LR vill se nationell digital plattform: ”Ett enormt slöseri”

Skolvärlden har tidigare rapporterat om frustrationen kring digitala skolplattformar. Och enligt Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, har känslan funnits inom lärarkåren i många år.

– Ofta skapar detta väldigt mycket frustration bland lärarna. Det saknas funktioner, det fungerar inte, det hakar upp sig, listorna stämmer inte. Det kan också vara svårt för elever och föräldrar att få det att funka på ett tillfredsställande sätt, säger hon.

Den senaste tiden har fler kommuner beslutat sig för att skrota sina system och gå över till nya upphandlade lösningar, rapporterar Sveriges radio. Bland annat handlar det om Göteborg, Kalmar och Umeå. Tidigare har även Kristianstad har bytt system. Nyligen beslutade dessutom skolborgarrådet i Stockholm att kommunens plattform, som varit starkt kritiserad, ska utredas.

Systemen har i flera fall kostat kommunerna hundratals miljoner kronor. Stockholms digitala plattform har till exempel hittills kostat nära en miljard kronor, om man räknar samman investeringskostnad, driftkostnader och engångskostnader.

– Det läggs väldigt mycket pengar på att ta fram de här systemen och de enda som verkar tjäna på det är företagen som tillverkar dem, säger Åsa Fahlén.

Lärarnas Riksförbund vill istället se en nationell digital plattform.

– Att ha ett system som finns i hela Sverige tycker jag borde vara en grundförutsättning, säger Åsa Fahlén och fortsätter:

– Behoven ser inte så himla olika ut för olika kommuner så att man behöver sitta och uppfinna ett nytt system för varje kommun.

En sådan lösning skulle bli bättre för skattebetalarna, menar Åsa Fahlén. Men hon tror också att både lärare och elever skulle vinna mycket på att ha ett gemensamt system. 

Hon tar Finland som ett gott exempel. Där använder sig så gott som alla skolor av systemet ”Wilma”.

– När man då börjar i skolan så kommer man in i det här systemet och sen hänger det med eleven genom hela skolgången. Alla betyg, resultat och insatser finns i det här systemet, säger hon.

Hur skulle det fungera med ett nationellt system, med tanke på att kommunerna är självbestämmande?

– Det finns mycket som är nationellt reglerat i dag och det borde inte finnas ett behov att ha olika plattformar i varje kommun. Däremot måste man se till att det går att koppla på olika former av mjukvaror, om en kommun vill ha någonting så måste det gå att koppla på, säger Åsa Fahlén och fortsätter:

– Valfriheten att man själv ska kunna bestämma vilket system man vill ha, går den före hur vi använder våra skattepengar? Och möjligheten att följa en elev genom en hel skolgång? Där tycker jag svaret borde vara att våra skattepengar och nyttan för eleverna går före.