Administration

LR: ”Dokumentationen kan öka med 40 timmar”

fullbredd_jonas_hakansson kopiera

– Låt lärarprofessionen avgöra när information som rör bedömning av elever ska kommuniceras samt hur den ska kommuniceras, säger Jonas Håkansson, LR:s biträdande föreningsombud i Lund.

| Foto: Staffan Släger

LR i Lund varnar för arbetsgivarens nya krav på ökad dokumentation. För en SO-lärare skulle det innebära minst 40 timmar mertid per läsår.
– I alla sammanhang där vi ser att dokumentationen överskrider Skolverkets minimiriktlinjer försöker vi bromsa, säger biträdande föreningsombudet Jonas Håkansson.

Skolverket ändrade sina riktlinjer 2018 för dokumentation för att den skulle bli mer hanterlig för lärarna. Samtidigt fick lärarna större frihet att dels besluta hur dokumentationen skulle gå till, dels vad som skulle dokumenteras.

– Det gavs en öppen tilltro till oss att avgöra kring exempelvis betyg och bedömning. Det blev väldigt tydligt att det är lärarna som avgör vad som ska publiceras och kommuniceras till elever och vårdnadshavare angående undervisning och bedömning. Men nu vill arbetsgivaren gå in och styra med hänvisning till krav på likvärdighet och att säkra kvalitetsarbetet, oavsett om det innebär dubbeldokumentation för lärare.

Detta, menar Jonas Håkansson, blir en form av likriktning i likvärdighetens namn.

– Med de nya riktlinjerna säger sig arbetsgivaren vilja säkra kvaliteten, men det är uppenbart att formen går före innehåll och resultat. Men det kommer inte att leda till något ökat lärande för eleverna utan blir ytterligare en pålaga.

Påtryckningar

För tre år sedan var arbetsgivare och fack överens om vägen framåt. Överenskommelsen, som innebar att all onödig dokumentation skulle försvinna, kom till stånd efter påtryckningar från LR i Lund.

– Man kan säga att vi drev fram en förhandling. Det blev en uppgörelse där vi i facket var nöjda och fick till en begränsning även om det skulle kunna varit ännu fler. Men när den sedan utvärderades ville arbetsgivaren till vissa delar införa det i alla fall, säger Jonas Håkansson, som också är högstadielärare på Östratornskolan.

Vad som hände var att barn- och skolförvaltningen menade att även högstadielärare ska lägga sina planeringar i det fasta, digitala verktyget Unikum. I dag arbetar ämneslärarna i det icke-statiska verktyget Classroom, ett verktyg som delas med eleverna. Planeringar läggs in och fungerar som ett stöd för lärare och elever. Systemet fungerar enligt Jonas Håkansson väl och han menar att det är gott nog.

Arbetsgivaren å sin sida konstaterar att vårdnadshavare inte har tillträde till Classroom.

– Men vem har sagt att de ska ha det? Det finns inte något formellt krav på det. Den som frågar kan få ut planeringen, men vi ska inte behöva ta extra tid till att sitta och klicka om den i ett kantigt digitalt verktyg bara för att. Dessutom signalerar kravet att publicera planeringar för elever, vårdnadshavare och rektorer en misstro mot lärarkåren från arbetsgivaren. Lärare ska inte behöva belägga att de arbetar enligt läroplanen, lika lite som rektorer frekvent ska behöva visa att de arbetar enligt skollagen.

En förhoppning

Vad är det som efterfrågas i Unikum?

– Som förälder vill man kunna se vad elever har i läxa och vilka uppgifter eleven har för att kunna hjälpa. Jag kan förstå att arbetsgivaren vill tillse att föräldrar får information, det kan vi förstå och vill möta. Nu för vi en dialog med förvaltningsledningen om problematiken och sista budet är förhoppningsvis ännu inte lagt. Vi har ju fortfarande en förhoppning att arbetsgivaren kommer att lyssna på våra argument.

När ska det eventuellt nya arbetsmomentet införas?

– Det slutgiltiga förslaget kommer att presenteras i förvaltningens samverkan under våren. Därefter fattas beslutet som sedan kan sjösättas under våren eller, som vi förordar, till höstterminen.

Hur mycket extrajobb skulle de nya direktiven innebära?

– En SO-lärare med full tjänst kan i dag ha upp till fem klasser, ibland fler. För den läraren skulle det betyda ett 40-tal planeringar per läsår.

Omformulerar bedömningskriterier

Vidare vänder sig LR mot en punkt som handlar om bedömning.

– Vid bedömning inför ett betyg vid en stadieövergång ska läraren gå in och klicka i det digitala verktyget inför givna bedömningskriterier. Problemet har varit att Unikum tagit sig friheten att omformulera eller stycka upp läroplanens bedömningskriterier, vilket ställt till det för bedömande lärare.

– Vill man som lärare använda sig av bedömningsmatriser så ska man såklart få göra det men det kan absolut inte vara ett krav, framför allt inte i de årskurser där betyg sätts. Det fick vi gehör för tidigare men nu vill arbetsgivaren trycka in det i alla fall.

Enligt Jonas Håkansson kan situationer uppstå då det kan vara ett alternativ för lärare att markera i Unikum. En sådan kan vara när en elev byter skola under pågående termin.

– Men oftast räcker det för mottagande lärare att få kännedom om elevens senaste betyg tillsammans med allmän information om elevens skolsituation.

”Behovet finns inte”

Han menar att det även i detta fall saknas behov.

– Vi har värjt oss mot det. Behovet att markera i kunskapstabeller för varje elev i årskurser med betyg finns inte. Just det här har Skolverket i sina allmänna råd varnat för. Låt lärarprofessionen avgöra när information som rör bedömning av elever ska kommuniceras samt hur den ska kommuniceras.

Lunds kommuns utbildningschef Viveca Dahl säger till Sydsvenskan att syftet med förslagen inte är ökad dokumentation. I stället förklarar hon att man vill göra dokumentationen mer tillgänglig, främst för skolpersonal för att göra lärarbyten på grund av sjukdom eller uppsägningar smidigare.

Jonas Håkansson köper inte resonemanget.

– Vi har omkring 900 lärare i vår förvaltning, och kan inte ha system som bygger på extremfall som att betygsättande lärare blir sjuk i november. Att alla lärare ska lägga ner x antal timmar för att de fem lärare som blir sjuka i maj eller december ska ha en enkel övergång. Vi anar en form av ökad kontroll i bakgrunden, att den skruvas åt.

”Mer enhetligt”

I intervjun med Sydsvenskan säger Viveca Dahl också:

–  Classroom är ingen plattform som alla har tillgång till. Det är snarare en personlig plats som varje enskild lärare måste bjuda in till. Det är därför vi börjat dra i detta – för att få ett mer enhetligt system.

Det kommenterar Jonas Håkansson så här:

– Då kommer återigen det här med att det viktiga är det enhetliga snarare än det fungerande och effektiva. Det finns inget krav om enhetlighet och att alla ska ha tillträde till detta. Vill rektor ha tillträde, absolut varsågod. Men att vi ska överdokumentera för eventuellt systematiskt kvalitetsarbete som dessutom går att göra på annat sätt eller för att alla ska göra lika menar vi är förkastligt.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm