jenny_edvardsson_full
SETT

Lässtrategier för gymnasiet

Hur skapar man en läsundervisning där alla elever kan vara delaktiga oavsett färdighetsnivå, intresse, diagnoser och fallenhet? Den frågan försöker gymnasieläraren Jenny Edvardsson svara på med sin SETT-föreläsning ”Lässtrategier och läsutveckling på gymnasiet”.

Blogg

På Jenny Edvardssons blogg Jenny på Wendes hittar du fler av hennes tips, mallar och skoltankar:

jennypawendes.blogspot.se

– Det har blivit lite trendigt att prata om lässtrategier, och det skrivs tjocka böcker om det. Allt det där kan få det att verka väldigt krångligt, men det är det inte, säger hon.

Jenny Edvardsson jobbar som lärare i svenska och historia på det yrkesinriktade Wendesgymnasiet i Kristianstad. Elevkåren består nästan av enbart praktiskt inriktade pojkar, och hon beskriver att läsning inte står särskilt högt i kurs.

– En del elever kan säga ”jag har aldrig läst någon bok tidigare och jag tänker inte börja nu heller”.

Därtill kommer de vanliga inslagen av elever med dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter, adhd, elever som läst svenska som andra språk i grundskolan och så vidare.

Så vad göra?

Jenny Edvardsson utgår delvis från tre böcker i ämnet: Aiden Chambers ”Böcker inom oss” som ger en mall för att samtala om böcker utifrån fyra grundfrågor, Judith A Langers ”Litterära föreställningsvärldar” som definierar fyra faser vi går in i och ut ur när vi läser en text, och slutligen Martin Widmarks projekt ”En läsande klass” som i första hand är inriktad på grundskolans klass 1-6.

– ”En läsande klass” kanske inte verkar perfekt för gymnasiet. Men jag läste materialet och kollade lärarhandledningen och kände ”wow, det här kan jag använda”. Man får anpassa materialet för gymnasiet bara, säger hon.

(Jenny Edvardssons egna anpassningar av materialet finns att hämta på hennes blogg ”Jenny på Wendes”.)

En annan sak hon lånar från grundskolan är högläsning av böcker i klassrummet. Ibland är det hon som läser, ibland är det någon av eleverna som tycker om att läsa högt, ibland är det inköpta ljudböcker eller Spotify.

– Högläsningen är A och O i ett klassrum med stora skillnader mellan eleverna. Då kan vi prata gemensamt om vad vi läst efteråt. Det går inte annars. Så avsätt tid för läsning i klasrummet, säger Jenny Edvarsson.

I arbetet med lässtrategier menar hon att det viktigaste är att vara tydlig med instruktioner och förväntningar. Hon läser först en text för eleverna och visar sedan konkret hur man använder den aktuella strategin på den texten. Efter det får eleverna göra om samma sak, först i grupp och sedan individuellt.

– Efter den repetitionen behöver vi inte prata om strategierna som strategier längre, de är bara en naturlig del av undervisningen, säger hon.

När det är dags för boksamtal delar Jenny Edvarsson in klassen i grupper om sex elever. Hon är normalt sätt ensam vuxen i klassrummet, men tar hjälp av skolans bibliotekarie för att kunna sitta med en grupp i taget och samtala om boken. Samarbetet med vikarien inkluderar också viss planering och inköp av böcker.

– Grupperna sätts ihop utifrån elevernas läsförståelse och dynamiken mellan de olika personerna. Framför allt de svagare eleverna behöver mindre grupper, säger hon.

Aiden Chambers mall för boksamtal låter eleverna sortera in tankar och tyckanden om det de läst under fyra fasta grundfrågor, eller rubriker:

Var det något speciellt som du gillade i boken?
Var det något som du inte gillade?
Var det något som du inte förstod eller tyckte var svårt?
Lade du märke till några mönster eller kopplingar?

Alla elever får individuellt fylla i stödord i en mall med spalter rubricerade efter de fyra frågorna. Sedan kan de samtala utifrån det.

– En elev som först bara säger ”äh, boken var dålig” får genom mallen precisera varför den var dålig, och blir på så vis delaktig i samtalet, säger Jenny Edvarsson.

Sen är det den där utmaningen med att en del helt enkelt inte vill gilla att läsa böcker, eller inte vågar stå för att de gör det. Jenny Edvardsson har ett par knep där också. Ett av dem är att hon låter eleverna läsa noveller som förlaget Novellix ger ut i miniformat.

– Mina elever gillar det formatet, för de kan stoppa den i bakfickan så att ingen ser att de går runt med en bok.

Ett annat är när de ska utvärdera en bok i klassrummet. Då får alla elever blunda och sträcka upp en hand. Sen ber hon dem sträcka upp så många fingrar, det vill säga poäng från ett till fem, de tycker att boken är värd.

– Då kan alla förmedla vad de tyckte utan att påverkas av varandra, och jag får snabbt en överblick. Sen kan jag fråga ”Kalle, varför visade du det antalet fingrar du gjorde?” utan att nämna antalet. Då kan han svara och vi får igång ett samtal.

Slutligen påpekar Jenny Edvardsson att man som lärare måste planera och strukturera undervisningen så att eleverna verkligen får veta vad som förväntas av dem, och samtidigt kunna vara flexibel.

– Alla kan men inte på samma sätt. Vi är alla olika och så måste det få vara även i ett klassrum.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm