Lina Axelsson Kihlblom: Spelet bakom kösystem och elevurval inom friskolan

Lina Axelsson Kihlblom presenterades på tisdagen som ny skolminister på utbildningsdepartementet.
Som före detta rektor och ledamot i Skolkommissionen avslöjar hon spelet bakom kösystem och elevurval inom friskolan.
”Skolans kö är i verkligheten ofta en pärm i rektors rum. Principen är att ’ringer kunglig, kändis eller statusfamilj tackar man inte nej’ eftersom det generar status och fler lönsamma elever”, skriver Lina Axelsson Kihlblom.

I början av min skolkarriär var jag rektor i en fristående skolkoncern. Det fanns fördelar och jag skulle kunna tänka mig att återvända dit i framtiden. Dock, det finns ett moraliskt dilemma: Kombinationen av vinstkrav, svag skolvalreglering och brist på öppenhet och offentlighet gjorde mycket till en gråzon där praktiken i det dolda är i utkanten av vad som är acceptabelt. Låt mig exemplifiera utifrån det jag upplevde.

Jag hade krav på att leverera en vinst. Det uttalades aldrig öppet, men den elevpeng jag fick var redan avskalad från ägarhåll. För att klara min budget och behålla mitt jobb, behövde jag minimera elever som kostar mycket, det vill säga elever med svag socioekonomisk bakgrund samt funktionsnedsättningar och metoden för att lyckas med det är tyvärr väl känt i skolkretsar och kan delvis tillämpas i kommunal miljö.

Här listar jag de saker jag fick lära mig första åren.

• Man måste ha rätt marknadsprofil som rektor och jag fick jobbet som rektor trots att jag inte var lärare eller hade någon erfarenhet, jag kunde dock framgångsrikt ”sälja glass på Grönland eller sand i Saharas öken” enligt mitt personlighetstest.
• När man startar fristående skola, marknadsför den först i villaområdena, aldrig i hyreshusen och förklara för villaföräldrarna att de kan stå i hur många köer som helst och att de genom att sprida till sina vänner kan ”toppa” klassen med rätt elever. När köerna är fulla för intaget de närmaste åren kan man marknadsföra skolan brett.
• Skolans kö är i verkligheten ofta en pärm i rektors rum. Jag fick tipset att var sjunde i skolkön bör vara en låtsasansökan som man senare vid behov kan byta ut mot ”önskad” elev. ”Ringer kunglig, kändis eller statusfamilj tackar man inte nej” är principen eftersom det generar status och fler lönsamma elever.
• Skolan kan ha en profil, språklig eller pedagogisk, som bara välartade elever klarar av för då kan man säga att ”den här skolan är inget för ditt barn”.
• Man kan ha ”förkunskapstest” så att man kan skanna av kön från svaga elever inför skolstart och ge svaga barn (så kallade weak children) en lång lista på ämnen barnet måste ta ifatt före skolstart ”för att klara den här skolan”.
• Det är rektor som avgör om skolan och klassen är full och för akademikerbarnet Emma finns det alltid plats men tyvärr för Muhammed är det alltid fullt. Muhammeds ensamstående mamma vet att hon inte kan överklaga och hon förstod aldrig att rutan ”är i behov av särskilt stöd” ska man aldrig kryssa i.
• Jag lärde mig senare att om det skulle uppmärksammas medialt skulle man alltid ha en stickad tröja på sig i tv eller på bild. Sveriges medborgare har minnesbilder från Drevdagen på 70-talet, att vi driver skola för barnens skull, den fria pedagogiken och landsbygden. Bäst var det i Almedalen när ämnet skulle diskuteras i direktsänd tv, att knytblusen åkte av och på drogs en växtfärgad stickad tröja precis före sändningen, trots den 25 gradiga värmen. Jag lärde mig då att är det stickat eller i batik, då har man marknadsmässigt rent ekologiskt mjöl i påsen och kommer undan med allt.

Jag skulle kunna stanna här men denna omoraliska oreda har enligt min mening med samhällsproblemen vi ser idag. Sveriges skolreformer från 90-talet och senare, oavsett höger- eller vänsterregeringar, måste vi städa i för de har stora konsekvenser i form av psykisk ohälsa och kriminalitet bland unga.

”Vem är egentligen skolan till för?”

Sverige står ut i jämförelse med andra länder och vårt skolsystem är extremt, så är vårt mående bland unga. Utslagning från en alltför svår läroplan, betygssystem med underkänt tidigt i åldrarna, gymnasiebehörighet, introduktionsprogram, det oorganiserade skolvalet, skolsegregation är huvudanledningar till att cirka 15 procent av Sveriges femtonåringar underkänns i en obligatorisk skolform och förvägras ett nationellt gymnasieprogram och därmed ett yrke och etablering i samhället.

Jag är faktiskt inte förvånad över att vissa av dessa barn tidigt skapar egna samhällssystem som liknar det i ”Flugornas herre” med inslag av våld och död. Skolsystemet är beslutat i riksdagen och vissa i riksdagen kallar barn, de under 18 år, för terrorister.

Ska vi lyckas med ungas etablering i samhället måste vi titta på sammanhanget som skapar de oönskade beteendena. Vi måste behålla barnen i skolans sammanhang. ”Flugornas herre” som norm på skolområdet skapar också ett ”Flugornas herre” bland barnen.

Alla blir till i sitt sammanhang, även rektorer, så jag måste kanske förlåta mig själv för att jag var rektor med budget i balans och mycket nöjda ägare. Frågan är: Kommer dagens unga att göra det, för vem är egentligen skolan till för?

Lina Axelsson Kihlblom, jurist, fd rektor i kommunal och fristående skola och fd ledamot av Skolkommissionen – och skolminister från 30 november 2021

• Detta är en gästkrönika. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.