Annons
Anne-Marie Körling, Caroline Liberg, Maud Nilzén och Barbro Westlund pratar om läsning.

Läsexperterna: Så ska Sverige fortsätta vara bäst i klassen

Publicerad 17 januari 2018

Fakta

Kort om Pirls

  • Pirls undersöker fjärdeklassares läsförmåga och deras attityder till läsning.
  • Sverige har deltagit 2001, 2006, 2011 och 2016.
  • 50 länder deltog 2016.
  • Svenska elever har en medelpoäng på 555 poäng, snittet för EU- och OECD-länderna är 539 poäng.
  • I Sverige skiljer det 15 poäng mellan flickors och pojkars resultat.
  • Mellan gruppen ”elever med högre grad av hemresurser” och ”elever med lägre grad av hemresurser” skiljer det 44 poäng.

Relaterat

Svenska elever var bäst i klassen och är åter på väg mot toppskiktet vad gäller läsförmåga internationellt. Men vad ligger bakom det nya resultatet och ska vi vara nöjda med det? 
Skolvärlden har pratat med fyra framstående profiler inom läsförståelse.

Enligt den senaste internationella undersökningen, Pirls 2016, har de svenska fjärdeklassarnas läsförmåga förbättrats och ligger nu på samma nivå som 2001, då Sverige presterade som bäst.

– Det här var ett resultat som skolan och eleverna behövde för sitt kommande läsandeliv, det är väldigt positivt, men det innebär inte att arbetet är slut nu – eller någonsin, säger Anne-Marie Körling, lärare och utbildare som tidigare arbetat som Sveriges läsambassadör.

2016 var det fjärde gången som Sverige deltog i undersökningen Pirls som genomförs vart femte år. Första året, 2001, presterade de svenska fjärdeklassarna bättre än samtliga deltagande länder. Men bara fem år senare var resultatet alarmerande. Och det blev inte bättre till undersökningen 2011.

När resultaten från 2006 och 2011 analyserades fick den svenska undervisningen bland annat kritik för att barnen fick för mycket tid till enskild läsning, och att det kollegiala lärandet måste utvecklas. Lärare behöver vidareutbildning och tillsammans diskutera vad som behöver göras. 

–Vi såg och ser fortfarande att lärarkompetensen slår igenom hela tiden. Lärarnas kompetens är avgörande från förskolan upp till högre utbildning. Det behövs fortbildning, säger Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet, som djupgående analyserade resultaten 2006.

Hon ser positivt på den senaste undersökningen.

–Det är glädjande för alla insatser som gjorts inom läsandets område där bland annat läslyftet är framträdande, säger hon.

Hon gjorde det så tydligt så att vi vanliga lärare har kunnat förstå.

Barbro Westlund, tidigare lågstadielärare som numera är lektor i läs- och skrivutveckling vid institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet, pekar på att analysen av resultatet 2006 kom som en viktig väckarklocka. 

– Den bidrog till en medvetenhet bland forskare och lärare. Där var det ett sorts uppvaknande, vi började känna oro, säger hon.

Analysen pekade på att eleverna i allt för stor omfattning fick sitta och läsa själva. Och i en avhandling 2013, som byggde på 2006 års analys, kom Barbro Westlund fram till att det fanns en brist på strategier i svensk undervisning. Genom att betona metaspråkets betydelse lyfte hon upp det nödvändiga arbetet med att undervisa i olika läsförståelsestrategier och hur man bearbetar, reflekterar och diskuterar en text.

– Hon gjorde det så tydligt så att vi vanliga lärare har kunnat förstå. Tack vare Barbro Westlund så har lärarna tagit mer ansvar över undervisningen, säger språk-, läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.  

De dåliga resultaten från 2006 och 2011 resulterade bland annat i diskussioner och en rad satsningar. Barbro Westlund själv säger att läslyftet, där hon bland annat föreläser, startade först 2015 och därför inte kan ha gett utslag på resultatet redan nu. Men hon tvivlar inte på att det ändå är alla satsningar som gett resultat.

– Först måste jag bara säga att det här är ett styrkebesked. Men jag tror att en förklaring kan vara att alla lärare, oavsett ämne, börjat undervisa i läsförståelse. Jag tror inte att det har undgått någon, det har nästan blivit en internationell trend, säger Barbro Westlund.

 Barbro Westlund vill inte bara titta på det bra resultatet från den senaste undersökningen. Om man går på djupet och tittar på siffror bakom så finns det fortfarande mycket att arbeta med, menar hon.

Skolorna borde bättre kunna kompensera för olika hembakgrund.

Hemresurserna har fortfarande stor betydelse för elevers läsförståelse och lärande. Då pratar man om antal böcker i hemmet, föräldrars utbildningsnivå och tillgång till eget rum eller arbetsplats.

– Det är väldigt oroväckande, vi borde ha bättre likvärdighet i Sverige. Skolorna borde bättre kunna kompensera för olika hembakgrund, säger Barbro Westlund.

Tidigare har bristande läsförmåga ofta kopplats ihop med utländsk härkomst.

– Men Pirls-resultaten slår delvis ut den myten, säger hon och förklarar att barn med migrationsbakgrund som har föräldrar med högre utbildning och en tradition av att läsa böcker också kommer att få bättre resultat än andra barn som har föräldrar med till exempel lägre utbildningsnivå, oavsett härkomst.

Det här är något som också Caroline Liberg uppmärksammat. Hon tror att ett sätt att komma åt hemresursproblemet är att gå ner i åldrarna och att starta ett läsintresse tidigt.

– Redan på förskolan kan vi göra så mycket mer än vad vi gör i dag, det är där grunderna läggs, säger hon och förklarar att man bara kan råda föräldrar till att uppmuntra barnen att läsa.

– Har man inte själv växt upp med att ha en läsande tradition så är det inte lätt att förmedla vidare och det är där förskolan och skolan ska komma in och kompensera och därför behövs det resurser, säger Caroline Liberg.

Maud Nilzén går ett steg längre. Hon tror inte att alla föräldrar är medvetna om hur stor betydelse det kan ha att de till exempel läser högt hemma.

– Alla föräldrar vill sitt barns bästa och vill försöka, men de måste ju få veta vad som är viktigt för att barnen ska utveckla läsförståelse, säger hon.

Redan från det att barnen är ett halvår och uppåt så ska vi samtala och relatera det vi möter i boken med barnets verklighet.

– Det är oerhört viktigt och språkutvecklande, säger Maud Nilzén.

Rapporten visar också att elever vars vårdnadshavare ägnade sig åt läsaktiviteter med dem innan de började skolan har ett högre resultat.

Det handlar om hur vi utvecklar undervisningen utan att döda läslusten.

Pirls 2016 visar att 10 procent av de svenska eleverna i fjärde klass fortfarande ligger under genomsnittet för läsförståelse.

– Det är inte acceptabelt, alla barn ska upp, säger Caroline Liberg och menar att utöver lärarnas kompetens så har elevernas motivation visat sig vara avgörande för resultatet.

– Men det är inte helt enkelt att arbeta med, säger hon.

I undersökningen svarar nästan var tredje svensk elev att de inte tycker om att läsa. Rapporten konstaterar också att svenska elever läser i mindre utsträckning på fritiden i dag, jämfört med 2011.

Anne-Marie Körling ser inte detta som ett stort hinder.

– Även om en elev säger att den inte tycker om att läsa så är det något som går att påverka. Vi ska bara inte fastna i åsikten utan gå vidare och fråga varför.

Anne-Marie Körling tror att barn som inte tycker om att läsa har den åsikten för att de inte upplevt något annat. Hon vill att lärare och alla i vuxenvärlden ska intressera sig för vad det egentligen är som barnen vill läsa och läser, och det utan värderingar.

– En pojke berättade för mig att han på rasterna springer till skolsköterskan och smygläser Bamse. Och jag tror det är oerhört viktigt, faktiskt avgörande, att barnen får läsa vad de vill utan att vi ska säga att det är en bok eller tidning för små barn eller något som inte anses vara bra läsning, säger Anne-Marie Körling.

I skolan möter eleverna alla sorters texter, oavsett om barnen tycker de är intressanta eller inte så förväntas de läsa dem.

– Och då blir det extra viktigt att de får läsa sånt som de tycker om för att sen kunna läsa det de inte tycker om, säger Anne-Marie Körling.

Det är viktigt att barnen får börja läsa det de själva väljer, sen är det lärarens uppgift att guida eleven vidare.

– Det handlar om hur vi utvecklar undervisningen utan att döda läslusten.

För de barn som inte har böcker hemma spelar skolbiblioteket en stor roll.

De fyra läsförståelseprofilerna som Skolvärlden pratat med är alla överens om att skolbiblioteken är en annan avgörande faktor för barnens läskunskap.

– Ta bara Harry Potter-fenomenet som ett exempel. Det har gjort att många barn och unga som aldrig förut varit intresserade av att läsa har läst böcker. Så det gäller att hitta de där nycklarna, men för att göra det så krävs det kompetent personal, säger Caroline Liberg.

Trots att det sedan 2011 finns en lag på att alla skolor ska ha skolbibliotek är det långt ifrån alla som har utbildad personal eller ett välfungerande bibliotek.

– För de barn som inte har böcker hemma spelar skolbiblioteket en stor roll, säger Barbro Westlund.

Och bibliotekspersonal kan också hjälpa lärarna.

– På de skolor där man har skolbiblioteket som hjärta så är det en enorm skillnad. Där kan bibliotekspersonalen stötta både barnen och lärarna och de känner till vad barnen kan vara intresserade av att läsa, säger Maud Nilzén.

Skolbiblioteken sänder också signaler till eleverna hur viktigt eller oviktigt det är med läsning. Vuxenvärldens intresse för läsning har en stor betydelse för barnens intresse.

– Vi måste fundera på vilka signaler jag som lärare och vuxen ger, säger Anne-Marie Körling och berättar om högen med egna böcker som hon ofta lägger på sitt skrivbord. Det brukar ge diskussioner och intressanta frågor från eleverna. 

– På det sättet kan man inte bara förändra deras läs-attityd utan även få till de här viktiga diskussionerna runt böcker och det vi läser och inte minst varför jag läser den eller den boken, säger hon.

Vi kan inte sitta med armarna i kors, det är nu utmaningen verkligen börjar.

Den senaste rapporten från Pirls innebär inte att de svenska lärarna kan luta sig tillbaka och slappna av när det handlar om läsförståelse. Det är de fyra profilerna helt överens om.

– Jag tror inte att vi sett alla effekterna av de insatser vi gjort ännu, men resultatet visar att vi aktivt arbetar med det här och att vi måste fortsätta med det, säger Anne-Marie Körling.

– Undervisningen har förändrats, vi jobbar i dag i stort sett mer med lässtrategier som vi bland annat saknade 2006, men det finns mycket kvar att göra. Vi måste också stötta barn och jobba mer tillsammans, ha textsamtal och högläsning, säger Maud Nilzén.

Barbro Westlund befarar till och med att läsförståelsen kan gå ned igen om vi inte fortsätter att arbeta aktivt.

– Vi står inför lärarbrist och har haft många nyanlända. Vad händer till nästa undersökning? Vi kan inte sitta med armarna i kors, det är nu utmaningen verkligen börjar, konstaterar hon. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Hejlskov Elvén efter kritiken: Skolan använder lågaffektivt bemötande fel

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande misstänks vara anledningen till det ökade våldet på en grundskola i Stockholm. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén tror att skolan använder metoden på ett felaktigt sätt.
– Vi ser ibland att man missförstår metoden och man tror att man inte får göra någonting, säger han.

Larmet på skolan: ”Våldet har exploderat”

Lågaffektivt bemötande

Antalet hot- och våldsincidenter har ökat kraftigt på en grundskola i Stockholm det senaste året sedan ledningen infört vad den kallar lågaffektivt bemötande.  Nu går skyddsombudet på skolan ut och varnar för metoden.

Annons
Annons
Annons
Lönegranskning

Skiljer tiotusentals kronor i lön – beroende på var du jobbar

Lön

Viljan att höja lärarnas löner varierar stort mellan Sveriges kommuner. Det gör också lönenivån. Val av rätt kommun som arbetsgivare kan vara detsamma som 100 000 kronor mer i årslön för en genomsnittlig LR-medlem, visar en ny granskning.

Kravet: ”Pengarna måste användas bättre”

Lön

Lärarlönerna behöver höjas och skolan få mer resurser, inte ökade besparingar. Det menar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.
– Men det räcker inte. Pengarna behöver användas på ett bättre sätt än i dag, säger hon.

Annons
Annons

Snacka om SYV – de vägleder med sin podd

SYV

Studie- och yrkesvägledar-duon Petra Parmvi och Sigrid Nordström tog saken i egna händer när de märkte att många grundskoleelever verkade sakna vägledning inför gymnasievalet.
I höstas var det premiär för deras podcast ”SYV-podden”.

Annons

Läraren som vill uppmärksamma Modersmålsdagen

Modersmål

Läraren Augin Melki älskar Sverige, men det egna språket är också viktigt. Därför vill han belysa den Internationella Modersmålsdagen som bekräftar människor med ett annat modersmål än svenska.

Orosanmälning

Rebecca hotades till livet av förälder

Hot mot lärare

2016 gjorde läraren Rebecca Karlsson en orosanmälan och blev mordhotad av den utpekade föräldern. 
– Jag skulle absolut göra samma sak igen. Som lärare har jag en skyldighet att göra det, säger Rebecca Karlsson till Skolvärlden.

Brister i skolledningen vanligt problem vid orosanmälningar

Orosanmälning

Läraren Rebecca Karlsson bytte jobb på grund av att hon inte fick det stöd hon behövde från skolans ledning efter att ha gjort en orosanmälan och blivit mordhotad. Dessvärre är hennes upplevelse inte unik.

Checklista vid hot och våld i skolan

Hot och våld

Det förekommer att lärare och studie- och yrkesvägledare utsätts för hot och våld i sitt arbete. Ta hjälp av den här checklistan både i det förebyggande arbetet och om du eller någon annan utsätts.

Lärarimport

Kommunerna jagar lärare över hela Europa

Lärarbrist

Lärarbristen är akut – tiotusentals lärare behöver rekryteras de närmaste åren. Här är kommunerna som åkte till England, Finland, Danmark, Holland och Italien i jakten på lärare. Hittills har det gått… sådär.

Brexit fick Scott att bli lärare i Skellefteå

Rekrytering

Scott White var en av många missnöjda lärare i det engelska skolsystemet. Biljetten till Skellefteå blev vägen ut.

Digitala verktyg

Forskning: Elever presterar sämre när de läser på skärm

Forskning

En ny spansk studie visar att elever presterar sämre när de läser på skärm. Forskaren Pablo Delgado menar att det kan få konsekvenser när de nationella proven digitaliseras.

4 av 10 lärare upplever teknikkrångel – varje vecka

Digitalisering

Datorerna i skolan ökar – men också teknikkrånglet. Enligt en ny rapport från Skolverket upplever fyra av tio lärare att trassel med tekniken begränsar deras arbete varje vecka.

”Inte ett barn till ska behöva utstå denna diskriminering”

Debatt

”Vi pratar om vikten av en likvärdig skola, men hur kan det då komma sig att elever systematiskt kan bli missbedömda och hållas utanför i en provsituation på grund av att man värderar olika sätt olika. Det värsta är att instruktionerna kommer ifrån högsta ort: Skolverket”, skriver debattören.

Kommentera

Skolverket: ”Ingen elev ska må dåligt av nationella proven”

Replik

Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket, svarar på debattartikeln om dyslektiker diskrimineras när det kommer till nationella proven: ”Om detta är diskriminering eller inte prövas just nu i domstol. Vi på Skolverket tycker det är bra att frågan prövas rättsligt”, skriver han.

Kommentera
Skolinspektionen

Rapport: Skolinspektionen brister i uppföljning och jämlikhet

Granskaren granskas

Inte ens hälften av de tillsynsärenden som rör otrygghet och brister i studiero följs upp ordentligt. Det är delar av den kritik som Riksrevisionen riktar mot Skolinspektionen i en ny rapport.

Nicklas Mörk: ”Juridifiering är inte fake news”

Replik

”Vissa saker i skolan är granskningsbara och rent juridiska, andra inte. Jag vill inte att Skolinspektionen ska ha makten att definiera alla begrepp i skolan”, skriver Nicklas Mörk i en replik till Skolinspektionen.

Kommentera

Skolinspektionen: ”Beskrivningen av oss får inte bygga på missvisande fakta”

Debatt

Skolinspektionens kommunikationschef Maud Larsen svarar på Nicklas Mörks blogginlägg på Skolvärlden.

Kommentera

Ämnesveckor ger lugn och djup åt lektionerna

Undervisning

På nystartade Ekens skola i Hammarby sjöstad i Stockholm läser eleverna ämnen veckovis istället för uppdelat på korta lektionspass.
– Det är enklare att planera och jag känner mig friare i min undervisning, säger språkläraren Helen Elofsson.

Ny rapport: Lottning väg till likvärdig skola

Likvärdighet

Många är överens om att en mer likvärdig skola är något att eftersträva. Ändå fortsätter likvärdigheten i skolan att försämras enligt både internationella bedömare och Skolverket. En ny rapport för upp det omdebatterade förslaget om lottning som urvalsmetod på agendan – igen.

Lärare betalar för att göra sina arbetsuppgifter i matsalen

Pedagogisk måltid

En gymnasieskola vill ha lärarna närvarande på elevernas lunch utan att de ska behöva betala. Skatterättsnämnden däremot anser att lunchen ska förmånskattas, men alla ledamöter är inte överens. Samtidigt får lärare i Falkenberg betala för pedagogiska måltider trots att den är skattefri och i januari höjde kommunen priset.

Liberalerna: Skrota Barn- och elevombudet

Elevhälsa

Liberalernas Roger Haddad pressar regeringen att se över uppdraget till Barn- och elevombudet. Hans budskap: att man borde lägga ner myndigheten.

Arbetsmiljö

Krisen i Sjöbo: 25 av 30 lärare vill lämna skolan

Arbetsmiljö

Lärarna på Färsingaskolan larmar om höga stressnivåer och hälsoproblem – nu hotas skolan av personalflykt. Hela 83 procent av lärarna på skolan säger att de har sökt, eller tänker söka, nytt jobb under vårterminen. 

Lärare ropar på hjälp efter nya sparkrav

Arbetsmiljö

Planerade nerskärningar på skolor i Sjöbo har mötts av massiv kritik. Nu vädjar lärare efter hjälp samtidigt som en skolledare hotar med att säga upp sig. 

Små kontorslandskap i klassrummen höjde studieron

Fysisk lärmiljö

På Elmeskolan har varje elev ett eget ”kontor” i klassrummet – med hjälp av tygskärmar runt varje skolbänk.
– De nya klassrummen har gett bättre studiero och en trevligare arbetsmiljö för oss lärare, säger Klas Henriksson, lärare på skolan.

 

Digital guide ska locka fler till läraryrket

Lärarbristen

Sverige behöver 12 500 nya lärare per år fram till år 2031. ”Lärarutbildningsguiden” ska få fler att upptäcka de alternativa vägarna till en lärarlegitimation.
– Många känner inte till att det finns alternativ till att läsa fyra fem år på högskolan, säger Anna-Lena Blomkvist på UHR.

Ny utbildning för tekniklärare med jobb samtidigt i Gävle

Lärarutbildning

Högskolan i Gävle erbjuder ämneslärarutbildning i teknik och matte med jobb samtidigt för att tackla lärarbristen.
– Behovet är enormt, säger Jan Grenholm, universitetsadjunkt i teknik på Högskolan i Gävle.

Ny satsning ska ge fler lärare inom specialpedagogik

Specialpedagogik

Behovet av specialpedagoger och speciallärare är stort över hela Sverige. I Södertälje satsar man på att vidareutbilda legitimerade lärare för att få fler specialpedagoger eller speciallärare på kommunens skolor. 
 

Friskolor

Varnar för intressekonflikt när lärare blir delägare i Academedia

Lärare som delägare

Friskolekoncernen Academedia marknadsför ett erbjudande om att bli delägare till sina anställda lärare. Men tidigare Academedia-läraren Magnus Ekblom menar att det skapas en intressekonflikt när lärare har ett egenintresse i att bolaget ska gå med vinst.
– Jag tycker att det är en form av korruption, säger han.

”Hur agerar en lärare som också är delägare?”

Debatt

Academedia erbjuder sina lärare att köpa in sig som aktieägare i koncernen. ”Varje lärare som nappar på detta anbud kommer – precis som aktiebolaget – att i den dagliga skolmiljön, i det dagliga mötet med eleverna, stå inför ett val: är detta lönsamt för företaget?”, skriver lärarna Magnus Ekblom och Göran Drougge.

Kommentera

Lokal skolkommission ska lyfta lärarna

S-M-koalitionen i Oskarshamn tillsätter en egen skolkommission med lärare och fackliga representanter bland ledamöterna.
– Det handlar om att skapa långsiktiga förutsättningar för skolan, säger bildningsnämndens ordförande Anton Sejnehed (S).

Katastrofläge när Örebro ska spara 102 miljoner på skolan

Nedskärning

I december beslutade kommunen att skolan skulle vara första prioritet. Två månader senare skärs över 100 miljoner i skolbudgeten.
– Det är en katastrofsituation, säger Pär Boström, ordförande och biträdande kommunombud i Örebro.

Debatt

”Det är inte lärarnas fel att betygssättningen är olikvärdig”

Debatt

”Lärarkåren behöver inte längre tvivla: vi har gjort vad vi kan. Det är systemet som brister”, skriver Gunnar Hyltegren.

Kommentera

”Varför pratar vi om särskilt begåvade elever som små vandrande explosioner?”

Debatt

”Hade särskilt begåvade elever fått det stöd de haft rätt till hela tiden hade de kunnat blomstra i den potential som istället kom att användas till att överleva en skoldag i taget”, skriver Pia Rehn Bergander, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kommentera

”För svaga skrivningar i utredningen”

Syv-utredning

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén välkomnar 80 timmars framtidsval, men anser överlag att syv-utredningens förslag är för försiktiga. 

Betyg

Forskaren: Rättvisare betyg om skolor samarbetar

Betyg

Skolverkets rapport visar på stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Ilona Rinne, universitetslektor vid Göteborgs universitet, menar att det är svårt att uppnå likvärdighet i bedömningen med det nuvarande betygsystemet.

Anna Ekström efter ny rapport: ”Jag blir rejält oroad”

Betyg

Det är alltjämt stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Det slår Skolverket fast i en ny rapport.

Extra stöd på vux gav alla elever jobb

Specialpedagogik

I Kungsbacka erbjuds vuxenstuderande extra stöd i sin utbildning och det har omedelbart gett resultat. De SFI-elever som läst vårdprogrammet och gick ut till jul har alla fått jobb. Och på vuxenutbildningen visar betygen att stöd från specialpedagoger varit avgörande.

Pension

Tomas trissade upp sin lön med tusenlappar

Lön

Tomas König fortsatte jobba som lärare efter att han fyllt 65 år. Ett lönetips om att arbetsgivaravgiften sänks kraftigt det år man fyller 66 visade sig vara mycket värdefullt. 
– Jag fick upp min lön många tusen kronor om året, säger Tomas.

Många fördelar för den som vill jobba efter 65

Pension

Vad gäller om du skulle välja att fortsätta jobba efter att ha fyllt 65 år? Lärarnas Riksförbunds pensionsexpert Per-Olof Sorsell berättar hur det ligger till.

Aida Hadzialic i stor intervju: ”Staten ska ta mer ansvar”

Politik

Aida Hadzialic tror att Januariavtalet kommer leda svensk skola på rätt väg igen. Ex-ministern avslöjar drömmen om ett förstatligande när hon gästar podcasten ”Kornhall & Skogstad”.
– Jag är för att staten ska ta mer ansvar för likvärdigheten, säger Aida Hadzialic.

Skolan utvecklar skräddarsydd plattform – efter lärarnas behov

På kommunala Ådalsskolan är lärarna med och avgör precis vad som ska ingå i den digitala plattformen och hur den ska fungera.
– Många IT-system i skolan har alldeles för många klick innan man hittat rätt. Här är vi hela tiden med i utvecklingsprocessen, säger Anna-Karin Sjödin, lärare på skolan.

Fler nyanlända tar svensk lärarexamen

Nyanlända

Stockholm stad har sedan 2016 satsat på att nyanlända med utländsk lärarexamen ska få en svensk examen. Hittills har 17 lärare fått legitimation. 
– Många fler är på väg, säger projektledaren Christina Rydén.

Ny forskning: Fria skolvalet försämrar likvärdigheten

Skolval

Med det fria skolvalet har antalet gymnasieskolor och valmöjligheter exploderat. Men inte för alla – på landsbygden har skolor istället stängts ner och i utsatta områden nyttjas inte valmöjligheterna. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.  

LR: Uppsala kommun stänger ute lärarfacken

Fackligt

Uppsala kommun försöker kringgå fackförbunden när de lägger ner samverkan, menar företrädare för Lärarnas Riksförbund.
– De vill införa ett orimligt system, säger Hans Eric Lindahl på LR Uppsala.

OECD: Så kan Sverige förbättra utlandsfödda elevers resultat

Integration

Sverige kan göra mycket för att förbättra skolresultaten hos utlandsfödda elever. Det menar OECD som under fredagen lämnade över 20 rekommendationer på området till utbildningsdepartementet.

Skolnämnden vill minska administrationen för lärare

Adminstration

Stockholms Utbildningsnämnd vill minska administrationen för lärare. Men det är mer för att skapa ett nytt förhållningsätt än en strategi.
– Det är verkligen ett första steg för att understryka att den här frågan är viktig, säger Lotta Edholm (L), skolborgarråd i Utbildningsnämnden.

Alexander Skytte: Att gå i skolan med adhd

Blogg

Idrottsläraren Alexander Skytte skriver om hur det är att gå i skolan, ur elevens perspektiv. Eleven som inte bara kämpar med att göra sitt bästa – utan också kämpar med sin adhd.

Arbetsmiljö

Barn- och elevombudet: ”Förstår att det upplevs som orättvist”

Arbetsmiljö

Läraren lyfte ut en elev ur klassrummet och anmäldes. Efter utredning blev hon sedan friad av både Skolinspektionen och av polisen. Men Barn- och elevombudet utdömde ändå ett skadestånd till eleven.
Nu blir fallet en riksdagsfråga.

Juristen: Det här gäller vid fysiska ingripanden

Disciplinära åtgärder

Som lärare kan du ha rätt att rent fysiskt tillrättavisa en elev ur klassrummet. Men även om du har lagen på din sida kan det få konsekvenser. Så hur ingriper man på rätt sätt när en elev stör ordningen? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut.

”Lärare betalar löneökningarna med att springa snabbare i korridorerna”

Debatt

”Lärarfacken behöver uppmärksamma problemet med ofinansierade löneökningar, inte berömma kommuner som ökar lärares arbetsbelastning”, skriver Åsa Plesner och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Kommentera

”Arbetsmiljöfrågan är för oss mycket större än så”

Replik

”Vi kan inte begränsa engagemanget för lärares arbetsbelastning till en teoretisk ansats”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera
Studie- och yrkesvägledning

Syv-utredningen: Inför 80 timmars framtidsval

Syv

Regeringens utredning om studie- och yrkesvägledning är klar. Bland förslagen märks ett förtydligande av uppdraget och 80 timmars obligatorisk vägledning under namnet ”framtidsval” på högstadiet.

”Vi i LR måste hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten”

Debatt

”Var finns beslutet i LR om att vi ska medverka till att försvåra hårt arbetande människors möjligheter att försvara sina intressen?” skriver debattörerna.

Kommentera

Replik: ”LR slår vakt om balansen på arbetsmarknaden”

Replik

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarna Riksförbund replikerar debattartikeln där LR uppmanades att hoppa av uppgörelsen om inskränkningar i strejkrätten.

Kommentera

Forskaren: Föräldrar i utsatta områden är rädda för skolan

Segregation

Skolor i utsatta områden orosanmäler i onödan och brister i dokumentation och pedagogiska kartläggningar, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Malmö Universitet.
– Föräldrarna är rädda för att skolan ska anmäla dem, säger universitetslektor Laid Bouakaz.

Sveriges elevkårer: ”Låt inte skolan bli ett slagträ”

Debatt

Sveriges Elevkårer välkomnar en blocköverskridande överenskommelse om skolan och uppmanar utbildningsminister Anna Ekström att garantera att skolpolitiken förankras i verkligheten istället för att bli en arena för partipolitiska utspel.  

Kommentera

”Olämpligt att sätta flera betyg under termin eller kurs”

Debatt

”Lärare och rektorer verkar inte ha nåtts av insikten att Skolverkets nya råd om betyg och bedömning skulle kunna förbättra både arbetsmiljön för lärare och kunskaperna hos eleverna”, skriver Gunnar Hyltegren.

Kommentera
Granskning: Fortbildning

Stora skillnader i lärares fortbildning

Granskning

Det är stora skillnader på hur mycket kommunerna satsar på kompetensutveckling och använder sig av statliga program som läs- och matematiklyften. Utslaget per lärare kan det skilja flera tusen kronor.
– Många lärare är väldigt missnöjda med villkoren för sin kompetensutveckling, säger professor Karolina Parding vid Luleå tekniska universitet.

Lärare är i behov av fler egna ämneslyft

Lärarna i praktisk-estetiska ämnen behöver ett eget ämneslyft. Det menar idrottsläraren och lektorn Izabela Seger.
– Det hoppas vi kunna genomföra i Järfälla.

”Möjligheten till forskning har blivit ett lyft för mig”

Fortbildning

En dag i veckan arbetar gymnasieläraren Oscar Isaksson som forskare på Göteborgs universitet.
– Det är en avancerad form av kompetensutveckling, säger han.

Grafik: Så mycket lade kommunerna på fortbildning

Statistik

Så mycket pengar lägger stora och små svenska kommuner på lärares kompetensutveckling.

Fysisk lärmiljö

Katarina blev hörselskadad av jobbet

Arbetsmiljö

Läraren Katarina Reineck blev hörselskadad på ena örat på grund av en dålig arbetsmiljö på skolan. Nu vill hon se ett krafttag nationellt innan fler lärare drabbas.

Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön

Arbetsmiljö

Hur ska egentligen ett klassrum se ut för att höja arbetsron och inlärningen? 
Psykologen Malin Valsö har studerat den fysiska lärmiljöns betydelse i svensk skola och har nyckeln till hur man maxar rummen för att gynna skolpersonal och elever.

Skolverkets kravlista inför digitala prov

Digitalisering

Om tre år ska de nationella proven vara digitaliserade enligt Skolverket. Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan, säger att det är bra att behoven har förtydligats.
– Nu vet skolorna som inte har satsat på digitala verktyg vad minimikravet är.

Heltidsmentorer

Skolans heltidsmentorer minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer har minskat stressen och gett lärarna på Linnéskolan i Älmhult mer tid att fokusera på undervisningen.

Så lyckades de med satsningen

Arbetsmiljö

Heltidsmentorerna på Linnéskolan i Älmhult har minskat lärarnas stress.Personalsatsningen har kunnat genomföras med hjälp av pengar från kommunen och statliga miljoner. 
 

Alexander Skytte: Hur kan elever få störa lektioner och kränka andra?

Blogg

”För att kunna förstå varför vi ens måste ställa oss en sådan absurd fråga är det viktigt att förstå hur lärarens situation har utvecklats”, skriver Alexander Skytte.

Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons