lararutbildningen-712
Foto: Tor Johnsson / Scanpix
Lärarutbildningen

Många toppstudenter väljer läraryrket

Många antagna lärarstudenter har höga betyg. Det visar en färsk studie som Lärarnas Riksförbund gjort. Men de som söker sig till naturvetenskap, teknik och språk är fortsatt för få – till vissa språk var de förstahandssökande bara tre.

Lärarnas Riksförbund har undersökt vilka som 2014 valde att studera vid landets lärarutbildningar. Resultatet visar bland annat att 500 studenter hade ett meritvärde över 20,0 – det vill säga höga betyg i alla ämnen.

– Det är intressant i sig att många som söker sig till lärarutbildningarna har 20 eller mer i meritvärde. Faktum är att det är fler än de som antas på betyg till läkarutbildningarna. Den bilden har inte tidigare varit känd. Istället har det skrivits mycket om hur låga meritvärden studenterna på lärarutbildningen har, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Undersökningen visar också att nästan hälften av dem som sökte med ett resultat under 0,5 på högskoleprovet hade ett mertivärde som var högre än 15.

Bara två procent av de antagna hade både ett resultat på under 0,5 på högskoleprovet och ett meritvärde under 12,5.

I valrörelsen 2014 föreslog Socialdemokraterna att höja lägsta kravet för lärarstudenter till 0,9 på högskoleprovet och 14 i meritvärde. Lärarnas Riksförbunds undersökning visar att åtgärden hade stoppat 1 160 – eller 12 procent – av de som antogs på lärarutbildning i fjol från att komma in.

Antalet sökande till lärarutbildningen har ökat sedan 2011. Inför hösten 2014 hade 20 000 personer en lärarutbildning som förstaval i sin ansökan. 9 280 blev antagna.Men vissa utbildningar är fortfarande betydligt mer populära än andra. Nästan 7 500 personer sökte till de 3 000 platserna på förskollärarprogrammet.

Däremot vill alltför få bli ämneslärare i de naturvetenskapliga ämnena, samt teknik och moderna språk: till exempel hade både franska och tyska i årskurs 7–9 endast tre förstahandssökande – i jämförelse med 222 till engelska. Åtta hade valt kemi. Noll hade sökt teckenspråk.

– Det absolut viktigaste incitamentet för att få fler att välja att bli lärare, och att fler ska välja att utbilda sig till lärare inom bristämnena, är att erbjuda en mer konkurrenskraftig lön. Där behövs såväl statliga som kommunala krafttag. Sen har vi ett antal tydliga förslag som till exempel ekonomiska incitament till den som vill läsa in naturvetenskapligt basår. Dessutom måste lärarutbildningarna dimensioneras i förhållande till behovet på arbetsmarknaden. Vi måste göra flera saker samtidigt för att vända utvecklingen, säger Bo Jansson.

Lärarnas riksförbund föreslår dessutom en utredning av möjligheten att skjuta till pengar för att göra det möjligt för lärosäten att ge utbildningar trots få studenter.

– Riksrevisionen har föreslagit detta, och det vore bra om regeringen ville utreda saken. Det måste bli ekonomiskt hållbart för lärosätet att starta utbildningar i bristämnen även om antalet sökande är få. Alternativet är att utbildningarna läggs ner och att bristen på lärare i vissa ämnen kommer att eskalera, säger Bo Jansson.

Här hittar du hela rapporten

Kommentera