Annons
Anne-Marie Körling, Caroline Liberg, Maud Nilzén och Barbro Westlund pratar om läsning.

Läsexperterna: Så ska Sverige fortsätta vara bäst i klassen

Publicerad 17 januari 2018

Fakta

Kort om Pirls

  • Pirls undersöker fjärdeklassares läsförmåga och deras attityder till läsning.
  • Sverige har deltagit 2001, 2006, 2011 och 2016.
  • 50 länder deltog 2016.
  • Svenska elever har en medelpoäng på 555 poäng, snittet för EU- och OECD-länderna är 539 poäng.
  • I Sverige skiljer det 15 poäng mellan flickors och pojkars resultat.
  • Mellan gruppen ”elever med högre grad av hemresurser” och ”elever med lägre grad av hemresurser” skiljer det 44 poäng.

Relaterat

Svenska elever var bäst i klassen och är åter på väg mot toppskiktet vad gäller läsförmåga internationellt. Men vad ligger bakom det nya resultatet och ska vi vara nöjda med det? 
Skolvärlden har pratat med fyra framstående profiler inom läsförståelse.

Enligt den senaste internationella undersökningen, Pirls 2016, har de svenska fjärdeklassarnas läsförmåga förbättrats och ligger nu på samma nivå som 2001, då Sverige presterade som bäst.

– Det här var ett resultat som skolan och eleverna behövde för sitt kommande läsandeliv, det är väldigt positivt, men det innebär inte att arbetet är slut nu – eller någonsin, säger Anne-Marie Körling, lärare och utbildare som tidigare arbetat som Sveriges läsambassadör.

2016 var det fjärde gången som Sverige deltog i undersökningen Pirls som genomförs vart femte år. Första året, 2001, presterade de svenska fjärdeklassarna bättre än samtliga deltagande länder. Men bara fem år senare var resultatet alarmerande. Och det blev inte bättre till undersökningen 2011.

När resultaten från 2006 och 2011 analyserades fick den svenska undervisningen bland annat kritik för att barnen fick för mycket tid till enskild läsning, och att det kollegiala lärandet måste utvecklas. Lärare behöver vidareutbildning och tillsammans diskutera vad som behöver göras. 

–Vi såg och ser fortfarande att lärarkompetensen slår igenom hela tiden. Lärarnas kompetens är avgörande från förskolan upp till högre utbildning. Det behövs fortbildning, säger Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet, som djupgående analyserade resultaten 2006.

Hon ser positivt på den senaste undersökningen.

–Det är glädjande för alla insatser som gjorts inom läsandets område där bland annat läslyftet är framträdande, säger hon.

Hon gjorde det så tydligt så att vi vanliga lärare har kunnat förstå.

Barbro Westlund, tidigare lågstadielärare som numera är lektor i läs- och skrivutveckling vid institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet, pekar på att analysen av resultatet 2006 kom som en viktig väckarklocka. 

– Den bidrog till en medvetenhet bland forskare och lärare. Där var det ett sorts uppvaknande, vi började känna oro, säger hon.

Analysen pekade på att eleverna i allt för stor omfattning fick sitta och läsa själva. Och i en avhandling 2013, som byggde på 2006 års analys, kom Barbro Westlund fram till att det fanns en brist på strategier i svensk undervisning. Genom att betona metaspråkets betydelse lyfte hon upp det nödvändiga arbetet med att undervisa i olika läsförståelsestrategier och hur man bearbetar, reflekterar och diskuterar en text.

– Hon gjorde det så tydligt så att vi vanliga lärare har kunnat förstå. Tack vare Barbro Westlund så har lärarna tagit mer ansvar över undervisningen, säger språk-, läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.  

De dåliga resultaten från 2006 och 2011 resulterade bland annat i diskussioner och en rad satsningar. Barbro Westlund själv säger att läslyftet, där hon bland annat föreläser, startade först 2015 och därför inte kan ha gett utslag på resultatet redan nu. Men hon tvivlar inte på att det ändå är alla satsningar som gett resultat.

– Först måste jag bara säga att det här är ett styrkebesked. Men jag tror att en förklaring kan vara att alla lärare, oavsett ämne, börjat undervisa i läsförståelse. Jag tror inte att det har undgått någon, det har nästan blivit en internationell trend, säger Barbro Westlund.

 Barbro Westlund vill inte bara titta på det bra resultatet från den senaste undersökningen. Om man går på djupet och tittar på siffror bakom så finns det fortfarande mycket att arbeta med, menar hon.

Skolorna borde bättre kunna kompensera för olika hembakgrund.

Hemresurserna har fortfarande stor betydelse för elevers läsförståelse och lärande. Då pratar man om antal böcker i hemmet, föräldrars utbildningsnivå och tillgång till eget rum eller arbetsplats.

– Det är väldigt oroväckande, vi borde ha bättre likvärdighet i Sverige. Skolorna borde bättre kunna kompensera för olika hembakgrund, säger Barbro Westlund.

Tidigare har bristande läsförmåga ofta kopplats ihop med utländsk härkomst.

– Men Pirls-resultaten slår delvis ut den myten, säger hon och förklarar att barn med migrationsbakgrund som har föräldrar med högre utbildning och en tradition av att läsa böcker också kommer att få bättre resultat än andra barn som har föräldrar med till exempel lägre utbildningsnivå, oavsett härkomst.

Det här är något som också Caroline Liberg uppmärksammat. Hon tror att ett sätt att komma åt hemresursproblemet är att gå ner i åldrarna och att starta ett läsintresse tidigt.

– Redan på förskolan kan vi göra så mycket mer än vad vi gör i dag, det är där grunderna läggs, säger hon och förklarar att man bara kan råda föräldrar till att uppmuntra barnen att läsa.

– Har man inte själv växt upp med att ha en läsande tradition så är det inte lätt att förmedla vidare och det är där förskolan och skolan ska komma in och kompensera och därför behövs det resurser, säger Caroline Liberg.

Maud Nilzén går ett steg längre. Hon tror inte att alla föräldrar är medvetna om hur stor betydelse det kan ha att de till exempel läser högt hemma.

– Alla föräldrar vill sitt barns bästa och vill försöka, men de måste ju få veta vad som är viktigt för att barnen ska utveckla läsförståelse, säger hon.

Redan från det att barnen är ett halvår och uppåt så ska vi samtala och relatera det vi möter i boken med barnets verklighet.

– Det är oerhört viktigt och språkutvecklande, säger Maud Nilzén.

Rapporten visar också att elever vars vårdnadshavare ägnade sig åt läsaktiviteter med dem innan de började skolan har ett högre resultat.

Det handlar om hur vi utvecklar undervisningen utan att döda läslusten.

Pirls 2016 visar att 10 procent av de svenska eleverna i fjärde klass fortfarande ligger under genomsnittet för läsförståelse.

– Det är inte acceptabelt, alla barn ska upp, säger Caroline Liberg och menar att utöver lärarnas kompetens så har elevernas motivation visat sig vara avgörande för resultatet.

– Men det är inte helt enkelt att arbeta med, säger hon.

I undersökningen svarar nästan var tredje svensk elev att de inte tycker om att läsa. Rapporten konstaterar också att svenska elever läser i mindre utsträckning på fritiden i dag, jämfört med 2011.

Anne-Marie Körling ser inte detta som ett stort hinder.

– Även om en elev säger att den inte tycker om att läsa så är det något som går att påverka. Vi ska bara inte fastna i åsikten utan gå vidare och fråga varför.

Anne-Marie Körling tror att barn som inte tycker om att läsa har den åsikten för att de inte upplevt något annat. Hon vill att lärare och alla i vuxenvärlden ska intressera sig för vad det egentligen är som barnen vill läsa och läser, och det utan värderingar.

– En pojke berättade för mig att han på rasterna springer till skolsköterskan och smygläser Bamse. Och jag tror det är oerhört viktigt, faktiskt avgörande, att barnen får läsa vad de vill utan att vi ska säga att det är en bok eller tidning för små barn eller något som inte anses vara bra läsning, säger Anne-Marie Körling.

I skolan möter eleverna alla sorters texter, oavsett om barnen tycker de är intressanta eller inte så förväntas de läsa dem.

– Och då blir det extra viktigt att de får läsa sånt som de tycker om för att sen kunna läsa det de inte tycker om, säger Anne-Marie Körling.

Det är viktigt att barnen får börja läsa det de själva väljer, sen är det lärarens uppgift att guida eleven vidare.

– Det handlar om hur vi utvecklar undervisningen utan att döda läslusten.

För de barn som inte har böcker hemma spelar skolbiblioteket en stor roll.

De fyra läsförståelseprofilerna som Skolvärlden pratat med är alla överens om att skolbiblioteken är en annan avgörande faktor för barnens läskunskap.

– Ta bara Harry Potter-fenomenet som ett exempel. Det har gjort att många barn och unga som aldrig förut varit intresserade av att läsa har läst böcker. Så det gäller att hitta de där nycklarna, men för att göra det så krävs det kompetent personal, säger Caroline Liberg.

Trots att det sedan 2011 finns en lag på att alla skolor ska ha skolbibliotek är det långt ifrån alla som har utbildad personal eller ett välfungerande bibliotek.

– För de barn som inte har böcker hemma spelar skolbiblioteket en stor roll, säger Barbro Westlund.

Och bibliotekspersonal kan också hjälpa lärarna.

– På de skolor där man har skolbiblioteket som hjärta så är det en enorm skillnad. Där kan bibliotekspersonalen stötta både barnen och lärarna och de känner till vad barnen kan vara intresserade av att läsa, säger Maud Nilzén.

Skolbiblioteken sänder också signaler till eleverna hur viktigt eller oviktigt det är med läsning. Vuxenvärldens intresse för läsning har en stor betydelse för barnens intresse.

– Vi måste fundera på vilka signaler jag som lärare och vuxen ger, säger Anne-Marie Körling och berättar om högen med egna böcker som hon ofta lägger på sitt skrivbord. Det brukar ge diskussioner och intressanta frågor från eleverna. 

– På det sättet kan man inte bara förändra deras läs-attityd utan även få till de här viktiga diskussionerna runt böcker och det vi läser och inte minst varför jag läser den eller den boken, säger hon.

Vi kan inte sitta med armarna i kors, det är nu utmaningen verkligen börjar.

Den senaste rapporten från Pirls innebär inte att de svenska lärarna kan luta sig tillbaka och slappna av när det handlar om läsförståelse. Det är de fyra profilerna helt överens om.

– Jag tror inte att vi sett alla effekterna av de insatser vi gjort ännu, men resultatet visar att vi aktivt arbetar med det här och att vi måste fortsätta med det, säger Anne-Marie Körling.

– Undervisningen har förändrats, vi jobbar i dag i stort sett mer med lässtrategier som vi bland annat saknade 2006, men det finns mycket kvar att göra. Vi måste också stötta barn och jobba mer tillsammans, ha textsamtal och högläsning, säger Maud Nilzén.

Barbro Westlund befarar till och med att läsförståelsen kan gå ned igen om vi inte fortsätter att arbeta aktivt.

– Vi står inför lärarbrist och har haft många nyanlända. Vad händer till nästa undersökning? Vi kan inte sitta med armarna i kors, det är nu utmaningen verkligen börjar, konstaterar hon. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så blev skolan av med ytterligare en lärare, och det var kanske lika bra

Blogg

Läraren Mikael Bruér har tröttnat och tar en paus från yrket:
”I takt med att skolan förändrades så blev fokus på detta viktigare och viktigare. Det talades om föräldrar, om nöjdhet och klagomål. Aldrig om eleverna lärde sig.”

Annons
Annons

Skola registrerade närvaro med ansiktskamera

IT

På Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå har man testat att registrera elevernas närvaro med hjälp av ansiktsigenkännande kameror. 
– Det leder till en bättre närvaroregistrering, säger läraren Anna-Lena Svanborg.

Annons
Hej, lokalombud!

Pelle: Därför är jag lokalombud

Fackligt

Läraren Pelle Brändén undervisar på Rosendalsgymnasiet i Uppsala och är lokalombud för Lärarnas riksförbund. Här berättar Pelle vilken fråga han tycker är viktigast just nu – och vad det är som driver honom i det fackliga arbetet.

Ny satsning ska stärka skolans sexualundervisning

Kompetensutveckling

Sex- och samlevnadsundervisningen är en utmaning för många lärare och behovet av kompetensutveckling är stort.
För att vända trenden satsar RFSU på riktade insatser till lärare för att höja kunskapen inom området.

Annons
Annons

Sara Bruun: Vi måste våga nämna trollet vid dess namn

Blogg

”Vi får inte ducka för att lyfta upp jobbiga saker av rädsla för att till exempel bli rasiststämplade”, skriver Sara Bruun.

Annons

Vänersborg ska spara – genom minskade sjukskrivningar

Budget

I nya budgeten ska Vänersborg spara nästan 10 miljoner på läromedel, kompetensutveckling – och minskade sjukskrivningar.

Kornhall: Så ser jag på punkterna om skolan i överenskommelsen

Skolpolitik

Per Kornhall går igenom överenskommelsen – punkt för punkt om skolan – som kan ligga till grund för att en S/MP-regering.

Utredning: Förslag om statlig skola

Förstatligande

Förslag till förstatligande av skolan är del av uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Liberalerna. Det bekräftar Liberalernas utbildningspolitiska talesperson Roger Haddad för Skolvärlden.

Kravet på mer undervisningstid tas bort: ”Glädjande”

Arbetsmiljö

Det kritiserade lönekriteriet om mer undervisningstid för lärare i Uppsala skrotas. 
– De signaler jag fått är att det har upplevts som stressande snarare än att det är utvecklande, säger Birgitta Pettersson, utbildningsdirektör i Uppsala kommun.

Så vände Gotland syv-krisen

Syv-brist

För två år sedan fanns det inte en enda behörig studie- och yrkesvägledare på Gotlands grundskola. Idag är situationen en annan.

Mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag?

Ny blogg

Vilka dagar och högtider ska vi i skolan uppmärksamma i undervisningen? Födelsedagar, mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag? Karin Boberg är ny bloggare på Skolvärlden.

Skolinspektionen

Staten tar över problemskola: ”En viktig markering”

Skolinspektionen

Problemen på en skola i Botkyrka har visat sig så allvarliga att Skolinspektionen går in och tar över – något som aldrig gjorts tidigare. 
– Jag tror att det här är en viktig markering, säger Peter Bergander, kommunombud för LR i Botkyrka.

Skolinspektionen: Unikt att problemen fortsatt under så lång tid

Skolövertagandet

Trots upprepande anmärkningar och vitesförelägganden har Botkyrka kommun inte åtgärdat bristerna på Storvretskolan, som nu tas över av Skolinspektionen.
­– Det handlar om elevernas rätt till en god undervisning, säger Jukka Kuusisto på myndigheten.

Botkyrka efter det unika beslutet: ”Det är tungt”

Skolinspektionen

För första gången har Skolinspektionen tagit beslutet att gå in och ta över en kritiserad skola för att säkerställa att bristerna åtgärdas.

Forskning: Lärarna ser brister i sin egen undervisning

Forskning

Ny forskning visar att lärare är självkritiska till sin egen undervisning i NO-ämnena. Samtidigt slår lärarna fast att de saknar stöd för att arbeta språkutvecklande med eleverna.

Nya förslag: Så vill Skolverket förändra kursplanerna

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har presenterat förbättringar som man vill göra av kurs- och ämnesplaner. Bland annat vill myndigheten se en ökad betoning på faktakunskaper, mindre detaljerade kunskapskrav och bättre anpassning till de olika stadierna. 

”Likabehandlingen börjar med språket”

Debatt

”Vi kan inte passivt stå vid sidan av den ’digitala skolgården’ och iaktta när en normalisering av begrepp och uttryck som går emot våra mänskliga värden börjar formas”, skriver rektorn Peter Heddelin.

Kommentera

Så ser Skolsverige på det nya året

Enkät

Ett år är till ända. Skolvärlden frågade centrala personer i skolans värld om 2018 blev som de hade hoppats. Och vad de önskar för 2019. 

Mest läst 2018

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2018

Mest läst 2018

Lågaffektivt bemötande, lärarlöner och NPF. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2018.

Forskning: Rollerna lärare går in i när de skriver omdömen

Bedömning

Lärare iklär sig fyra olika roller när de skriver elevomdömen, visar ny forskning. Enligt språkforskaren Annelie Johansson är det mest professionella att bemästra de alla. 

Terminsavslutning: Du vet att du är lärare när…

Lista

Höstterminen har bjudit på många minnen. Några fina, och några som du helst vill glömma så fort som möjligt. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Skolverket kritiseras för de läckta nationella proven

Nationella prov

Riksrevisionens granskning visar att Skolverket brister i arbetet mot spridningen av nationella proven. Men myndigheten tror att man är på rätt väg med att bryta trenden.

Nytt förslag: Slopa karensavdraget för lärare

Budget

Lärare är i högre grad utsatta för smittorisk än andra yrkesgrupper, därför borde karensavdraget slopas för skolpersonal menar Sverigedemokraterna.
– Det är inte rimligt att lärarna själva ska få stå för kostnaden, säger Patrick Reslow som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Debatt: Betygen måste bli rättssäkra

Debatt

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.

Kommentera

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons