macho
#MeToo

”Machokulturen förtjänar att belysas i skolan”

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur.
– Nu ser vi vilket behov det finns av att prata om det här, säger ämnesläraren Lisa Lager.

Mer

Med hashtagen #MeToo berättar kvinnor att de också blivit utsatta för sexuella övergrepp. Syftet är att visa hur vanligt det faktiskt är att män går över gränsen.

På machofabriken.se kan du beställa skolmaterial för att jobba med normkritik.

När Lisa Lager på LBS Kreativa gymnasiet berättade för årskurs tvåan att de skulle jobba med mansnormer var den första reaktionen från eleverna en tung suck:

– De reagerade jättenegativt i början, det var taggarna utåt. ”Inte igen”, ”ska du bara tala om hur dåliga alla män är” och så vidare. Under arbetets gång har det klarnat att det inte alls är vad handlar om, utan att vi alla är brickor i det här sociala spelet där vi påverkas av normer, berättar hon.

Som en del av svenskämnets litteratur fick klassen läsa den svenska författaren och journalisten Stephan Mendel-Enks reportagebok ”Med uppenbar känsla för stil”, som handlar om manlighet, frustration och våld.

Lisa Lager.
Lisa Lager.

– Boken försöker beskriva den stereotypa, problematiska mansrollen. Vi har varvat läsandet med regelrätta bokseminarier, diskussioner, där de har fått resonera kring olika stereotypa påståenden. Som att ”en man ska vara stark”, ”män gråter inte” och att män tidigt lär sig att separera känslolivet från det professionella livet, säger Lisa Lager.

Hon påpekar att arbetet inte går ut på att ”omvända” någon eller värdera folks åsikter, utan syftar till att prata om strukturer och normer som hela tiden är närvarande, men inte alltid sätts ord på.

– Det handlar inte om att sudda ut någonting, utan om att vidga vyerna och visa att det finns problem med patriarkala strukturer. Och även att det finns alternativ. Nu när vi ser hur #MeToo skakar om samhället ser vi vilket behov det finns av att prata om det här.

Klassen har även jobbat en del med material från Machofabriken, som är ett samarbete mellan bland annat Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) och Arvsfonden. Eleverna har fått skriva artiklar om någon aspekt av manlighet, helt fritt. Lisa Lager är imponerad över bredden och djupet i de texter som klassen presterat.

– Ungdomar har ofta svårt att se det större perspektivet, det blir ofta personligt. Det som är fantastiskt är att de har kunnat se bortom sig själva och förstå att det är en struktur. Det handlar inte om att känna kollektiv skuld, men det är ett problem och vi måste prata om det.

Om man sen känner att machostilen är hotad, och att det är ett problem, är det helt legitimt att skriva om det. Vi är inte överens om allting, men det är ok.

Vad handlar deras texter om?

– En ställer frågan varför manligheten styr över sport, med exempel som att kvinnolandslaget i fotboll presterar betydligt bättre än herrarna, men tjänar mindre och får mindre uppmärksamhet. En annan valde uppdelningen av rosa och blått, en annan det här med att män inte ska gråta. Så de har verkligen tagit till sig det här materialet.

Har ni pratat om sexuella övergrepp?

– Vi har inte gått in på det specifikt. Men vi har pratat om #MeToo, och belyst hur män med makt har skyddats av sin mäktighet. Det var viktigt för eleverna att belysa att killar också utsätts för sexuella övergrepp. Men vi pratade om hur patriarkala strukturer kan ligga bakom de här problemen. Jag är ganska säker på att hade vi haft en diskussion om #MeToo utan att först ha haft den här kursen så hade halva klassen avfärdat de här tjejerna med ett ”sluta gnälla”.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén delar Lisa Lagers syn att det är viktigt att prata om de här frågorna i skolan.

Åsa Fahlén.
Åsa Fahlén.

– Skolan har ett ansvar att prata om hur vi behandlar varandra, om respekt, det är värdegrundsarbetet. Och det står specifikt att vi ska motverka könsstereotypa mönster i samhället. Så vi har en stor del av ansvaret, även om vi inte är ensamma om det, säger hon.

I vilken mån är skolan i sig en plats som befäster normer?

– De här strukturerna som finns i samhället finns ju naturligtvis i skolan också, och det som är så svårt är ju att vi ibland upprätthåller de här normerna utan att vara medvetna om det. Jag vet att många lärare jobbar mycket med de här frågorna, men #MeToo-kampanjen sätter fingret på att vi fortfarande pratar för lite om det här, det är lite hysch-hysch, säger Åsa Fahlén.

Lisa Lager tror att många lärare upplever att de inte har varken tid eller kompetens att jobba med de här frågorna inom ramen för sitt ämne, men hoppas ändå att fler ska göra det.

– I många humanioraämnen finns det möjligheter. Det går att arbeta normbrytande även i matematik genom namnen du sätter i dina exempel osv, men det är mer tacksamt för mig som svensklärare som jobbar med litteratur. Väldigt många lärare har inte fått någon fortbildning i det här och känner inte att de har rätt kunskap. På vår skola jobbar vi aktivt för att bredda kunskapen i kollegiet. Det är en del av skolans värdegrund, och framför allt har vi ett samhällsansvar, vi ska skicka ut de här eleverna i samhället sen. Och det behöver inte vara så svårt. Det finns bra litteratur att ta del av, med tips och övningar, säger hon.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm