LR om nya siffrorna: Läraryrket måste bli attraktivt

Nya siffror visar att andelen behöriga gymnasielärare ökar något.
Men i grundskolan – där 22 500 behöriga lärare saknas – står siffran still år efter år.
LR-ordföranden Åsa Fahlén menar att det stora problemet bottnar i läraryrkets attraktionskraft.

Totalt arbetar 139 000 lärare, omräknat till heltidstjänster, i skolväsendet under läsåret 2021/22. Jämfört med läsåret innan är det en ökning med omkring en procent, enligt Skolverket. 91 000 lärare arbetar i grundskolan och 29 500 i gymnasieskolan.

Andelen behöriga gymnasielärare uppgår till 83,5 procent, vilket kan jämföras med 82,4 procent föregående läsår. I grundskolan däremot har siffran för andelen behöriga lärare mer eller mindre parkerat kring 71 procent. De senaste fem åren pendlar den strax över 70-strecket.

Lärarlyftet

Undervisningsrådet Lee Gleichmann Linnarsson förklarar att Skolverket arbetar med att på olika sätt stödja ansvariga i kommuner och friskolor med kompetensutvecklingsinsatser. Han nämner Lärarlyftet, satsningen där lärare som redan har en lärarutbildning kan bli behöriga i fler ämnen, årskurser och skolformer, och att Skolverket arbetar aktivt med att sprida kunskap om olika vägar in i läraryrket.

Men LR:s ordförande Åsa Fahlén menar att det inte räcker, att fokus sätts på befintlig skolpersonal. I stället måste man få fler att se läraryrket som ett attraktivt yrkesval.

– Grundproblematiken, att det enligt statistiken saknas 22 500 lärare på grundskolan, handlar om att läraryrkets attraktivitet måste öka. Det är det som gör att fler väljer att gå in i en reguljär lärarutbildning, eller att omskola sig, eller till och med att stanna kvar i yrket eller inte. Man kretsar runt i stället för att ta tag i grundproblemet: lärares villkor.

”Vem styr?”

Hon menar att den otydliga styrkedjan av svensk skola blottläggs.

– Det är otydligt. Vem är det som styr och kan påverka det som påverkar yrkets attraktivitet? Lönen, lönestrukturen, arbetsvillkoren? Det kan inte en statlig myndighet göra.

Av den färska statistiken framgår också att behörighetsglappet mellan kommunala och fristående skolor håller i sig. I kommunala grundskolor är 72 procent av lärarna behöriga och i fristående skolor 64 procent. Motsvarande siffror för gymnasieskolorna är 87 respektive 75 procent.

– Det finns historiska orsaker eftersom det inte var samma regleringar när friskolorna etablerades. Men jag tycker att det är ett svaghetstecken att vi efter så många år fortfarande har den här skillnaden mellan privat och offentligt.

”Otillräckligt”

Förutom andelen behöriga pekar hon också på lönenivåerna.

– Vi ser en skillnad i löneläget. Jag anser inte att man, på generell nivå, inom den privata skolverksamheten riktigt tar sitt ansvar. För att vara en seriös aktör behöver man ta sitt ansvar både vad gäller löneläge, behörighetsgrad och villkorsbiten. Det har hänt en del på lönefronten men det är fortfarande helt otillräckligt.

För drygt 10 år sedan infördes kravet på legitimation för lärare och förskollärare i skollagen. Syftet var att öka kvaliteten, tydliggöra vad en lärare är behörig att undervisa i, samt att höja yrkets status. Lärarnas Riksförbund anser att det var ett steg i rätt riktning men att det nu är hög tid att stärka legitimationsreformen ytterligare.

– Det som hände när lärarlegitimationen infördes var att lärarbristen synliggjordes. Och att vi hade undervisande personal i skolorna utan lärarutbildning. Till viss del synliggjordes rätt behörighet för rätt ämnen och årskurser. Men inte fullt ut eftersom du med en legitimation i princip kan undervisa och sätta betyg i vad som helst. Att jag som är gymnasielärare i samhällskunskap och historia får sätta betyg i franska är helt galet.

– Vi vill stärka legitimationsreformen ett snäpp till. Hur värdesätts utbildningen? Hur premieras jag? Dessa bitar måste vi komma åt för att öka andelen som vill söka sig till yrket, få fler som vill stanna kvar ett helt yrkesliv, och få folk från andra sektorer att omskola sig till lärare.

Mycket låg

Skolverket redovisar också i sin rapport att behörighetsgraden inom grund-och gymnasiesärskolan är fortsatt mycket låg. På grundsärskolan är bara 14 procent av lärarna behöriga, och på gymnasiesärskolan 19 procent.

– Det är en problematik. Många lärare har jobbat under många år i särskolan men har inte den specialpedagogiska kompetensen som krävs. Man måste se till att dessa lärare får vidareutbildas. Men, om du ska skaffa dig en extra kompetens. Hur ser dina ekonomiska möjligheter att göra det ut? Och hur premieras det sedan i lönekuvertet?

Tror du att många lärare känner att den tröskeln blir för hög?

– Ja det tror jag.