LR: ”Magert” förslag till professionsprogram

Regeringens nya förslag på nationellt organiserad fortbildning och meritering av lärare är ett steg i rätt riktning men det räcker inte, anser Svante Tideman på LR.

En nationell struktur för kompetensutveckling kopplat till ett likaledes nationellt meriteringssystem. Det är innehållet i regeringens nya förslag som syftar till att säkra kvaliteten på fortbildningsinsatser och tydliggöra karriärmöjligheterna i läraryrket.

– Skolans och förskolans viktigaste resurs är personalen. Yrkesskickliga förskollärare, lärare och rektorer med rätt förutsättningar är avgörande för att barn och elever ska lära sig mycket. Inrättandet av ett professionsprogram är en omfattande, genomgripande och långsiktig insats för att fortsätta förbättra kunskapsresultaten och göra skolprofessionerna mer attraktiva. Det är viktigt, inte minst för att få fler utbildade lärare, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Lärare som uppfyller villkoren för yrkeserfarenhet och kompetensutveckling ska kunna ansöka om meritering i två nivåer: Meriterad lärare och särskilt meriterad lärare, där den högre nivån är reserverad för de med en examen på forskarnivå.

Skolverket ska ansvara för kompetensutvecklingen, med stöd av ett nytt råd bestående av företrädare för rektorer, lärare och förskollärare, huvudmän, universitet och högskolor.

Svante Tideman, vice ordförande på Lärarnas Riksförbund, menar att regeringens förslag inte riktigt når hela vägen fram.

– Det här är ett okej första steg men det är inte tillräckligt. Det positiva är att man kommer till skott, och att det är ett nationellt program som ska bestämma vilka kompetensutvecklingsinsatser som sätts in. Men det motsvarar inte det professionsprogram som vi propagerat för länge redan.

Det är framför allt två saker han är mindre nöjd med. Det ena är att regeringen endast föreslår två meriteringsnivåer.

– Det blir ju ett ganska magert professionsprogram. Vi vill se ett mer genomarbetat program med fler nivåer. I regeringens förslag ska de nuvarande karriärtjänsterna också inlemmas i det nya systemet, vilket skulle kunna betyda att det blir förestelärarna som får ansöka om meritering i ett första steg. Det är någon storts övergångssystem, säger Svante Tideman.

Det andra som sticker ut med förslaget är att de olika meriteringsnivåerna inte kopplas direkt till lönen. Det skulle alltså bli upp till varje huvudman att värdera om en högre meriterad lärare ska ha mer lön.

– Tanken med ett sådant här system var ju att varje steg man tar ska ge en garanterad löneökning. Och det gör det inte här. Utan ekonomiska incitament blir det ju inte lika attraktivt för lärarna att meritera sig, säger Svante Tideman.