Annons
Håkan Wiclander, Therese Guovelin och Christer Nylander.

LO: Vinstjakten kostar hundratals lärarjobb

Publicerad 15 januari 2018

En ny rapport från LO beskriver vinstdrivande friskolor som ett hot mot kvalitet och mångfald.

Fakta

Rapporten i korthet

  • Föräldrakooperativ och idéburna aktörer är marginaliserade på marknaden.
  • Vinstdrift undergräver mångfald, eftersom den leder till koncentration och oligopol.
  • Högre vinst uppnås främst via lägre lärartäthet.
  • Friskolor riktar sig framför allt till elever med högutbildade föräldrar: 69 procent av eleverna i fristående grundskolor har föräldrar med eftergymnasial utbildning, jämfört med 55 procent i kommunala skolor.

Läs hela rapporten på LO.se.

Relaterat

”Hur kunde drömmen om småskalig mångfald förvandlas till vad som kan beskrivas som storskalig skolindustri?” Den frågan ställer Journalisten Kent Werne i LO-rapporten ”Skolindustri – hur mångfald blev enfald”.

Rapporten tar avstamp i 90-talets debatt om mångfald i skolan som ledde fram friskolereformen, och hur den senare kom att bana vägen för en helt annan utveckling än den avsedda: strömlinjeformade, vinstdrivna jättekoncerner som pressar ut skolor med alternativ pedagogik i marginalen.

– Sverige är det enda land i världen där skattefinansierade skolor tillåts dela ut vinst till ägarna. En vinstreglering skulle alltså knappast hota mångfalden, utan borde istället kunna ge större utrymme till friskolor som inte har vinsten som drivkraft, säger LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin.

Rapporten beskriver de vinstdrivande skolkoncernerna som tärande snarare än närande, ur kvalitets- och mångfaldsperspektiv såväl som skattemässigt, enligt följande logik:

  • Kvaliteten blir lidande när friskolor ökar antal elever per lärare för att spara på personalkostnader och öka vinstmarginalen
  • Mångfalden blir lidande när små idéburna föräldrakooperativ och stiftelser inte förmår konkurrera med storföretag
  • Skattepengar som ska gå till skolverksamhet går till vinster istället

Utifrån siffror från 2016 skulle Academedia enligt rapporten behöva anställa 900 lärare till för att nå upp till samma lärartäthet som finns i den kommunala skolan. Det hade kostat koncernen 450 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner mindre än det totala resultatet på 540 miljoner under 2016.

Christer Nylander, Liberalernas skolpolitiska talesperson, tycker att LO lägger för mycket kraft på att kritisera fel sak.

– Jag känner igen LO:s kritik, och den siktar på fel mål. Huvudproblemet är att vi har för dåliga kunskapsresultat, och fokus måste ligga på att förbättra resultaten i alla skolor, säger han.

Men om stora koncerner anställer färre lärare för att öka vinstmarginalen är väl det värt att kritisera?

– Det är värt att lyfta. Och det handlar inte bara om antalet lärare, utan även att man ska ha kunniga, legitimerade lärare som uppnår goda resultat. Jag har inget emot en tuffare granskning av friskolor, men fokus måste ligga på resultaten.

Finns det anledning att reglera skolmarknaden på något sätt, eller fungerar den bra som den är?

– Jag vill att vi ska bli bättre på att mäta kvalitet. Om vi tänker oss att anledningen till att friskolor har bättre resultat än kommunala beror på kvalitet, och inte som LO utgår ifrån, elevunderlag, så tror jag att till och med LO skulle vara nöjda, säger Christer Nylander.

En som istället stämmer in i LO:s kritik är Håkan Wiclander, ordförande Idéburna skolors riksförbund. Han delar bilden av att friskolereformen kidnappades av andra intressen än de som låg till grund för beslutet från början, och att de små, icke vinstdrivande verksamheterna marginaliseras av de stora, riskkapitalägda eller börsnoterade drakarna.

– Den bidrog till mångfald i början, men sedan har den blivit något annat. De vinstdrivna skolornas tillväxt har drivit fram en mycket större kontrollapparat från statsmakten, en typ av kontroll som större koncerner klarar av, med sina kanslier, jurister och så vidare. Men ett litet kooperativ gör inte det, säger han.

Vilken typ av reglering vill ni från Idéburna skolors riksförbund se?

– Idag har vi en detaljreglering av skolväsendet. Vi har ett långtgående samtal om likvärdighet i skolan, och vi är rädda för att åtgärderna för att uppnå det slår över i likformighet, vilket är något annat. Vi vill se en decentraliserad målstyrning, där olika aktörer kan ha olika vägar för att nå de mål som finns i lagar och författningar. Det finns olika sätt att uppnå en likvärdig skolgång för barn och ungdomar, säger Håkan Wiclander.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Annons
Annons
Annons

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera
Annons
Annons

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons