Annons
Anna Nord Foto: Privat

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Publicerad 13 september 2016

Ämnesläraren Anna Nord forskade på sitt eget införande av lässtrategier i gymnasiets år tre. Nu har hon dåligt samvete för alla år hon jobbat utan.
– Det finns så många fördelar, och det gynnar både de goda läsarna och de med större utmaningar, säger hon.

Fakta

Studien

Läs Anna Nords examensarbete "Lässtrategier på gymnasiet: En studie om gymnasieelevers upplevelser av en inkluderande undervisningsmetod" här på Linnéuniversitetets webbplats.

Hon bloggar om lässtrategier och annat på Det synliga lärandet.

Relaterat

Efter 12 år som gymnasielärare i svenska och historia upplever Anna Nord att eleverna har fått allt svårare att sålla i en text och ta med sig de viktiga bitarna. När hon vidareutbildade sig för att ta en andra examen som speciallärare med inriktningen läs- och skrivutveckling började hon reflektera över sin ämnesundervisning. Till slut valde hon att som examensarbete forska på införandet av lässtrategier i den egna undervisningen.

– Jag insåg att jag hela tiden hade varit mer intresserad av produkten än processen – läsningen var bara en väg fram till det som var viktigt. Nu är jag mer intresserad av processen, och då blir produkten mycket bättre. Nu förespråkar jag att alla teoretiska lärare, oavsett ämne, har läsning och text i fokus i klassrummet, säger hon.

Med ledning från texter av forskare som Astrid Roe, Barbro Westlund och Monica Reichenberg har hon infört lässtrategier som en del av sin egen undervisning och hon märker stor skillnad på elevernas resultat. Dessutom har hon som förstelärare fått med sig sina kollegor på Stagneliusskolan i Kalmar att göra detsamma.

– När vi satt och reflekterade i kollegiet insåg vi att vi lämnade eleverna ganska mycket ensamma, men det har vi ändrat på nu. Elever tar gärna genvägar, de läser snabbt. Efteråt kan de ha svårt att sammanfatta en text med egna ord, vilket jag tror grundar sig i att de inte har förstått den så bra.

I korthet består lässtrategin av tre steg: före läsning, under läsning och efter läsning.

Före läsning pratar klassen mycket om den text de ska ta sig an. Vad kan man förvänta sig av texten, vilken genre rör den sig i, vad syftar den till och så vidare.

– Forskningen visar att förförståelsen är viktig. Man behöver en ingång, en idé om vad texten ska leda till. En novell kanske inte ger några svar utan ska tolkas. För närvarande läser vi exempelvis litteratur med ett sociologiskt perspektiv. Vi pratar då om författaren, vilka förkunskaper vi har och vad vi kan förvänta oss av det vi ska läsa, säger Anna Nord.

Sedan läser Anna Nord högt för hela klassen, alternativt spelar upp en inläst röst. Under tiden har eleverna till uppgift att upptäcka oklarheter och identifiera nyckelord och kärnmeningar som sammanfattar texten.

– Genom att lyfta fram ord som är viktiga för sammanhanget och meningar som sammanfattar hela stycket kan vi hjälpa eleverna att lämna originaltexten och berätta med egna ord. Tidigare lät jag eleverna läsa på egen hand, men efter att ha läst forskningen förstår jag att det finns så många fördelar med högläsning. Det blir en läsgemenskap när alla upplever texten tillsammans samtidigt. Vi vet ju att nivåerna i en klass skiljer sig åt. Vissa hann inte ens läsa texten förut, än mindre förstå den.

Efter läsningen är det dags för analys eller någon annan uppgift. Då handlar det om de frågor som texten inte ger direkta svar på, varför- och hurfrågorna.

– Alla de mer konkreta frågor vi ställt till texten under läsningen faller bort, och så går vi in på elevernas hur- och varförfrågor som blir underlag för diskussion och analys. Forskningen säger att det är minst kognitivt ansträngande att läsa stycke för stycke när man läser på det här aktiva sättet. Men ibland tar Anna lite längre stycken för att inte tappa den röda tråden.

– Ibland måste man ta lite längre stycken för att få helheten. Vi gör inte heller alltid alla tre stegen, ibland tar man bara å ställer frågor eller bara sammanfattar. På sikt ska det här arbetet göra eleverna till självständiga läsare som använder verktygen av sig själva. Men jag känner inte att de är där ännu, trots att de har utvecklats mycket med hjälp av strategierna.

Det resultat av studien som förvånade Anna Nord mest var att det var de elever som redan har en god läsförmåga som uppskattade det nya arbetssättet mest.

– Det beror på att fler deltar i diskussionerna och kommer med egna tankar om texten nu. Tidigare var de mer ensamma om att ha läst, förstått och analyserat. Givetvis är det fortfarande vissa som deltar mindre än andra, men målet är att få med alla, säger hon.

Men tar det inte väldigt lång tid?

– Det tar ju lite längre tid och man kan inte göra det hela tiden. Men man får se det som en studieteknik och något som vi lär eleverna att göra självständigt på sikt.

Vad är det du inte kan göra istället, som du lade tid på förut?

– Skillnaden är att jag och klassen behandlar färre texter än tidigare, men å andra sidan gör vi det mycket mer noggrant och systematiskt. Ingen elev ska gå ut ur klassrummet utan att ha förstått texten. Kvaliteten är viktigare än kvantiteten. Läsning är en demokratifråga och där har skolan en viktig uppgift. Den tid som jag lägger ner leder till ett lärande hos eleverna. Och det är ju det som är målet.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Annons
Annons

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

Annons

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen. Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Annons
Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons