LR-nej till lärarutbildningsförslag
LR säger nej till utredarens förslag om en mer flexibel ämneslärarutbildning. Istället föreslår man att de två inriktningarna på ämneslärarutbildningen slås ihop till en.
Ämneslärarexamen med inriktning mot 7-9 föreslås kunna omfatta 240 eller 270 högskolepoäng, det vill säga ett halvt år kortare än i dag.
De ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska kunna avse två eller tre undervisningsämnen. I dag omfattar examen som huvudregel tre ämnen.
Examen ska omfatta en fördjupning om 90 eller 120 högskolepoäng. För varje övrigt ämne ska det, som i dag, krävas minst 45 högskolepoäng.
Det föreslås också att bestämmelserna om hur ämnen får kombineras i en sådan ämneslärarexamen bara ska avse två ämnen och att tillåtna kombinationer ska motsvara möjliga kombinationer i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan när det gäller ämnen som finns inom båda inriktningarna.
Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2015
Källa: Promemorian ”En mer flexibel ämneslärarutbildning”
Ämneslärarutbildningen med inriktning mot gymnasiet är betydligt mer populär än inriktningen mot årskurs 7-9. Professor Mikael Alexandersson har haft regeringen uppdrag att ta fram förslag på hur intresset för 7-9-utbildningen ska kunna öka. I promemorian ”En mer flexibel ämneslärarutbildning” finns ett antal förslag som ska göra utbildningen mer flexibel och attraktiv.
Men Lärarnas Riksförbund avstyrker i ett remissvar samtliga förslag i promemorian och menar att förslagen inte kommer att rätta till den bristande attraktiviteten i inriktningen mot årskurserna 7–9. Man befarar att en förkortad utbildning tvärtom kan minska attraktiviteten och man skriver i sitt remissvar att utredarens förslag framstår som alltför svårgenomträngliga för den potentiella lärarstudenten, vilket riskerar att bidra till att lärarstudenten väljer inriktning inom gymnasieskolan.
Förbundet anser också att promemorian inte fullt ut klargör vilka de verkliga problemen är eller besvarar varför studenterna inte söker till utbildningen. Här behövs en djupare analys.
Lärarnas Riksförbund föreslår en rad egna förslag i sitt svar.
* Inriktningen mot 7–9 och inriktningen mot gymnasieskolan bör slås samman till en. Antalet poäng inom respektive ämne ska avgöra lärarens behörighet.
* Staten måste ta ett ökat ansvar för dimensioneringen av utbildningen. Det är viktigt för att motverka att det utbildas för många lärare i ämnen där det finns ett överskott av lärare
* Det behövs riktade insatser för att attrahera fler studenter till ämnen där det är eller förväntas bli brist. För naturvetenskapliga ämnen och moderna språk kan det behöva inrättas basår med goda studievillkor. Även möjligheter till bättre villkor i studiemedelssystemet bör övervägas.
Dessutom, betonar Lärarnas Riksförbund, hänger attraktionskraften i utbildningen ihop med attraktionskraften i yrket. Här finns inga genvägar utan arbetsgivarna måste ta ett stort ansvar för lärares löneutveckling, arbetsbelastning och arbetsmiljö.