LR: ”Skolan måste värdera äldre lärares kompetens”

Daniel Edenholm och Ulf Gustavsson, båda vid konsultbolaget Sysarb som säljer chefsstöd i bland annat lönesättningsfrågor, skriver i tidningen Skolvärlden den 9/1 om Lärarnas Riksförbunds senaste rapport om lärares lönebildning.

Budskapen i artikeln är i huvudsak två. Det ena, att de håller med om det mesta som framkommer i rapporten. Det andra, att vissa av de effekter LR belägger i rapporten ligger helt i linje med skrivningar i lärarnas kollektivavtal på den kommunala sektorn och att de förändringar LR därför ville se skulle gå på tvärs med samma skrivningar.

Det där låter lite rörigare än vad det egentligen är. LR har flera invändningar mot den logiken.

Om nuvarande avtal inte resulterar i den lönestruktur vi som part vill se, då är det väl rimligt att vilja förändra avtalet? Avtalet är inte givet från en högre makt, det är ett resultat av förhandlingar mellan två parter. Vi som part vill nu se en förbättrad lönestruktur för lärarna och därför lämnar vi förslag om hur lönesystemet bör förändras.

Edenholm och Gustavsson menar att den nuvarande lönestrukturen bland lärare är korrekt i förhållande till kollektivavtalets skrivningar att lönen ska ”avspegla uppnådda mål och resultat”. Vilken empiri de stödjer denna slutsats på redovisas aldrig. Hur vet Edenholm och Gustavsson att ”rätt” lärare har ”rätt” lön?

Det finns ett naturligt samband mellan ålder, erfarenhet och skicklighet. 

Så som avtalet nu är skrivet kan inte Lärarnas Riksförbund heller veta det. Vi kan bara utgå från ett sannolikhetsresonemang. Vad är mest sannolikt: Att den lärare som har längst erfarenhet är den skickligaste läraren eller den som har den kortaste erfarenheten? Vi tror på det första. Ju fler elever en lärare har interagerat med och undervisat och ju fler olika undervisningssituationer en lärare har hanterat, desto större är sannolikheten att läraren har utvecklat såväl djup som bredd i sin yrkesutövning, det vill säga blivit skickligare.

LR menar att det finns ett naturligt samband mellan ålder, erfarenhet och skicklighet och att lärare ska ha en god löneutveckling genom hela sitt yrkesliv. Därför blir det väldigt märkligt när vi analyserar det empiriska utfallet, lönerevision efter lönerevision och ser att äldre lärare systematiskt får ett sämre utfall.

Edenholm och Gustavsson menar att vi måste fokusera på ”hela” lönen och inte löneutvecklingen. En skicklig lärare som har den högsta lönen av kollegorna har rätt lön. Denne behöver därför ingen löneutveckling, tycks de mena.

Vi menar att detta blir ett märkligt synsätt. Dels skapar det en felaktig incitamentsstruktur för de äldre lärarna, dels innebär detta synsätt att flera av dessa lärare inte ens är inflationsskyddade mellan lönerevisioner. Om de nu är skickliga och har ”rätt lön”, varför ska de då under sina sista tio yrkesaktiva år acceptera en reallönesänkning?

När vi analyserar löneutvecklingen för identiska individer på kommunal sektor finner vi att 86 % av lärarna under 35 år hade en inflationsskyddad lön i lönerevisionen 2017–18 (dvs att de fick en höjd lön om minst 2 %*). Motsvarande andel för åldersgruppen 55-64 år var 73 % och för de som var 65 år eller äldre 63 %!

Svensk skola har inte råd att inte värdera äldre lärares kompetens och erfarenhet. Därför måste lärarnas lönesystem förändras så att det blir mer meritokratiskt, där olika löner kan härledas till individers erfarenhet, skicklighet, förtjänst och formella meriter.

Ingrid Lindholm, chefsförhandlare, Lärarnas Riksförbund

* SCB, ”Inflation och prisnivå i Sverige 1830–2018”