Kunskapsresultaten

M och S med på noterna

Med fyra förändringar – samlade i en nationell kunskapsstrategi – vill LR, Sulf, Skolledarförbundet och Saco säkerställa att alla elever ges samma möjligheter. När strategin diskuterades i Almedalen var politikerna med på noterna. 

Lärarnas Riksförbund, Sulf, Skolledarförbundet och Saco har enats kring en gemensam nationell kunskapsstrategi.

Syftet med den nationella kunskapsstrategin är att ge alla elever samma chans. Statistik visar att det i dag bara är 63 procent som tar en gymnasieexamen. Och en majoritet av lärarna tycker också att eleverna har bristande kunskaper när de kommer till en ny skolform.

– De här eleverna riskerar att hamna i utanförskap, det är förödande för såväl individen som samhället. Varje skolform måste få en chans klara sitt uppdrag, det kan inte vara gymnasieskolan som ska kompensera för det man inte lyckats med i grundskolan, sa Bo Jansson, ordförande i LR.

Den nationella strategin bygger på fyra punkter: att staten tar det övergripande ansvaret för skolans finansiering, att de bästa måste lockas att bli lärare och stanna i yrket, att banden mellan forskning och utbildning måste stärkas och att detaljstyrningen från politiskt håll måste minska.

– Oavsett var du bor och oavsett vilken skola du går i ska du få högkvalitativ utbildning. I dag styr staten med skollag och läroplan. På samma sätt borde staten styra finansieringen. Det är inte komplicerat, det går att lägga en finansieringsplan som säkerställer detta, sa Matz Nilsson, ordförande i Skolledarna.

Under ett seminarium i Almedalen diskuterades strategin med Aida Hadzialic (S), gymnasie- och kunskapslyftminister, och Camilla Waltersson-Grönvall (M), skolpolitisk talesperson.

Camilla Waltersson-Grönwall öppnade upp för att titta på hur en statlig finansiering skulle kunna gå till.

– Vi föreslår att skolan ska ha en starkare statlig styrning. Kanske också finansieringen, men jag vill nog ha en liten utredning kring hur det ska ske först, det är viktigt att vi gör det på rätt sätt.

Även Aida Hadzialic vill se över styrning och likvärdighet.

– Styrningen behöver bli tydligare. Frågan måste adresseras och vi måste göra något åt det. OECD-rapporten var tydlig i sin kritik och menade att vi har en otydlig styrkedja där det varken går att identifiera vem som egentligen styr skolan, eller se vem som ska ställas till svars när åtgärder måste komma till, sa hon.

För att lyckas locka de bästa till lärarutbildningen och få de bästa lärarna att stanna i yrket var alla paneldeltagare överens om att det handlar om högre lön, bättre arbetsvillkor, möjlighet att utvecklas i yrket och att lärare och rektorer måste få en tydlig roll och mandat.

Mats Ericson, ordförande i Sulf, pratade om behovet av kompetensutveckling och jämförde grund- och gymnasielärarnas situation med universitetslärarnas.

– Som professor på KTH ägnar jag halva min arbetstid åt kompetensutveckling. Kompetensutvecklar vi oss inte är vi inte relevanta, det gäller alla yrken. I många yrken är kompetensutveckling inbyggt, men inte i lärarskrået av någon anledning, sa han.

Aida Hadzialic avrundade med att säga att hon nu vill se ett brett samarbete för att vända skolans utveckling:

– Nu har vi diskuterat färdigt problemen, jag vänder mig med en utsträckt hand till Camilla, jag är orolig för att vi går in i någon form av polemik under mandatperioden istället för att samlas. Jag vill att vi finner det som förenar oss och går framåt. Vi måste hitta samsyn, vägen framåt måste vara en gemensam målsättning, sa hon.

– Vi ser tre enkla saker som skulle öka attraktiviteten i yrket. Det är bland de skickliga lärarna de skickliga skolledarna kommer att finnas framöver. Det handlar om uppdraget, innehållet och belastningen, och så möjligheten att utvecklas under hela sin yrkestid. De tre sakerna ökar attraktiviteten att bli lärare och skolledare. Så det krävs bara att ni är överens om att satsa på det, sa Matz Nilsson.

Se hela seminariet ”Så lyfter vi svensk utbildning” på lrplay.se.

Kommentera