Annons
Ellen Eriksson, lärare i Skinnskatteberg, berättar att lönen för en lärare varierar mellan 38 000 och 44 000 kronor månaden. Foto: Jonas Bilberg

Skiljer tiotusentals kronor i lön – beroende på var du jobbar

Publicerad 20 februari 2019

Relaterat

Viljan att höja lärarnas löner varierar stort mellan Sveriges kommuner. Det gör också lönenivån. Val av rätt kommun som arbetsgivare kan vara detsamma som 100 000 kronor mer i årslön för en genomsnittlig LR-medlem, visar en ny granskning.

Under vinjetten ”Lönekampen” har LR:s kommunombud runt om i Sverige svarat på enkätfrågor om lönerna för LR-medlemmar. I skrivande stund har uppgifter från 183 av 290 kommuner rapporterats in.

Svaren visar bland annat:

  •  Det skiljer cirka 10 000 kronor i månaden mellan den kommun som har högst genomsnittliga lärarlöner och den som har lägst.
  •  Sämst tjänar LR-medlemmarna (i genomsnitt) i Dalarna, på Gotland och i Västerbotten.
  •  Under 2018 ökade lönerna mest på Gotland och minst i Södermanland.
  •  LR–medlemmar som arbetar i storstäderna eller i kommuner i närheten av storstäderna, tjänar i genomsnitt betydligt mer än sina kollegor på landsbygden.

Enkäten visar också att det inte är ovanligt med skillnader i genomsnittslön på flera tusen kronor i månaden mellan kommuner som ligger nära varandra och som är en del av samma arbetsmarknadsregion.

Grafiken visar genomsnittslöner och genomsnittlig löneutveckling 2018 för lärare som är medlemmar i Lärarnas Riksförbund. Uppgifter från 183 av  290 kommuner, dvs 63 procent, hade vid denna tidnings pressläggning rapporterats in till ”Löne­kampen”.  Statistiken avser kommungenomsnittet för respektive län och kommungrupp.  Källa lr.se/lonekampen

* * * YSTAD * * *

Situationen i södra Skåne är ett bra exempel. Enligt undersökningen har lärarna i Ystad i genomsnitt betydligt lägre löner än många av sina kollegor i angränsande kommuner.

– I stället för att höja lönerna har kommunen försökt utnyttja att Ystad för många är en attraktiv, mysig och pittoresk stad med vackra stränder och en bra miljö för barn att växa upp i. Arbetsgivaren hoppas att det ska göra att det är attraktivt att arbeta här, trots lönenivån. Jag vet att man till och med har försökt bilda lönekarteller med grannkommunerna för att kunna hålla nere lönerna, berättar Martin Robertsson som är ordförande för LR i Ystad och biologilärare på Ystad gymnasium.

– Det som just nu framför allt upprör många lärare är att mindre erfarna och nyanställda kollegor kan få betydligt högre lön än vad redan anställda och mer erfarna har.

Är det stor skillnad?

– Ja, det kan handla om flera tusen kronor i månaden.

Vad bör kommunen göra?

– Till att börja med vill vi att det tas fram en långsiktig handlingsplan på hur man ska minska löneglappet. Vi anser att det är rimligt att de som har arbetat här länge åtminstone har samma lön som de som är nyanställda.

I årets budget har Ystads kommun anslagit fyra miljoner kronor extra till skolpersonalen. Det motsvarar cirka 300 kronor i månaden per person.

– Den summan skulle behöva vara tio gånger så stor för att löneskillnaden gentemot grannkommunerna skulle vara anständig, säger Martin Robertsson.

Han berättar att lärare som pendlar till arbete i Ystad ofta tjänar bättre än de som bor i kommunen.

– Det kan skilja flera tusen kronor i lön. Arbetsgivaren skulle nog inte medge att man tänker så, men man är mer orolig för att tappa de som pendlar hit än som bor här. Pendlarna kan ju ganska enkelt börja arbeta någon annanstans. Men det vi nu ser är att även äldre kollegor börjar säga upp sig och väljer att pendla ut från Ystad för att få upp sin lön. 

Nemat Salehi, kommunombud för LR i Ystad och lärare i samhällskunskap och historia på Ystad gymnasium: 

– Det finns nog ingen annan bransch i Sverige som behandlar erfarna medarbetare som man gör i skolan.

Göran Göransson (KD), ny ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Ystad, säger att skolan behöver mer pengar.

– Hittills har vi klarat oss tack vare att Ystad är en populär kommun att bo och verka i. Men det kan vi inte leva på hur länge som helst. Nu närmar vi oss en smärtgräns. Det krävs helt enkelt mer pengar till skolan. Och det gäller inte bara Ystad, säger Göran Göransson.

– Ska vi på sikt klara att tillgodose behoven inom den kommunala kärnverksamheten, till exempel skolan, tror jag att vi behöver höja skatten. En annan möjlighet är att omorganisera skolan och bland annat nyttja lokalerna, som är dyra, betydligt mer effektivt än vad vi gör i dag. Ett alternativ kan vara tre terminer, kortare sommarlov och för- och eftermiddagspass. 

Är det rimligt att nyanställda lärare får högre lön än de som har arbetat länge?

– När en del av våra lärare har sökt sig till kranskommunerna för att få högre lön, har vi tvingats betala betydligt mer för att kunna rekrytera nya. Det gör att en del av de nyanställda har fått högre lön än de som redan arbetar här, trots att de inte har samma erfarenhet. Jag förstår att det retar gallfeber på dem som ställer upp och blir kvar. Samtidigt bör man veta att det inte är något konstigt att byta arbete för att höja sin lön. Det gör man hela tiden i näringslivet.

* * * SKURUP * * *

Enligt LR:s statistik skiljer det i genomsnitt ungefär en månadslön på årsbasis mellan att arbeta som lärare i Ystad jämfört med i Skurup, som ligger två mil västerut.

– Vi har drivit på att det ska löna sig att stanna kvar i kommunen och göra ett bra arbete. Arbetsgivaren har lyssnat på oss och påbörjat en process med att prioritera behöriga lärare som arbetat länge i kommunen. Det är bra. Men den senaste löneöversynen täckte inte upp alla som motsvarar kriterierna att vara legitimerade, ha arbetat länge i kommunen och som är skickliga lärare eller studie- och yrkesvägledare. Fler måste komma i fråga i årets löneöversyn, säger Kristina Andersson som är LR:s kommunombud i Skurup.

Pendlingsmöjligheterna är goda i södra Skåne, vilket tillsammans med lärarbristen ökar konkurrensen om lärarna.

– Det går att få upp sin lön med 5 000 kronor i månaden genom att byta arbetsgivare, framför allt om man har en attraktiv ämneskombination och inte tidigare varit så aktiv på lönefronten. Det händer att yngre kommer in på högre löner än vad redan anställda och mer erfarna kollegor har, säger Kristina Andersson.

* * * SANDVIKEN * * *

På liknande sätt fungerar det i Sandviken, berättar Maria Johnson som är LR:s kommunombud.

– Ibland ser vår lönesituation ut som en bandyklubba. Nyanställda får högre lön än de som arbetat länge, framför allt om de har en efterfrågad behörighet.

– Häromåret gjordes dock en specialsatsning på lång och trogen tjänst. Lärare som hade arbetat i kommunen i 15 år fick 750 kronor mer i lön. Men annars har det inte gjorts något särskilt när det gäller lärarnas löner.

Varför inte?

– Prioriterar inte politikerna skolan blir det låga löner. Vi har pratat med politikerna och förklarat att det måste skjutas till mer resurser. Men det hjälper inte.

Vad säger lärarna?

– Det finns en uppgivenhet bland många. De säger att de inte vill pendla och därför stannar de kvar trots låg lön. Men till slut når man en gräns.

* * * MUNKFORS * * *

Flera av de lärare som Skolvärlden intervjuat berättar om hur de själva och många kollegor arbetar kvar på samma skola år efter år, trots låg lön och svag löneutveckling. Det gäller inte minst på mindre orter med få alternativa arbetsgivare och begränsade pendlingsmöjligheter.

– Jag tror att många lärare trivs ganska bra och därför väljer stanna kvar, trots lönen. Åtminstone är det så här på Forsnässkolan, säger Marita Ögren som är textil-lärare och LR-ombud i Munkfors.

– Att det är god atmosfär och gemenskap på skolan innebär inte att vi accepterar att vi tjänar sämre än vad lärarna gör i exempelvis Karlstad eller Filipstad, men det bidrar till att många inte vill pendla eller flytta. 

* * * NORDMALING * * *

Andreas Johansson, lärare i trä- och metallslöjd och teknik på Artediskolan i Nordmaling och LR-ombud, berättar att lärarna på skolan tjänar sämre än vad kollegorna gör i exempelvis Umeå som ligger fem mil därifrån.

– Anledningen till att vi är många som ändå stannar kvar, är att vi trivs med arbetsvillkoren i övrigt. För den som bor här och inte vill pendla finns det dessutom inte så många andra lärarjobb att välja på.

– Många lärare är dock ganska bittra och besvikna över att många års slit inte lönar sig. Nyanställda får nästan samma lön som den som har arbetat här i 15 eller 20 år.

Innan Madelaine Jakobsson (C) för några år sedan utsågs till kommunstyrelsens ordförande i Nordmaling arbetade hon som lärare i svenska och engelska på Artedi-skolan.

– Vi har gjort flera satsningar för att förbättra löne-läget som var ännu sämre tidigare. Men Nordmaling är en liten kommun med ett mycket tufft ekonomiskt läge. Lärarna är dessutom inte den enda personalgruppen som släpar efter lönemässigt. Samma sak gäller för socialsekreterare, sjuksköterskor och annan högskoleutbildad personal, säger Madelaine Jakobsson.

– Det behövs helt enkelt mer pengar. Vi försöker öka inflyttningen till kommunen och därmed förbättra skatteunderlaget. Det kommunala skatteutjämningssystemet håller på att ses över, vilket är bra. Går det förslaget som nu ligger igenom innebär det sex miljoner kronor mer per år till oss. Men det räcker inte. Det krävs en ökad statlig finansiering av skolan.

* * * SKINNSKATTEBERG * * *

Ellen Eriksson berättar att lönen för en lärare i Skinnskatteberg varierar mellan 38 000 och 44 000 kronor månaden.

LR-medlemmarna i Skinnskatteberg, sex mil nordväst om Västerås i Västmanland, hade under 2018, enligt löneenkäten, en svag löneutveckling. Däremot var deras genomsnittslön bland de högsta i Sverige, 38 308 kronor.

– En förklaring kan vara att vi är en väldigt liten kommun som ligger ganska långt ifrån större städer. Att betala hyfsade löner är ett sätt för kommunen att locka till sig lärare. Det är marknaden som styr, säger Ellen Eriksson som undervisar i svenska och engelska på högstadiet på Klockarbergsskolan och är kommunombud för LR.

Hon berättar att lönen för en erfaren och behörig lärare och LR-medlem på skolan varierar mellan 38 000 och 44 000 kronor i månaden.

– Våra medlemmar är ganska så erfarna, vilket drar upp vår snittlön.

Enligt Ellen Eriksson är Skinnskatteberg en lugn kommun. Klasserna på Klockarbergsskolan är i allmänhet ganska små.

– Vi är nu oroliga för att man från kommunens sida ska försöka klara kostnaderna för kommande löneförhöjningar genom att öka lärarnas arbetsbelastning och utöka antalet elever per klass. Vi har i dag suttit i förhandlingar med arbetsgivaren och diskuterat hur viktigt bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor är för kompetensförsörjningen. 

– Arbetsgivaren måste också förstå hur mycket tid de olika delarna av en lärares arbetsuppgifter tar. Det handlar inte bara om den direkta undervisningen. 

* * * HANINGE * * *

Av de 15 kommuner som i LR:s undersökning har högst genomsnittliga löner ligger 14 i Stockholms län.

En av dem är Haninge kommun.

– Vi har från fackligt håll varit duktiga på att betona behovet av en uppvärdering av lärarlönerna. En annan orsak till vår lönenivå är att kommunen har tvingats höja ingångslönerna för att kunna locka hit behörig personal. Ytterligare en förklaring är att vi ligger i en region med goda löner, säger Anders Wilhelmsson som är kommunombud för LR i Haninge och SO-lärare på Söderbymalmsskolan.

– Ett problem är dock att kommunen inte avsätter tillräckligt med medel för att klara pengar för pris- och löneökningar. Det gör att vi för varje år får arbeta allt mer och springa allt fortare, vilket är orimligt. Det måste helt enkelt in mer pengar i systemet.

* * * VÄRMDÖ * * *

Samtidigt som lärarna i Haninge tillhör toppen i LR:s löneliga, befinner sig deras kollegor på Värmdö några mil bort i botten.

– Haninge är en proaktiv kommun och tar ansvar för uppgraderingen av läraryrket. Alla huvudmän måste ta det ansvaret. Det gör tyvärr inte alla, säger Christer Berglund som är ordförande för LR i Värmdö.

– Politikerna här har inte gjort en riktig omvärlds-analys. De kräver till exempel att cheferna ska hålla sina budgetar, vilket inte går på dagens nivå. Då behövs det mer pengar. Men i stället blundar man för problemen och hoppas att de ska försvinna.

Christer Berglund säger att det inte är rimligt att lärare i Värmdö tjänar sämre än vad lärare gör i andra kommuner i Stockholmsområdet.

– De som hamnar i kläm är ofta de som har arbetat länge. I dag är det inte ovanligt att en lärare som kommer in som ny på en skola får betydligt mer betalt än de som har arbetat där länge. Det skapar frustation och i värsta fall irritation.

– Samtidigt finns det ingen anledning för den som är nyanställd att acceptera lägre lön än vad hen skulle ha fått någon annanstans. 

Vilket innebär? 

– Det beror bland annat på vilken ämneskombination personen har. Det är inget ovanligt att en nyanställd med lite erfarenhet får runt 40 000 i månadslön. En NO-lärare kan få mer. 

– Till skolor som är svårrekryterade får man räkna med att betala högre löner även till de som inte är behöriga. I en del ämnen kan det handla om löner på 40 000 kronor i månaden, säger Christer Berglund.

Cecilia Lindberg (M), ordförande i Värmdös utbildningsnämnd, säger att det inte är något specifikt för lärarkåren att nyanställda kan få högre lön än de som har arbetat länge på en arbetsplats.

– Så är det i många branscher. Man byter arbetsplats och då höjer man sin lön.

– Högre löner vid nyanställningar har att göra med tillgång och efterfrågan. I vissa ämnen och när det gäller vissa personalkategorier, är det större brist än vad det är inom andra vilket påverkar lönenivåerna. En del personer har kanske också större benägenhet att byta arbetsplats för att göra en lönekarriär, medan andra inte gör det i samma utsträckning. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Alexander Skytte: Barn gör bra ifrån sig om de kan

Blogg

”Vilken tillgång att ha vårdnadshavare som har en god relation med barnet som kan få fram vad de känner”. Alexander Skytte skriver om problemet med elever som upplevs som stökiga – men där orsaken till stöket blev en ”aha-upplevelse”.

Annons
Annons

Så ser den digitala planen ut för Skolsverige

Digitalisering

Det har hittills inte funnits någon handlingsplan för digitaliseringsarbetet av skolan. Därför har SKL tillsammans med Skolverket och andra lagt fram en handlingsplan med förslag på hur arbetet ska vara möjligt för huvudmännen. 
– Huvudmännen har ett stort ansvar, men vi kan inte lämna dem ensamma med det här säger Annika Agélii Genlott.

Annons

”Lärarna som den heliga vredens apostlar”

Debatt

”Vi tänker inte heller låta skolan vara en ekonomisk mjölkko som ska handla om allt möjligt förutom kunskap”, skriver en gymnasielärare i Småland. 

Kommentera

Debatt: ”Skärmarna förstör våra barns liv”

Debatt

”Digitaliseringen har ett pris, det är våra barn som betalar men i slutändan hamnar notan på det samhälleliga budgetbordet”, skriver specialpedagogen Li Hillker.

Kommentera
Annons
Annons
Sparandet på skolan

De demonstrerar mot nedskärningar i skolan

Protester

Efter åratal av åtstramningar av skolans resurser samlas lärare, elever och föräldrar utanför kommunfullmäktige i Sigtuna för att demonstrera.
– Vi blir tröttare och tröttare och jag tycker att det är nog nu, säger Sofia Olofsgård, en av lärarna på plats.

Annons

Alla nedskärningar får lärarna att koka

Spara på skolan

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. 
Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
 – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

10 kommuner – så mycket ska de spara på skolan

Kommunbudget

Kommuner över hela Sverige skär i anslagen till skolan. Runt om i landet upprörs och protesterar lärare mot nedskärningarna. Skolvärlden har dykt ner i tio kommuner som sparar på skolan – och så här svarar de ansvariga kommunpolitikerna.

Nedskärningar i skolan kan strida mot läraravtalet

Spara på skolan

Den senaste tidens nedskärningar inom skolan i kommun efter kommun rimmar illa med det senaste avtalet mellan fack och arbetsgivare.
– Det kommer bli svårt för dem att uppfylla skrivningarna i avtalet, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Anna Ekström: ”Det är inte acceptabelt”

Spara på skolan

Kommuner som använder statsbidraget som ska öka likvärdigheten i skolan till att fylla igen egna budgethål kan räkna med konsekvenser. Det säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Elevhälsa

Var femte skolkurator hinner inte med sina arbetsuppgifter

Elevhälsa

Situationen för landets skolkuratorer är desperat. Sju av tio har så hög arbetsbelastning att de inte hinner eller knappt hinner med sina arbetsuppgifter.
– Jag blir extra bekymrad över att höra att det förebyggande arbetet blir lidande, säger Sara Svanlund.  

Så ska skolorna få en starkare elevhälsa

Elevhälsa

Idéerna och önskemålen om hur elevhälsan bättre ska räcka till för alla elever är många. Skolledarna varnar för att lägga på fler uppgifter utan att tillföra nya resurser.

Stor enkät: Så vill Skolsverige stärka elevhälsan

Elevhälsa

Att det finns utmaningar med elevhälsan är de flesta överens om – men vilka är de? Vad kan den aktuella utredningen belysa? Och hur ska man lösa personalbristen i elevhälsan? 
Skolvärlden lät elva skolröster ge sina perspektiv. 

Nytt verktyg ska hjälpa lärare mota psykisk ohälsa

Elevhälsa 

Projektet ”Psykologiguiden Ung” ska göra det enklare för lärare och elever på högstadiet och gymnasiet att ta del av material om psykisk hälsa för unga.

Höjda resultat med elevhälsoteam på skolan

Elevhälsa

I Robertsfors har man satsat hårt på att utveckla elevhälsoteamet för att höja elevernas kunskapsresultat – och arbetet har gett resultat.

Debatt

”Jakten på quick-fix har gjort oss blinda för verkligheten”

Debatt

”Övertron till digitala verktygs förmåga att 'täppa till alla kunskapsluckor' och 'lösa alla problem', är farlig och riskerar att piska på den kunskapssegregation som redan är ett faktum”, skriver lärarna Emma Köster, Miriam Anderson och logopedstudenten Miriam Ahlström. 

Kommentera

Debatt: Så kan arbetsmiljöarbetet bli mer långsiktigt

Debatt

”Anställda på skolan skulle gynnas av att låta personer som är utbildade i arbetsmiljöarbete ta över ansvaret. Lärare skulle då få mer tid att vara lärare och skolledare skulle ägna mer tid åt det pedagogiska arbetet på skolan”, skriver läraren Andreas Johansson.

Kommentera

Utredaren: ”Missförstånd kring nya ämnet Framtidsval”

Replik

”Kritiken mot förslaget om det nya obligatoriska inslaget Framtidsval i årskurserna 7–9, beror till stor del på missförstånd”, skriver Marie-Hélène Ahnborg, särskild utredare om studie- och yrkesvägledning.

Kommentera

”Stor risk att syvare lämnar grundskolan”

Debatt

”Som studie- och yrkesvägledare i grundskolan så ser vi orosmolnen hopa sig kring ’framtidsval” som syv ska undervisa i’, skriver Udevallas studie- och yrkesvägledare.

Kommentera
Introduktionsåret

Ny i yrket: Så lyckades Sara få en bra start

Introduktionsåret

Sara Olsson har fått allting hon behöver för att den första tiden som lärare ska gå så smärtfritt som möjligt. Men så visste hon också redan från början vilka krav hon kunde ställa.

Nyexade ”Daniel” fick ingen introduktion alls

Introduktionsåret

Nyexaminerade ”Daniel” räknade med att arbetsgivaren skulle se till att han fick en mentor och extra stöd under introduktionsåret. Men han tvingas hitta alla lösningar på egen hand.

Personalchefen: ”Det ska inte vara upp till den arbetssökande”

Introduktionsåret

Trots att Skolverket anger att nyexaminerade lärare har rätt till stöd av en erfaren mentor när de börjar jobba är det i praktiken långt ifrån självklart. I Linköping finns ingen plan för kvalitet eller jämlikhet mellan skolorna när det gäller den saken.

Studenternas krav: Introduktionsåret måste regleras

Introduktionsåret

Bra handledning är ett måste för nya lärare. Att introduktionsåret skiljer sig så mycket åt mellan olika huvudmän och skolor kräver kraftigare statlig reglering. Det menar Rebecca Roth, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Thomas: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Thomas Liebig är Lärarnas Riksförbunds lokalombud på Ängås skola och biträdande kommunombud i Orust. Det som driver honom fackligt är att kunna påverka skolans utveckling positivt utan att vara arbetsgivaren.

Var fjärde skolaktör som fick bidrag hade skulder hos Kronofogden

Statsbidrag

Mer än var fjärde privat skolaktör som förra året fick bidrag av Skolverket har under de senaste åren haft skulder registrerade hos Kronofogden.

Anna Ekström svarar på lärarnas egna frågor

Av lärare för lärare

Anna Ekström går in på sitt första läsår som ny utbildningsminister och Skolsverige vill veta vad hon ska göra för att förbättra skolan. Skolvärlden lät sju skolprofiler ställa sina egna frågor om skolans framtid till Anna Ekström. 

Kommunerna nobbar mångmiljardbelopp till yrkesutbildningar

Yrkesutbildning

Under 2019 erbjuder Skolverket statsbidrag på runt en halv miljard till yrkesutbildningar för vuxna, men kommunerna tackar nej. Anledningen är att kommunerna själva måste betala halva beloppet.
– De ser inte utbildning som en investering utan som en kostnad och därför vill man minska på de kostnaderna, säger Mats Sternbring, ledamot i LR.

Hot och våld

”Vi ser en ökning av elever som beter sig respektlöst mot lärare”

Anmälningar

Läraren blev kallad ”hora” efter att ha samlat in elevernas mobiltelefoner. En kollega ingrep då genom att ta ut eleven ur klassrummet – och polisanmäldes.
Nu kräver Liberalerna en särskild debatt i riksdagen om hot och våld i skolan.

Nya riktlinjer ska minska hot och våld i skolan

Ordning och reda

Anmälningar om hot och våld i skolan har mer än fördubblats på sju år i Stockholms län, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.
Efter påtryckningar från lärarfacken skärps nu riktlinjerna för lärare och rektorer.

”En skola utan ordning sviker sina elever”

Debatt

Det är aldrig rätt att störa ett läsande barn, och det är heller aldrig rätt att störa ett barn som får undervisning för att lära sig läsa. Om vi kan få den insikten att sjunka in hos landets barnombudsmän, så kan vi hitta det verkliga barnperspektivet, skriver lektorn Åke Strandberg.

Kommentera

Oro och ilska bland lärare efter friandet av strypanklagad förälder

Våld mot lärare

Föräldern misstänktes ha tagit stryptag och slagit SO-läraren Lars Nivbrant i en betygsdispyt, men friades av tingsrätten. Reaktionerna i Skolsverige är starka.
– Jag blev misshandlad inför fem kollegor i mitt arbetsrum. Det borde vara öppet mål för en åklagare, säger Lars Nivbrant till Skolvärlden.

Millington: ”Vi har testat hårdare tag och det har inte fungerat”

Ordning i skolan

Debatten om lärares befogenheter i skolan riskerar att göra mer skada än nytta, menar Jiang Millington. Hon efterfrågar förebyggande arbete och en annan syn på eleverna.
– När man pekar ut elever som problem, tror jag man producerar mer problem.  

”Våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år”

Intervju

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad möter forskaren Paul Kirschner för ett samtal om bland annat lärarledd undervisning, digitalisering och psykologi.

Nedskärningar i skolan kan strida mot läraravtalet

Spara på skolan

Den senaste tidens nedskärningar inom skolan i kommun efter kommun rimmar illa med det senaste avtalet mellan fack och arbetsgivare.
– Det kommer bli svårt för dem att uppfylla skrivningarna i avtalet, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Eleverna skolstrejkar: ”Det är tomt i korridorerna idag”

Skolstrejk

Idag skolstrejkar man på 2052 platser i 123 länder, världen över.
Läraren Nathalie Parmegiani har valt att stödja eleverna – trots att hon får undervisa i ett tomt klassrum idag.

Bygg undervisning på sunt förnuft – inte mirakelmetoder

Lågaffektivt bemötande

Alexander Skytte skriver om lågaffektivt bemötande:
”Det finns inga metoder som alltid fungerar. Men i slutet av dagen är det du som är lärare, det är du som är ledaren. Tror du själv inte på en metod kommer den inte fungera.”

Kommun kritiseras för arbetet med särskilt begåvad elev

Särskild begåvning

Alla elever ska ges möjlighet att utvecklas och stimuleras i skolan – även de som har lätt för att uppnå kunskapskraven. I ett av de första besluten på området riktar Skolinspektionen nu kritik mot en kommun för att de inte gjort tillräckligt för en särskilt begåvad elev.

Delar av NP i svenska spreds i sociala medier – igen

Nationella prov

Ännu en gång har information från ett nationellt prov läckt ut till elever på förhand. Men läckan är av mindre allvarlig art, menar Anders Boman, Skolverkets enhetschef.
– Det var naturligtvis inte bra, men vi bedömer att proven kan genomföras som vanligt, säger han till Skolvärlden.

Var tredje pojke i Stockholm ges för lågt betyg i matte

Likvärdighet

Var tredje pojke i Stockholm som slutar nionde årskurs får för låga betyg i matematik enligt en ny undersökning. Resultatet indikerar på diskriminering säger forskarna.
– Det sker förmodligen omedvetet, säger Björn Tyrefors docent och forskare vid IFN.

Så skapade läraren studiero med flexibelt klassrum

Fysisk lärmiljö

På Duvboskolan har man gått ifrån det klassiska upplägget att utforma klassrum – och i stället satt in pilatesbollar och andra bekväma möbler. Lektionssalen har gjorts om till ett flexibelt klassrum där eleverna kan välja hur de vill sitta.

”Föräldraenkäten är för dålig för att användas”

Debatt

”Det finns en stor risk att Skolinspektionens föräldraenkät identifierar brister som inte finns och misslyckas identifiera brister som finns”, skriver Pernilla Broberg.

Kommentera

Nya siffror: Allt fler läser Skolvärlden

Läsarsiffror

När majoriteten av Sveriges tidskrifter minskar i räckvidd gör Skolvärlden tvärtom. Den senaste mätningen visar att Skolvärldens magasin ökade med drygt elva procent under 2018.
– Vi är glada och stolta på redaktionen över att vår satsning på kvalitetsjournalistik ger tydliga resultat, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Han är lärare med fokus på särskilt begåvade elever

Särskilt begåvande

Språkläraren Timmy Burchard har själv erfarenhet av att vara särskilt begåvad som elev. Idag lägger han en del av sin arbetstid på att handleda både lärarkollegor och särskilt begåvade elever.
­– I värsta fall kan de här eleverna hamna i en djup depression, säger han.

4 punkter: Så ska lärares professionella frihet öka

Arbetsmiljö

Tilliten till professionen behöver höjas och detsamma gäller den professionella friheten. Det anser läraren Daniel Sandin som efterlyser ett centralt formulerat och lagstadgat stöd. 
– Man måste ge lärare ett mandat och någon form av vetorätt, säger han.

Den tillfälliga paviljongen blev kvar i femton år

Arbetsmiljö

Elever som måste armbåga sig fram genom korridorerna, dålig luft och buller är bara några av skolans problem. I femton år har Rönnbyskolan väntat på att något ska göras åt utrymmesbristen.
– Det här är vår arbetsmiljö varje dag, säger läraren Anna Wallin.

Skolchefen avgår – får 900 000 kr i lön

Sjöbo

Skolchefen i Sjöbo motsätter sig kommunens omorganisering av skolverksamheten  och har sagt upp sig. Hon får lön i ett år trots att hon inte arbetar.
– Överenskommelsen var bra både för henne och för oss, säger Susan Melsen (M), ordförande i familjenämnden.

Studie- och yrkesvägledning

Ny satsning ska stärka samarbetet mellan lärare och syv

Syv

Samarbetet mellan syv och lärare måste förbättras avsevärt. Det menar Charlotta Granath och David Spak som har tagit fram ett nytt utbildningskoncept för syv-studenter för att stärka det gemensamma arbetet i skolan. 

Elevorganisationerna: Inför syv redan på mellanstadiet

Syv

Mer studie- och yrkesvägledning och gärna normkritisk. Det är önskemål från Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd. 
– Vi tror att när det fungerar bra gynnar det inte bara individen utan samhället i stort, säger Ebba Kock, ordförande i Sveriges Elevkårer.

Fler behöriga och färre sjukskrivna lärare på ”fokusskolor”

Skolutveckling

Lägre sjuktal och personalomsättning samt ökande studiero och trygghet. Det är några effekter av en kommunal satsning på skolor som tidigare utmärkt sig genom låga studieresultat och stök.
– Det går inte att jämföra med hur det var för två år sedan. Det är som natt och dag, säger läraren Lena Winberg.

Debatt

”Höj taket – låt en lärare andas!”

Debatt

”Och så är vi där igen i skoldebatten, i detta trånga syrefattiga rum där vi måste ta ställning och välja sida, där det finns ont och gott, lärare som gör rätt och lärare som ska skämmas. Det skaver inte – det kväver”, skriver läraren Maria Wiman.

Kommentera

”Det skaver så förbannat i mig”

Blogg

”Successivt har en känsla av att det svenska bildningsidealet monterats ned vuxit hos mig. Jag har känt det i skolan. Jag har läst om det på ledarsidor. Jag har mött det hos skolinspektörer”, skriver Mikael Bruér.

15 egenskaper arbetsgivarna vill se hos sina lärare

Läraryrket

Vilka egenskaper vill arbetsgivarna se hos sina lärare? En undersökning av arbetsgivarnas platsannonser visar vad de söker hos lärare som vill jobba hos dem.
Här är listan.

”Rektorer måste backa upp lärare som anmäls”

Anmälningar

Det råder en kränkthetskultur i skolan som urholkar lärarens auktoritet – och myndigheterna driver på, menar Hamid Zafar.
– Varje gång en kommun betalar skadestånd istället för att sätta sig emot beslutet från Barn- och elevombudet är det ett slag mot lärarens profession.

”Skolverkets riktlinjer gör det svårt att göra rätt”

Debatt

Skolverket arbetar aktivt för att förhindra spridningen av de nationella proven. Det innebär många riktlinjer – som tyvärr leder till motstridiga budskap, menar svenskläraren och IKT-pedagogen My Zetterman-Alm.

Kommentera

”Allt i skolan är styrt av juridik – men lärare kan inget om det”

Juridifiering

En skola fylld av motstridiga intressen – och lärare som kläms mittemellan de många reglerna och blir ängsliga. Det är den bild som David Ryffé mött i sin forskning om skoljuridik. Nu uppmanar han lärarna att bryta mot reglerna.
– Rädslan att göra fel har övertrumfat modet att göra rätt. 

Skolverket: Fem framgångsfaktorer för att motarbeta avhopp

Ny rapport

En av fyra gymnasieelever hoppar av skolan eller går ut utan fullständiga betyg. Skolverket summerar nu ett tvåårigt projekt där man stöttat gymnasieskolor i arbetet mot att förebygga avhopp, och resultaten är goda.
– Rapporten kan fungera som en handbok för skolorna, säger Hans-Eric Wikström, undervisningsråd på Skolverket.

Lärarpris

Doktoranden som blev lärare och vann ett pris

Fysik

Universitetsföreläsningar, självständigt arbete och aktivt deltagande från eleverna på genomgångar är varför den tidigare doktoranden vinner ett lärarpris.
– Det känns överrumplande och fantastiskt roligt, säger Erik Waltersson, gymnasielärare i fysik på Europaskolan i Strängnäs.

Bekräftelsen på en 40 år lång lärargärning

NO

Mot slutet av sitt yrkesliv får hon ett pris för sin undervisning i NO av Kungliga vetenskapsakademin.
– Efter fyrtio år är jag på topp, säger Anna-Lena Ekström, mellanstadielärare på Vänge Skola i Uppsala.

Matematiken som en väg in i svenska skolan

Matematik

Matematiken är något gemensamt för människor – oavsett varifrån de kommer. Därför menar Lligo Matson, mattelärare i Umeå, att det bra sätt att skapa en grund för nyanlända elever.
– Matematik är ett annat språk, säger Lligo Matson.

Prisvinnaren: Kemin behöver förankras i vardagen

Kemi

Kemi är inte något som bara angår kemister utan påverkar alla. För sin förmåga att förankra ämnet i vardagen har kemiläraren Camilla Christensson i Lund fått Kungliga vetenskapsakademiens pris.
– För att eleverna ska tycka att kemiundervisningen är relevant behöver du sätta den i ett sammanhang, säger hon.

Hälften av alla lärare hinner inte med sitt jobb under arbetstid

Arbetsbelastning

De flesta av lärarna på Kunskapsskolan hinner inte med att göra klart sina uppgifter under arbetstid. Trots det är det bättre än generellt på andra skolor.
– Sifforna är väldigt låga, säger Anders Nilsson, biträdande föreningsombud.

Så jobbar ”Årets geografilärare”

Geografilärarpris

Charlotta Rahm, lärare på Mohedaskolan, har fått ”Geografilärarpriset” för sin pedagogik. Hon försöker göra världen levande för sina elever och anknyta den till deras liv.
– Jag känner att jag måste ta med eleverna ut i världen, säger hon.

Många skolor bryter mot NP-reglerna: ”Överraskande”

Nationella prov

Skolinspektionens granskning visar att flertalet skolor förvarar de nationella proven säkert. Men uppseendeväckande är att många skolor beställer prov de inte ska genomföra.

Lågaffektivt bemötande

”Skoldagen har blivit tryggare med lågaffektivt bemötande”

Lågaffektivt bemötande

Johan Sander har med lyckat resultat tagit in lågaffektivt bemötande i skolan. Ändå förstår han att metoden väckt debatt den senaste veckan.
– Alla lärare kämpar frenetiskt med de här frågorna, säger Johan Sander.

Larmet på skolan: ”Våldet har exploderat”

Lågaffektivt bemötande

Antalet hot- och våldsincidenter har ökat kraftigt på en grundskola i Stockholm det senaste året sedan ledningen infört vad den kallar lågaffektivt bemötande.  Nu går skyddsombudet på skolan ut och varnar för metoden.

Hejlskov Elvén efter kritiken: Skolan använder lågaffektivt bemötande fel

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande misstänks vara anledningen till det ökade våldet på en grundskola i Stockholm. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén tror att skolan använder metoden på ett felaktigt sätt.
– Vi ser ibland att man missförstår metoden och man tror att man inte får göra någonting, säger han.

”Skolverkets vaghet gör de nationella proven långt ifrån likvärdiga”

Debatt

”Svaret på frågan om användning av stavningsprogram under de nationella proven skiftar beroende på vem som svarar på Skolverkets upplysningstjänst”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera

Anmälda läraren ”Carinas” öppna brev: Varför blev jag aldrig hörd?

Öppet brev

I ett öppet brev till barn- och elevombudet skriver ”Carina” som vill vara anonym: ”Hade ni hört mig så hade ni fått en mer nyanserad bild av händelserna.”

Svaret från BEO: ”Vi tar inte alltid direkt kontakt med läraren”

Replik

Caroline Dyrefors Grufman, Barn- och elevombudet på Skolinspektionen, svarar på läraren ”Carinas” öppna brev.

Kommentera

Barn- och elevombudet: ”Förstår att det upplevs som orättvist”

Arbetsmiljö

Läraren lyfte ut en elev ur klassrummet och anmäldes. Efter utredning blev hon sedan friad av både Skolinspektionen och av polisen. Men Barn- och elevombudet utdömde ändå ett skadestånd till eleven.
Nu blir fallet en riksdagsfråga.

Liberalerna: Skrota Barn- och elevombudet

Elevhälsa

Liberalernas Roger Haddad pressar regeringen att se över uppdraget till Barn- och elevombudet. Hans budskap: att man borde lägga ner myndigheten.

Juristen: Det här gäller vid fysiska ingripanden

Disciplinära åtgärder

Som lärare kan du ha rätt att rent fysiskt tillrättavisa en elev ur klassrummet. Men även om du har lagen på din sida kan det få konsekvenser. Så hur ingriper man på rätt sätt när en elev stör ordningen? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut.

Dyslexi

”Lägg inte ansvaret på andra, Skolverket”

Slutreplik

”Tyvärr Skolverket, men jag finner detta så pass allvarligt att man inte kan invänta rättsprocesser och lägga ansvaret på andra aktörer”, skriver Susanna Cederquist i en slutreplik till Skolverket.

Kommentera

Skolverket: ”Ingen elev ska må dåligt av nationella proven”

Replik

Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket, svarar på debattartikeln om dyslektiker diskrimineras när det kommer till nationella proven: ”Om detta är diskriminering eller inte prövas just nu i domstol. Vi på Skolverket tycker det är bra att frågan prövas rättsligt”, skriver han.

Kommentera

”Inte ett barn till ska behöva utstå denna diskriminering”

Debatt

”Vi pratar om vikten av en likvärdig skola, men hur kan det då komma sig att elever systematiskt kan bli missbedömda och hållas utanför i en provsituation på grund av att man värderar olika sätt olika. Det värsta är att instruktionerna kommer ifrån högsta ort: Skolverket”, skriver debattören.

Kommentera
Lönegranskning

Skiljer tiotusentals kronor i lön – beroende på var du jobbar

Lön

Viljan att höja lärarnas löner varierar stort mellan Sveriges kommuner. Det gör också lönenivån. Val av rätt kommun som arbetsgivare kan vara detsamma som 100 000 kronor mer i årslön för en genomsnittlig LR-medlem, visar en ny granskning.

Kravet: ”Pengarna måste användas bättre”

Lön

Lärarlönerna behöver höjas och skolan få mer resurser, inte ökade besparingar. Det menar Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.
– Men det räcker inte. Pengarna behöver användas på ett bättre sätt än i dag, säger hon.

Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons