”För att klara min budget och behålla mitt jobb, behövde jag minimera elever som kostar mycket, det vill säga elever med svag socioekonomisk bakgrund samt funktionsnedsättningar”, skriver Lina Axelsson Kihlblom.
Lina Axelsson Kihlblom presenterades på tisdagen som ny skolminister på utbildningsdepartementet.
Som före detta rektor och ledamot i Skolkommissionen avslöjar hon spelet bakom kösystem och elevurval inom friskolan.
”Skolans kö är i verkligheten ofta en pärm i rektors rum. Principen är att ’ringer kunglig, kändis eller statusfamilj tackar man inte nej’ eftersom det generar status och fler lönsamma elever”, skriver Lina Axelsson Kihlblom.
I början av min skolkarriär var jag rektor i en fristående skolkoncern. Det fanns fördelar och jag skulle kunna tänka mig att återvända dit i framtiden. Dock, det finns ett moraliskt dilemma: Kombinationen av vinstkrav, svag skolvalreglering och brist på öppenhet och offentlighet gjorde mycket till en gråzon där praktiken i det dolda är i utkanten av vad som är acceptabelt. Låt mig exemplifiera utifrån det jag upplevde.
Jag hade krav på att leverera en vinst. Det uttalades aldrig öppet, men den elevpeng jag fick var redan avskalad från ägarhåll. För att klara min budget och behålla mitt jobb, behövde jag minimera elever som kostar mycket, det vill säga elever med svag socioekonomisk bakgrund samt funktionsnedsättningar och metoden för att lyckas med det är tyvärr väl känt i skolkretsar och kan delvis tillämpas i kommunal miljö.
Här listar jag de saker jag fick lära mig första åren.
Jag skulle kunna stanna här men denna omoraliska oreda har enligt min mening med samhällsproblemen vi ser idag. Sveriges skolreformer från 90-talet och senare, oavsett höger- eller vänsterregeringar, måste vi städa i för de har stora konsekvenser i form av psykisk ohälsa och kriminalitet bland unga.
”Vem är egentligen skolan till för?”
Sverige står ut i jämförelse med andra länder och vårt skolsystem är extremt, så är vårt mående bland unga. Utslagning från en alltför svår läroplan, betygssystem med underkänt tidigt i åldrarna, gymnasiebehörighet, introduktionsprogram, det oorganiserade skolvalet, skolsegregation är huvudanledningar till att cirka 15 procent av Sveriges femtonåringar underkänns i en obligatorisk skolform och förvägras ett nationellt gymnasieprogram och därmed ett yrke och etablering i samhället.
Jag är faktiskt inte förvånad över att vissa av dessa barn tidigt skapar egna samhällssystem som liknar det i ”Flugornas herre” med inslag av våld och död. Skolsystemet är beslutat i riksdagen och vissa i riksdagen kallar barn, de under 18 år, för terrorister.
Ska vi lyckas med ungas etablering i samhället måste vi titta på sammanhanget som skapar de oönskade beteendena. Vi måste behålla barnen i skolans sammanhang. ”Flugornas herre” som norm på skolområdet skapar också ett ”Flugornas herre” bland barnen.
Alla blir till i sitt sammanhang, även rektorer, så jag måste kanske förlåta mig själv för att jag var rektor med budget i balans och mycket nöjda ägare. Frågan är: Kommer dagens unga att göra det, för vem är egentligen skolan till för?
Lina Axelsson Kihlblom, jurist, fd rektor i kommunal och fristående skola och fd ledamot av Skolkommissionen – och skolminister från 30 november 2021