Valrörelsen

Liberalerna tappar stöd i frågan om vinster i friskola

nyamko-sabuni-val-skola
Foto: Magnus Fröderberg / Hans Christiansson
Rapporten i korthet

Rapporten ”Skolan, valet och L-väljarnas prioriteringar” visar att:

  • Det finns potentiellt 2,7 miljoner röster att vinna på en bättre skolpolitik.
  • 72 procent av L-väljarna tycker att partiet har den bästa skolpolitiken.
  • 32 procent av L-väljarna stöder vinstuttag ur friskolor.
  • Liksom samtliga andra väljargrupper prioriterar L-väljarna en likvärdig skola, 95 procent, högre än det fria skolvalet, 72 procent.
  • En stor majoritet av L-väljarna, 73 procent, vill se ett statligt huvudmannaskap för kommunala skolor.

Liberalerna har starkt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Men frågan om vinster i friskolan stöttas endast av en krympande minoritet av väljarna.

Endast 32 procent av Liberalernas väljare stöttar partiets försvar av friskoleföretagens möjlighet att plocka ut vinster ur skolan. Trots det är L det riksdagsparti med starkast stöd för sin skolpolitik hos de egna väljarna. 72 procent av L-väljarna anser att partiet har den bästa skolpolitiken av alla riksdagspartierna. Detta enligt en ny rapport från Lärarnas Riksförbund.

– Liberalerna har ju sedan långt tid tillbaka profilerat sig i skolfrågor så att väljare lockas av partiets skolpolitik är ju inte helt förvånande. Men givet deras låga väljarstöd idag kanske det finns anledning till eftertanke. Det finns potential att locka de borgerliga väljare som vill ha en likvärdig skola och en statlig styrning av skolan, det är inte riktigt klart vart den väljargruppen ska vända sig idag, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund.

Närmare bestämt finns 2,7 miljoner röster att inhämta genom en bättre skolpolitik, enligt LR:s rapport ”Skolan, valet och L-väljarnas prioriteringar”. Siffran baseras på att nästan fyra av tio väljare som vet vilket parti de tänker rösta på samtidigt säger att de är beredda att rösta på ett annat parti om det skulle ha en bättre skolpolitik.

I motsvarande undersökning 2018 stöttade 51 procent av L-väljarna vinstuttag i friskolan. Idag har den siffran sjunkit till 32 procent. I hela väljarkåren sjönk siffran från 32 procent 2018 till 18 procent i år. Samtidigt finns ett starkt stöd för ett statligt huvudmannaskap, med 60 procents stöd i hela väljarkåren, och 73 procents stöd bland Liberala väljare.

Liberalerna är det riksdagsparti som längst har drivit frågan om ett förstatligande av skolan, men Åsa Fahlén menar att utvecklingen på senare tid gör det lite svårare att avgöra hur viktig den frågan är för partiet idag.

– Jag känner mig inte lika säker på vad man menar med det nu. Liberalerna fick in nio punkter i januariavtalet som handlade om skolan, och som LR i mångt och mycket tycker var bra. Bland annat en punkt som handlade om att utreda ett förstatligande av skolan. Men nu har man lämnat januariavtalet. Vad händer med de här frågorna nu? säger hon.

Tror du att partiet kan tvingas kompromissa bort den frågan i förhandlingar med sina nya samarbetspartier?

– Som politiskt parti måste man väl först och främst se till väljarna och sin egen politik. Men ska man ha framgång måste man ju driva en politik som lockar fler väljare än Liberalerna gör idag annars kommer man inte in i riksdagen.

– Det finns ju frågor som har starkt stöd i väljarkåren som partierna inte plockar upp. Likvärdigheten till exempel. På vilket sätt ska man uppnå den? Det är en sak att säga att man vill ha en likvärdig skola, men vad vill man konkret göra? Hade jag varit Liberal politiker idag hade jag definitivt drivit på för att partiet ska ta sig an likvärdigheten och reformera skolmarknaden. Här har man röster att vinna, säger Åsa Fahlén.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm