”Problemet är att vardagen på våra skolor är att klasserna blandas hela tiden”, säger Robert Jivegård, föreningsombud och huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund i Lund.
Trots återgång till närundervisning saknas åtgärder för att minska smittspridningen. Det anser Lärarnas Riksförbund som nu har anmält två gymnasieskolor till Arbetsmiljöverket.
– Det är omöjligt att hålla avstånd, men eleverna blandas friskt, säger Robert Jivegård, huvudskyddsombud i Lund.
Den 26 april återgick skolorna i Lund till 100 procent närundervisning, det vill säga att elever undervisas i klassrummen i stället för på distans. Men återgången har inte varit smärtfri.
Den senaste veckan har runt 60 personer inom utbildningsförvaltningen rapporterats med covid-19, och på Polhemskolan och Katedralskolan larmar huvudskyddsombuden om att åtgärderna för att minska smittspridningen är långt ifrån tillräckliga.
– Situationen är pressad. Vid en pressträff uppmanade statsepidemiolog Anders Tegnell att vi under studentfirandet ska hålla ihop klasserna för att inte skapa nya smittkedjor. Problemet är att vardagen på våra skolor är att klasserna blandas hela tiden, säger Robert Jivegård, föreningsombud och huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund i Lund.
Han beskriver hur elever som har symtom ändå dyker upp för att skriva prov och att skolor samlar elever från olika klasser i samma lokal.
– Det är omöjligt att hålla tillräckligt med avstånd, men eleverna blandas friskt. Det är klart att det skapar en stor oro, många tycker att situationen är väldigt obehaglig. I dag fick jag mejl från en lärare som berättad att elever från tio olika klasser som satt och skrev prov i samma sal.
Henrik Magnusson, som huvudskyddsombud på Polhemskolan, håller med.
– Jag kan inte förstå varför skolan går över till att helt bedriva närundervisning när smittspridningen i Skåne inte har förändrats. Innan man öppnar upp lokalerna och samlar tusentals personer på ett och samma ställe borde man testa andra lösningar.
Enligt honom är det ”absurt att all undervisning återigen bedrivs i skolans lokaler”.
– Vi har föreslagit andra lokaler eller att man ska testa att dela upp så att vissa klasser är i skolan på förmiddagen och andra på eftermiddagen, men istället beslutade arbetsgivaren att man direkt skulle återgå till 100 procent närundervisning.
För att stoppa den negativa utvecklingen har huvudskyddsombuden på Polhemskolan och Katedralskolan, som rymmer 2 700 respektive 1 500 elever, lämnat in en 66a-framställan.
I anmälan kräver ombuden att skolorna bland annat ska ”kraftigt glesa ut antal individer som samtidigt befinner sig i skolan/på arbetsplatsen och i klassrum”, samt ”glesa ut arbetsrummen så att det inte råder samma trängsel mellan lärare där som i dag”.
Om kraftig utglesning inte kan ske måste arbetsgivaren:
Svaren på framställan kom i fredags. I båda fallen uppger rektorerna att gymnasieskolorna redan har genomfört en mängd förebyggande åtgärder, som att till exempel tillhandahålla visir för de medarbetare som önskar.
Åtgärderna är dock inte tillräckliga, enligt huvudskyddsombuden.
– När en lärare samlas med ett 30-tal elever i ett klassrum är visir inte tillräckligt. I alla andra sammanhang används framför allt munskydd på samtliga och som komplement till detta visir. Vad är det egentligen som skiljer sig i skolan från vården eller kollektivtrafiken? Överförs inte smittan på samma sätt?, säger Henrik Magnusson.
För att minska trängsel och risk för smittspridning har ombuden nu beslutat att gå vidare med en formell anmälan till Arbetsmiljöverket.
– Att distansundervisningen plötsligt slopas utan att huvudmännen vidtar ytterligare åtgärder sätter lärare och elevers hälsa på spel. Det kan inte vara så trångt som det är i skolan och klassrummen i dagsläget.
Förhoppningen är att bristerna som beskrivs i anmälan också uppmärksammas av Arbetsmiljöverket. Skulle åtgärder däremot utebli kan det få allvarliga konsekvenser.
– Lärare som är oroliga och rädda på sin arbetsplats utför inte samma goda arbete som när man mår bra och jobbar. Dessutom finns det en risk att lärare och elever blir sjuka, vilket är väldigt känsligt när vi nu har ungefär en månad kvar till betygsättning, säger Robert Jivegård.