Debatt

”Läxförbud minskar likvärdigheten”

DEBATT Den förmodligen dominerande läxan i skolan idag, liksom de senaste årtiondena, är den att repetera genomgångna moment till exempel glosor eller räknetabeller. Att ta bort/förbjuda denna typ av läxor, som en del grupperingar vill, är att ta bort likvärdigheten, menar jag. De som har svårt att lära sig vissa saker direkt behöver mer tid och fler tillfällen. Företrädesvis i skolan, men det finns andra platser som kan erbjuda god studiemiljö, skriver Per Gersne.

Skolverket har givit ut ett stödmaterial för lärare och skolor om läxor. Man kan inte våga påstå att man i det tar ställning för eller emot läxor. Samtidigt som man påtalar att läxor inte omnämns i styrdokumenten ägnar man den största delen av materialet till att ge råd och synpunkter på hur läxor bör hanteras.

Det finns ingen vedertagen definition av vad läxor är. Detta i sig är ett problem med tanke på att hemarbetena förändras snabbare nu än de gjort tidigare. Det uppkommer nya former (ofta digitala) av hemarbete som till exempel det flippade klassrummet. De gamla definitionerna som omnämns kan verka förlegade, inte minst om man i debatten hävdar att läxor inte har något berättigande. Skolverket vill att de enskilda skolorna definierar vad de menar med läxor. Jag tror det hade varit bra om Skolverket varit tydligare och faktiskt antagit en definition av begreppet. Man kan till exempel tänka sig att definiera läxor som ”skolarbete som förlagts utanför elevens lektioner”. En sådan definition omfattar då även till exempel instudering inför prov, vilket kanske inte alla menar är läxor, men är snarlikt.

I stödmaterialet används inte ordet ”läxpolicy”, men i stora delar tycker jag det är just det som det handlar om. En läxpolicy är ett dokument varje skola bör diskutera med elever och föräldrar och i en sådan bör enligt Cooper (”The battle over homework: common ground for administrators, teachers, and parents”) finnas ett antal punkter. Liknande punkter finns med och diskuteras, i materialet. Några exempel: att eller om man tycker det är väsentligt att läxan hänger samman med aktuellt undervisningsavsnitt. Hur man (från den enskilda skolans sida) vill att hemmen ska involveras i arbetet. Hur man följer Skolverkets allmänna råd om hur man bäst samordnar arbetet så att arbetsbelastningen blir rimlig för eleverna. Många kommuner vill att skolorna ska ha läxpolicies, men alldeles för ofta definierar man inte innehållet. Här kan stödmaterialet vägleda.

I avsnittet om läxornas syften tycker jag man tappat bort den viktiga delen att olika individer lär sig bättre i olika miljöer, s.k. lärmiljöer. I min egen D-uppsats vid Malmö Högskola kom jag fram till att yngre elever (åk 2) hellre satt tillsammans med vuxna, gärna vid ett bord, medan äldre (åk 8) hade hittat sina egna preferenser, miljöer som inte alla skolor kan erbjuda till exemepl liggande i soffan eller med hög musik. Det bör ses som ett syfte i sig, menar jag, att åtminstone delvis, erbjuda eleverna utföra skolarbete på det sätt de själva väljer. Man kan tänka att det är bra för likvärdigheten att läxor finns så att de elever som behöver repetera och reflektera får den möjligheten om den inte kan ges i skolan.

Skolverket verkar gärna tolka likvärdighet så att man menar att hemmens förmåga att hjälpa till är olikvärdig (vilket självklart är riktigt), men att istället tro att alternativet, alltså skolan, skulle vara likvärdig är ändå snävt tänkt så det räcker. Ny forskning vid Stockholms universitet visar att det är hemmets engagemang, framför utbildningsgrad och socioekonomiska faktorer, som är av betydelse för barnens inställning till skolarbetet och det engagemanget kommer sannolikt staten ha svårt att rå på.

Syftet med läxan återspeglas i läxans utformning. Den förmodligen dominerande läxan i skolan idag, liksom de senaste årtiondena, är den att repetera genomgångna moment till exempel glosor eller räknetabeller. Att ta bort/förbjuda denna typ av läxor, som en del grupperingar vill, är att ta bort likvärdigheten, menar jag. De som har svårt att lära sig vissa saker direkt behöver mer tid och fler tillfällen. Företrädesvis i skolan, men det finns andra platser som kan erbjuda god studiemiljö.

Skolverket trycker på att läxor som ges inte ska innehålla nya inlärningsmoment eller ges för att eleven ska ”komma ikapp” övriga elever, utan att till sådana arbetsuppgifter ska finnas en lärare tillhands till exempel om skolan arrangerar läxhjälp. Inte minst ur likvärdighetsperspektivet är detta viktigt. Här har vi dock ett problem när det gäller elever som är lediga från skolan av någon anledning. För dessa elever blir det kanske tvunget att, med hemmens hjälp, även inhämta nya moment. Det är även viktigt för lärandet att läxan följs upp i skolan. Norsk forskning (”Lekser i matematikk og naturfag”, Grönmo, ils uio), som jämförde de nordiska ländernas arbete med läxor visar att Sverige behöver förbättra uppföljningen. Hellre uppföljningsdiskussion än rättning.

Stödmaterialet påtalar att skolan och lärarna ska ha förväntningar på elevernas studieresultat som medför framsteg och i det arbetet har läxorna säkert betydelse. Texten avslutar med att ge exempel på hur läxor kan användas som mötesplats mellan skolan och hemmen. Som exempel tar man samarbetsläxor, där eleverna i läxa genomfört intervjuer med föräldrarna. Dessa intervjuer har sedan använts i undervisningen.

Media ger gärna i rubrikerna intrycket att en skola utan läxor är vägen till förbättrade resultat. Verkligheten på skolor som provat ett läxfritt koncept är ofta att läxfriheten ingår som en av delarna i ett större och gärna omvälvande förändringskoncept och att det således är svårt att plocka fram en enskild del som varande den som verkligen gett förbättrade resultat.

Det ägnas en hel del textutrymme i stödmaterialet om hur läxorna bör utformas. Här finns forskningsredovisning och jämförelser. Det finns all anledning för skolor och föräldrar att ta till sig av detta. Hela stödmaterialet bygger på att skolorna ska diskutera frågor man ställer. Även som förälder kan man delta i diskussionen och påverka sitt barns hemarbete. Det är viktigt att förstå att även läxorna genomgår en förändringens tid, som en del av skolan och samhället i övrigt.

Per Gersne
Fil. mag. ped.

Kommentera