per_mahl_splitbild

Betygsexperten Per Måhl svarar på Skolvärldens bloggare Nicklas Mörks artikel om betyg och bedömning.

Replik

Per Måhl: ”Betygsreglerna kan få katastrofala följder”

Replik ”De regler som Skolverket och Nicklas Mörk vill införa får katastrofala konsekvenser för elever, lärare, avnämare och mottagande skolor”, skriver Per Måhl i en replik.

Låt säga att två personer är överens om att migrationspolitiken inte fungerar som den borde. Den första vill därför ändra på reglerna. Då säger den andra: ”Det är inget fel på reglerna. Problemet är att de inte följs. De myndigheter som borde se till att reglerna följs gör inte det.

Den typen av debatt är inte ovanlig och Nicklas Mörk ger i sin krönika en saklig, klargörande och korrekt beskrivning av våra olika uppfattningar. Tack för det!

Vi är överens om att betygssättningen inte fungerar som den borde och att likvärdigheten borde stärkas. Vi är överens om att kunskapskraven inte ger en önskvärd vägledning och att skolor och lärare kan manipulera systemet och sätta högre betyg än vad reglerna tillåter.

Jag har därför föreslagit att kunskapskraven ska revideras, att de nationella proven ska göras om, att man ska införa ämnesbetyg, att Skolinspektionen ska granska betygens rättssäkerhet och att Skolinspektionen ska jämföra snittbetygen i ämnen med nationella prov med en medelavvikelse.

Men Nicklas Mörk vill istället ändra på reglerna, ta bort kunskapskraven och införa krav på överensstämmelser mellan betyg och snittbetyg på nationella prov. Hans argument kan sammanfattas så här.

Jag listar därför vad som händer.

De kunskapsrelaterade betygen har gett upphov till: (1) vikande skolresultat och försämrad kunskapsstandard i Sverige, (2) sämre arbetsmiljö för lärare, (3) sämre framtidsmöjligheter för socialt utsatta elever, (4) sämre hjälp till elever i behov av stöd, (5) sämre likvärdighet och (6) försämrad urvalsfunktion.

Det vill säga, han listar ett antal försämringar som de kunskapsrelaterade betygen sägs ha medfört. Underförstått finns tanken: ”Det var bättre på de relativa betygens tid”. Men han klargör inte hur och varför kunskapsstandarden, arbetsmiljön, stödet, likvärdigheten, urvalsfunktionen etc förbättras om kunskapskraven tas bort. Jag listar därför vad som händer.

Om kunskapskraven tas bort så kan lärare inte längre:

  • tala om för eleverna vad de ska kunna,
  • tala om vilka bedömningsuppgifter som är obligatoriska,
  • tala om hur elevernas prestationer rättas och bedöms,
  • be eleverna komplettera,
  • tala om vad eleverna ska kunna för att få ett högre betyg och
  • identifiera elever som inte når ”de kunskapskrav som minst ska uppnås” och ange vad eleven inte kan och ska kunna. Det medför att rektorn inte kan erbjuda ett anpassat stöd.

Med det betygssystem som Nicklas Mörk förespråkar kan eleverna säga:

Vi vill inte lära oss procent och ekvationer? Det kan inte du bestämma.”

Jag vill använda räknare på alla uppgifter. Du kan inte bestämma hur jag ska räkna och vilka uppgifter jag ska göra.

Ingen i klassen fick högsta betyg på provet. Det är fel. Du ska anpassa poänggränserna.”

Du får inte sätta F på mig för att jag inte kan ekvationer. Jag var sjuk då.”

Du vet inte vad jag ska lära mig för att få högre betyg? Det beror på hur det går på de nationella proven.”

”Jag vill inte komplettera eller gå på stöd. Det kan inte du bestämma.”

Man måste hålla isär betygens primära och sekundära funktioner.

I en diskussion om effekter av betygssystem måste man hålla isär betygens primära och sekundära funktioner. De primära funktionerna är pedagogiska och gäller hur elever påverkas när de går i skolan, t ex den information som elever får och skolans möjligheter att identifiera och hjälpa elever i behov av stöd. De sekundära funktionerna gäller hur betyg används när eleverna har slutat skolan.

Om kunskapskraven tas bort försämras betygens primära, pedagogiska funktioner. Det går inte att formulera ”Förväntade resultat”. Det går inte att informera elever och föräldrar om bedömning och betygssättning. Det går inte att identifiera elever i behov av stöd. De formativa effekterna uteblir. Även ett vagt E-krav av typen: ”Eleven ska kunna lite grann om ekvationer.” får bättre primära, pedagogiska effekter än inga kunskapskrav alls.

Själv är jag besviken över hur de pedagogiska funktionerna hanteras idag. Många elever får inte den information som skollagen kräver och en del elever i behov av stöd erbjuds inga åtgärder. Skoltiden förlängs inte för elever som behöver det.

Skolinspektionen borde därför granska skolor och påpeka dessa brister. Det vore ett steg i rätt riktning. Men den som hävdar att bristerna i information och stöd beror på de gällande reglerna har inte förstått någonting. Utan kunskapskrav finns inget att informera om och elever i behov av stöd kan inte ens identifieras. Lärarnas makt och inflytande över betygssättningen minskar och elevernas och föräldrarnas möjligheter att manipulera betygen ökar. Den socioekonomiska bakgrunden får större betydelse och “de som förstår spelet” lyckas bättre. För att locka elever och tillfredsställa föräldrar kan attraktiva skolor sjukskriva mindre kunniga elever på nationella prov. Det är en vinstlott för alla.

Slopade kunskapskrav försämrar också en sekundär funktion: behörighetsfunktionen. För varför ska man ha godkända betyg om betygen inte ”säger något om en elevs kunskaper”? Då finns ingen grund för behörighet. Och vad händer om den som saknar förkunskaper i matematik får börja på gymnasiets N-program eller på högskolans ingenjörsutbildningar? Får det positiva effekter? Absolut inte – att stärka gymnasiebetygens urvalsfunktion på bekostnad av behörighetsfunktionen ökar bara avhoppen i högskolan. Det var därför som elever med relativa 1:or och 2:or inte var behöriga. Mig veterligen gör inget skolsystem i västvärlden urval till högre studier på underlag som inte speglar de sökandes förkunskaper.

Som sagt: Det är inget fel på dagens regler. Problemet är att de inte följs. De myndigheter som borde se till att reglerna följs gör inte det. Och de regler som Skolverket och Nicklas Mörk istället vill införa får katastrofala konsekvenser för elever, lärare, avnämare och mottagande skolor.

Den som vill veta mer om varför de relativa betygen togs bort kan läsa ”Betyg – men på vad” och Magnus Hultén: ”Striden om den goda skolan”.

Per Måhl, expert på bedömning och betygsättning

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm