Majoriteten gör sin lektionsplanering utanför arbetstid

I slutet av april kom det ut en ny enkätstudie från Karlstads universitet i samarbete med SCB för att undersöka förutsättningarna för ett större samarbete mellan skolan och forskningen. För att göra detta ställde man bland annat flera frågor om lärares arbetsmiljö och kom fram till att det fanns flera problem.

– Lärare uppger att de är stressade och pressade i sin arbetssituation. Det är någonting som vi egentligen visste men som vi nu har bekräftat, och vi har även bekräftat att det mer specifikt också gäller planering och efterarbete. Tidigare studier har ofta riktat sig mot bredare arbetsmiljösituationer, men vi kan alltså se samma mönster gällande detta, säger Kenneth Nordgren.

I studien har 2 200 lärare från både grund- och gymnasieskolan över hela Sverige deltagit. Det man framförallt vill lyfta i rapporten är tre punkter. Den första är att majoriteten av lärarna uppger att de saknar goda förutsättningar för att planera och efterarbeta sina lektioner. Kenneth Nordgren poängterar att planeringstiden och efterarbetet är väldigt viktigt för skolverksamheten och att det därför är väsentligt att det ges utrymme till det.

– Planeringen och efterarbetet är skolans kärnverksamhet vid sidan av själva undervisningen. Det är framtagandet av undervisningsprodukten och då måste man se till att det arbetet fungerar, annars kommer inte undervisningen att bli bra.

Allt som tas upp i studien är inte sådant som lärarna upplever negativt, de har även undersökt gemensamma drag bland lärare som är mer nöjda än andra. Dessa lärare har mer tid för planering och får organiserad tid för samarbete med sina kollegor.

– Det är den mer intressanta aspekten egentligen. Om den första punkten visar på någon slags eländesbeskrivning så visar den andra vad som karakteriserar lärare som är mer nöjda jämfört med andra. Det vi sett som gemensam nämnare är att lärare som uppger att de har organiserad tid för samarbete med sina kollegor kring lektionsplanering, får tid att fundera över metoder och så vidare är mer positiva. Vi förstod att det borde ge ett utslag i enkäten, men vi blev överraskade över hur tydligt det var, säger Kenneth Nordgren.

De lärare som uppger att de har avsatt tid för samarbete med sina kollegor är nöjdare i flera avseenden.

– När de har tid att planera efterarbetet med sina kollegor upplever de att man har lite mer tid, man upplever i större utsträckning att man kan reflektera över vilka metoder man ska välja, man hinner fundera över hur det har gått på lektionen och så vidare. Men de är också mer positiva till sina rektorers pedagogiska och organisatoriska ledarskap och man uppfattar i större utsträckning förstelärare och specialpedagoger som stöd i undervisningen. Så det har en effekt på en rad parametrar.

Den tredje punkten som man vill lyfta är att de flesta av lärarna i enkäten inte ägnar sig eller har tid för formativ undervisning, det vill säga att arbeta systematiskt med att samla information om eleverna för att utifrån det anpassa undervisningen. Det är fallet även om lärarna får organiserad tid till samarbete med kollegor. Kenneth Nordgren säger att de inte vet varför så är fallet.

– Det kollegiala samarbetet är viktigt för kvalitén men det räcker inte utan det krävs ytterligare någonting. Här pekar vi på ett ökat samarbete med akademin. Det behövs uppenbarligen någon typ av input eller idé om hur man kan jobba systematiskt med detta. Men det kan också handla om organisatoriska aspekter, att man behöver arbeta mer riktat med planering och efterarbete i relation till den formativa systematiken.

Kenneth Nordgren tror inte att lärarbristen är det som orsakar problemen.

– Vi tror inte det eftersom resultatet grundar sig på svar från lärare i årskurs ett upp till gymnasiet i hela Sverige och vi har inte kunnat se några egentliga skillnader. Samma sak gäller om det är kommunala skolor eller friskolor. Det tyder på att det är ett generellt problem, säger Kenneth Nordgren.

Lärarbristen kan säkert förvärra situationen, men huvudproblemet tros vara hur skolorna organiseras.

– Det kan naturligtvis finnas samband, men vi ser ett generellt mönster och lärarbristen är inte lika överallt. Naturligtvis finns det oroande tendenser kopplat till lärarbristen, om det leder till att lärare får ännu mer undervisningstid så förstärks förstås problemet.

Enkäten ställde även frågor kring forskning och fortbildning. Svaren visade att många lärare är öppna för deltagande i forskning eller andra typer av samarbeten med akademin. Om fortbildning svarade dock många att även när de fick det så var den mer allmän och inte riktad mot lärarnas egna ämnen, vilket de själva vill ha.

– Skolorna söker ofta efter breda lösningar, det gör att själva undervisningen med sitt ämnesinnehåll och planerings- och efterarbetets vardagliga verksamhet inte hamnar i fokus. Det kan mycket väl höra ihop med att man inte ser planering och efterarbete som det kvalificerade arbetet det faktiskt är.