”Många elever tycker Wikipedia är en wow-grej”

I Lärarnas Riksförbunds monter på SETT-mässan avlöser föreläsningarna varandra. Först ut på onsdagen var Sara Mörtsell, tidigare gymnasielärare, numera verksam som utbildningsansvarig på Wikimedia Sverige. Hon föreläser och fortbildar om hur man kan använda Wikipedia som en del i arbetet med internet och källkritik.

Wikipedia är ett fritt uppslagsverk där vem som helst kan redigera och lägga till artiklar. Därför har det också kritiserats för att inte vara en trovärdig källa. Men acceptansen för att använda plattformen i skolans värld är betydligt större idag jämfört med tidigare, menar Sara Mörtsell. som under föreläsningen visade aktuella exempel på hur sidor ”vandaliseras” och hur användare går in och rättar till. På svenska Wikipedia görs ett par ändringar per minut, inte mer än att de engagerade användarna hinner kontrollera, menar hon.   

Den transparensen och det faktum att det digitala uppslagsverket också har många förhållningsregler för att skapa trovärdighet gör att det kan användas i skolan när man arbetar med källkritik, säger Sara Mörtsell

– Alla uppgifter som kan ifrågasättas ska ha en källhänvisning till en trovärdig källa. Alla som använder Wikipedia ska kunna följa länken. Det som skrivs ska vara verifierbart.
 
Alla elever kommer i kontakt med Wikipedia, säger hon.

– Om jag hade haft elever i samhällskunskap till exempel så hade jag funderat på, vad kan mina elever om Wikipedia, känner de till hur Wikipedia funkar. Vill de använda Wikipedia som en källa, då skulle jag vilja se ett resonemang kring det. Men det är bättre att använda Wikipedia som en startpunkt, som en väg till andra källor. Och jag tycker att det är mer användbart som ett verktyg när man arbetar med källkritik.

Till exempel kan man göra granskningar av en Wikipediaartikel. Är all fakta belagd med källor? Är källorna trovärdiga och bra? Ett annat sätt är att låta eleverna skriva egna artiklar på Wikipedia, eller redigera artiklar, något som funkar bra med gymnasieelever, säger hon.

– Många elever känner det som en wow-grej. Det är jag som har gjort den här sidan dubbelt så lång. På Wikipedia som alla läser.  Och detta att man ska se att nu har 1000 personer läst, det är en häftig grej.

Som lärare, när man introducera ett nytt ämne, kan det också vara bra att titta på vad som skrivs om ämnet på Wikipedia, säger Sara Mörtsell, Det är mer än troligt att eleverna går in där och läser.

– Man kan kolla vad det håller det för kvalitet, förmodligen finns det saker som kan förbättras och så kan man arbeta utifrån det. Och man kan prata om att Wikipedia förstås inte har alla svar.

Funkar det att producera texter för Wikipedia i alla ämnen?

– Så länge eleverna kan dra fördel av att producera fakta kring någonting. I ett ämne som slöjd handlar mycket om att dokumentera sin egen process, det passar inte på Wikipedia. Däremot kan man spela in en film som visar hur man syr ett viss slags stygn.

Som en start, och framförallt om man undervisar yngre barn, kan man testa Wikimini. Det är ett uppslagsverk för barn, av barn, som liknar Wikipedia men är mer pedagogiskt, berättar Sara Mörtsell.

– Texterna där har styrd form för hur inledning, rubriker, innehållsförteckning ska se ut. Det lär eleverna ta ansvar för källor, de lär sig samarbeta med mera. Wikimini används nästan bara av skolklasser. Det är bara att testa, det gör inget om det blir fel. Då kan man rätta till det med nästa klass.