver vidareutbildning och tillsammans diskutera vad som behöver göras. 

–Vi såg och ser fortfarande att lärarkompetensen slår igenom hela tiden. Lärarnas kompetens är avgörande från förskolan upp till högre utbildning. Det behövs fortbildning, säger Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet, som djupgående analyserade resultaten 2006.

Hon ser positivt på den senaste undersökningen.

–Det är glädjande för alla insatser som gjorts inom läsandets område där bland annat läslyftet är framträdande, säger hon.

Hon gjorde det så tydligt så att vi vanliga lärare har kunnat förstå.

Barbro Westlund, tidigare lågstadielärare som numera är lektor i läs- och skrivutveckling vid institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet, pekar på att analysen av resultatet 2006 kom som en viktig väckarklocka. 

– Den bidrog till en medvetenhet bland forskare och lärare. Där var det ett sorts uppvaknande, vi började känna oro, säger hon.

Analysen pekade på att eleverna i allt för stor omfattning fick sitta och läsa själva. Och i en avhandling 2013, som byggde på 2006 års analys, kom Barbro Westlund fram till att det fanns en brist på strategier i svensk undervisning. Genom att betona metaspråkets betydelse lyfte hon upp det nödvändiga arbetet med att undervisa i olika läsförståelsestrategier och hur man bearbetar, reflekterar och diskuterar en text.

– Hon gjorde det så tydligt så att vi vanliga lärare har kunnat förstå. Tack vare Barbro Westlund så har lärarna tagit mer ansvar över undervisningen, säger språk-, läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.  

De dåliga resultaten från 2006 och 2011 resulterade bland annat i diskussioner och en rad satsningar. Barbro Westlund själv säger att läslyftet, där hon bland annat föreläser, startade först 2015 och därför inte kan ha gett utslag på resultatet redan nu. Men hon tvivlar inte på att det ändå är alla satsningar som gett resultat.

– Först måste jag bara säga att det här är ett styrkebesked. Men jag tror att en förklaring kan vara att alla lärare, oavsett ämne, börjat undervisa i läsförståelse. Jag tror inte att det har undgått någon, det har nästan blivit en internationell trend, säger Barbro Westlund.

 Barbro Westlund vill inte bara titta på det bra resultatet från den senaste undersökningen. Om man går på djupet och tittar på siffror bakom så finns det fortfarande mycket att arbeta med, menar hon.

Skolorna borde bättre kunna kompensera för olika hembakgrund.

Hemresurserna har fortfarande stor betydelse för elevers läsförståelse och lärande. Då pratar man om antal böcker i hemmet, föräldrars utbildningsnivå och tillgång till eget rum eller arbetsplats.

– Det är väldigt oroväckande, vi borde ha bättre likvärdighet i Sverige. Skolorna borde bättre kunna kompensera för olika hembakgrund, säger Barbro Westlund.

Tidigare har bristande läsförmåga ofta kopplats ihop med utländsk härkomst.

– Men Pirls-resultaten slår delvis ut den myten, säger hon och förklarar att barn med migrationsbakgrund som har föräldrar med högre utbildning och en tradition av att läsa böcker också kommer att få bättre resultat än andra barn som har föräldrar med till exempel lägre utbildningsnivå, oavsett härkomst.

Det här är något som också Caroline Liberg uppmärksammat. Hon tror att ett sätt att komma åt hemresursproblemet är att gå ner i åldrarna och att starta ett läsintresse tidigt.

– Redan på förskolan kan vi göra så mycket mer än vad vi gör i dag, det är där grunderna läggs, säger hon och förklarar att man bara kan råda föräldrar till att uppmuntra barnen att läsa.

– Har man inte själv växt upp med att ha en läsande tradition så är det inte lätt att förmedla vidare och det är där förskolan och skolan ska komma in och kompensera och därför behövs det resurser, säger Caroline Liberg.

Maud Nilzén går ett steg längre. Hon tror inte att alla föräldrar är medvetna om hur stor betydelse det kan ha att de till exempel läser högt hemma.

– Alla föräldrar vill sitt barns bästa och vill försöka, men de måste ju få veta vad som är viktigt för att barnen ska utveckla läsförståelse, säger hon.

Redan från det att barnen är ett halvår och uppåt så ska vi samtala och relatera det vi möter i boken med barnets verklighet.

– Det är oerhört viktigt och språkutvecklande, säger Maud Nilzén.

Rapporten visar också att elever vars vårdnadshavare ägnade sig åt läsaktiviteter med dem innan de började skolan har ett högre resultat.

Det handlar om hur vi utvecklar undervisningen utan att döda läslusten.

Pirls 2016 visar att 10 procent av de svenska eleverna i fjärde klass fortfarande ligger under genomsnittet för läsförståelse.

– Det är inte acceptabelt, alla barn ska upp, säger Caroline Liberg och menar att utöver lärarnas kompetens så har elevernas motivation visat sig vara avgörande för resultatet.

– Men det är inte helt enkelt att arbeta med, säger hon.

I undersökningen svarar nästan var tredje svensk elev att de inte tycker om att läsa. Rapporten konstaterar också att svenska elever läser i mindre utsträckning på fritiden i dag, jämfört med 2011.

Anne-Marie Körling ser inte detta som ett stort hinder.

– Även om en elev säger att den inte tycker om att läsa så är det något som går att påverka. Vi ska bara inte fastna i åsikten utan gå vidare och fråga varför.

Anne-Marie Körling tror att barn som inte tycker om att läsa har den åsikten för att de inte upplevt något annat. Hon vill att lärare och alla i vuxenvärlden ska intressera sig för vad det egentligen är som barnen vill läsa och läser, och det utan värderingar.

– En pojke berättade för mig att han på rasterna springer till skolsköterskan och smygläser Bamse. Och jag tror det är oerhört viktigt, faktiskt avgörande, att barnen får läsa vad de vill utan att vi ska säga att det är en bok eller tidning för små barn eller något som inte anses vara bra läsning, säger Anne-Marie Körling.

I skolan möter eleverna alla sorters texter, oavsett om barnen tycker de är intressanta eller inte så förväntas de läsa dem.

– Och då blir det extra viktigt att de får läsa sånt som de tycker om för att sen kunna läsa det de inte tycker om, säger Anne-Marie Körling.

Det är viktigt att barnen får börja läsa det de själva väljer, sen är det lärarens uppgift att guida eleven vidare.

– Det handlar om hur vi utvecklar undervisningen utan att döda läslusten.

För de barn som inte har böcker hemma spelar skolbiblioteket en stor roll.

De fyra läsförståelseprofilerna som Skolvärlden pratat med är alla överens om att skolbiblioteken är en annan avgörande faktor för barnens läskunskap.

– Ta bara Harry Potter-fenomenet som ett exempel. Det har gjort att många barn och unga som aldrig förut varit intresserade av att läsa har läst böcker. Så det gäller att hitta de där nycklarna, men för att göra det så krävs det kompetent personal, säger Caroline Liberg.

Trots att det sedan 2011 finns en lag på att alla skolor ska ha skolbibliotek är det långt ifrån alla som har utbildad personal eller ett välfungerande bibliotek.

– För de barn som inte har böcker hemma spelar skolbiblioteket en stor roll, säger Barbro Westlund.

Och bibliotekspersonal kan också hjälpa lärarna.

– På de skolor där man har skolbiblioteket som hjärta så är det en enorm skillnad. Där kan bibliotekspersonalen stötta både barnen och lärarna och de känner till vad barnen kan vara intresserade av att läsa, säger Maud Nilzén.

Skolbiblioteken sänder också signaler till eleverna hur viktigt eller oviktigt det är med läsning. Vuxenvärldens intresse för läsning har en stor betydelse för barnens intresse.

– Vi måste fundera på vilka signaler jag som lärare och vuxen ger, säger Anne-Marie Körling och berättar om högen med egna böcker som hon ofta lägger på sitt skrivbord. Det brukar ge diskussioner och intressanta frågor från eleverna. 

– På det sättet kan man inte bara förändra deras läs-attityd utan även få till de här viktiga diskussionerna runt böcker och det vi läser och inte minst varför jag läser den eller den boken, säger hon.

Vi kan inte sitta med armarna i kors, det är nu utmaningen verkligen börjar.

Den senaste rapporten från Pirls innebär inte att de svenska lärarna kan luta sig tillbaka och slappna av när det handlar om läsförståelse. Det är de fyra profilerna helt överens om.

– Jag tror inte att vi sett alla effekterna av de insatser vi gjort ännu, men resultatet visar att vi aktivt arbetar med det här och att vi måste fortsätta med det, säger Anne-Marie Körling.

– Undervisningen har förändrats, vi jobbar i dag i stort sett mer med lässtrategier som vi bland annat saknade 2006, men det finns mycket kvar att göra. Vi måste också stötta barn och jobba mer tillsammans, ha textsamtal och högläsning, säger Maud Nilzén.

Barbro Westlund befarar till och med att läsförståelsen kan gå ned igen om vi inte fortsätter att arbeta aktivt.

– Vi står inför lärarbrist och har haft många nyanlända. Vad händer till nästa undersökning? Vi kan inte sitta med armarna i kors, det är nu utmaningen verkligen börjar, konstaterar hon. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm