”Likabehandlingsuppdraget måste genomsyra undervisningen”

Hon var en av paneldeltagarna när Lärarnas Riksförbund och Lärarnas Riksförbunds studerandeförening bjöd in till ett samtal om skolors värdegrundsarbete.

– Det viktigaste är att börja lyfta frågan på riktigt. Man pratar mycket om värdegrundsfrågor i allmänna ordalag, om en skola fri från kränkningar och det är vi alla överens om. Vad man glömmer är det totala osynliggörande av hbtq-frågorna och hur det heteronormativa systemet och tvåkönsnormen drabbar de här personerna, som faktiskt mår sämre för att de inte kan sig själva, säger Sanna Mac Donald till Skolvärlden.

Och situationen på skolorna kan vara ännu sämre än det som framkommer i dagens undersökningar, menar hon.

– När vi i en enkät på min förra skola frågade eleverna saker som trivs du, har du någon att vara med, kan du vara den du är i skolan så svarade nästan alla ja. Men när vi ställde mer specifika frågor utifrån diskrimineringsgrunderna såg det helt annorlunda ut. Det är svårt att ställa generella frågor i de här sammanhangen.

Under paneldiskussionen lyfte även paneldeltagaren Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket, problemet att lärare och skolledare särskiljer kunskaps- och värdegrundsuppdraget i arbetet.

– Skolan måste se till att värdegrunden blir levande eftersom det är så viktigt att ha med sig detta när man lämnar skolan. Då måste det handla både om att man pratar om saker som diskrimeringsgrunden, men också att man arbetar med de här sakerna i undervisningen. Jag tror att det är livsfarligt att ha värdegrundsfrågorna på temadagar.

– Lagen är sällan ett problem. I skollagen har det stått enda sedan 1960 att skolan ska motverka könsroller.

LR Studs ordförande Elina Halvarsson var en av paneldeltagarna som lyfte bristen på kunskap hos lärare och skolledare som en av orsakerna.

– Det inte är så konstigt att det ser ut så här. Jag har precis gått fem år på en lärarutbildning och visst har vi pratat om skolans värdegrund och styrdokumenten, men vi har inte pratat om hur man jobbar med det aktivt. Vi har inte fått några verktyg för hur ska vi se till att vi verkligen uppfyller skolans värdegrund, sa hon.

Men hur gör man då som lärare? Sanna Mac Donald har arbetat strukturerat med värdegrundsfrågor både övergripande på skolan och i sin undervisning. Så här säger hon:

– På skolnivå kan likabehandlingsplanen spela väldigt stor roll om den är bra – om man har man tänkt igenom varenda diskrimineringsgrund och tagit fram främjande och förebyggande åtgärder. Då har man det åtminstone på pränt för skolans arbete. Skolpersonalen behöver också fortbildas, inte minst i begreppen.

– Som lärare behöver man alltid tänka på att det i klassrummet sitter elever med olika sexuell läggning och könsidentitet, att alla inte är heterosexuella cispersoner – även om de inte kommit ut. Precis som man behöver tänka på att elever har olika bakgrund och olika funktionsförmåga. Man behöver rannsaka sig själv: vad gör jag, vad säger jag, vad har jag för normer i min undervisning, vilken litteratur och vilka läromedel använder jag, hur pratar jag med eleverna, hur omtalar jag dem och vad har jag för fördomar utifrån deras kroppar?

Sanna Mac Donald påpekar att det här även är en arbetsmiljöfråga eftersom de negativa attityderna också finns hos personalen – och det gör att det finns skolpersonal som inte kan vara öppen om vem de är.

– Processen att inse det här tar tid och man måste ha viljan, men när man väl har gjort det så tar det inte tid. Det är bara att välja bort allt det andra som görs hela tiden i skolan. Det tar en massa tid att hålla på att köna och heterosexualisera eleverna genom att dela upp dem i tjej- och killgrupper, placera dem efter kön i klassrummet, ha tjej- och killidrott, träna på att dansa heterosexuellt på idrotten, ha avslutningsfester med könad dresscode och prata om hur tjejer och killar är. Jag lägger inte tid på allt det där. Elevernas kön har inget med min undervisning att göra, säger Sanna Mac Donald.