Marken på skolområdet full av gift: ”Saknas intresse för vår hälsa”

På Käpplundaskolan, i Skövde kommun, rör en pågående renovering upp känslor. Efter upptäckten att det skadliga ämnet PCB, som fanns byggnadens fönsterfogar, spritt sig ner till marken har bland annat skyddsombuden på skolan börjat ifrågasätta kommunens intresse för medarbetarnas och elevernas hälsa.  

– Även om vi har en god dialog kring saneringsarbetet saknar vi drivet och engagemanget från arbetsgivarens sida att hitta orsaken till upplevda besvär i fastigheten, säger Lina Tauru som är lärare och skyddsombud på Käpplundaskolan och fortsätter:

– Det har inte funnits någon egen ambition att göra en vidare utredning utan det är bara efter yttre påtryckningar som något har hänt. Det är synd att det verkar vara det enda sättet att väcka kommunens engagemang i frågan. Det får utöver oro även konsekvenser för vår pedagogiska verksamhet eftersom vi riskerar att förlora elever på grund av att kommunen från första början inte har tagit hand om och ansvarat för sin fastighet. 

Skolbyggnaden har även innan den pågående renovering gjort att både personal på skolan och föräldrar till elever reagerat och ifrågasatt kommunen.

Personal på skolan har bland annat lyft att de misstänkt att vissa återkommande symptom varit kopplade till en del av skolans lokaler. Något som även lärare, från en annan skola i kommunen, vittnat om efter att ha använt Käpplundaskolans lokaler för att bedriva fritidsverksamhet under en sommar.

Lärarna från den andra skolan mådde såpass dåligt efter att ha vistats i vissa av lokaler att de krävde att få byta till andra klassrum. Men när sommarlovet var slut och Käpplundaskolans lärare kom tillbaka så fortsatte undervisningen som vanligt i alla lokaler.

– Personal har länge lyft symptom som huvudvärk, torra slemhinnor, förkylningar som inte går över, trötthet, klåda, hosta och heshet för fastighetsförvaltaren. När de årliga kontrollerna av ventilationen gjorts har den konstaterats vara utan problem. 

– Men även elever har uppvisat symptom och mått så fysiskt dåligt att de har tvingats att byta skola. Där har det inte gjorts en uppföljning kring hur eleverna mår i dagsläget eller om bytet av fastighet har påverkat deras mående till det positiva.

PCB är samlingsnamnet för 209 giftiga ämnen som är skadliga för både människor och miljön. Att utsättas för PCB i höga halter kan bland annat resultera i att hjärnan och nervsystemet påverkas.

En person som läst konsultrapporten angående förekomsten av PCB på skolan och oroas är överläkaren Per Gustafsson, på Skaraborgs sjukhus. Det var han som flaggade för att det kunde finnas ett samband mellan en del elevers hälsoproblem och Käpplundaskolans fastighet. Han är enig med Lina Tauru gällande vikten av att utföra hälsokontroller.

I en intervju med Skaraborgs Allehanda säger han att Skövde kommun borde överväga att testa lärare och elever för att se om de exponerats av PCB till en grad som är farlig.

– Jag är ingen expert på gifter men jag tycker att kommunen borde konsultera en toxikolog för att kunna ta ställning till vad man ska göra. Om man inte utför hälsokontroller anser jag att man noga måste kunna motivera varför.

För ett par år sedan upptäkte Per Gustafsson att många barn med astma, allergi och eksem hade en gemensam nämnare i Käpplundaskolans fastighet. Men kommunens svala intresse ledde till att ingen vidare utredning gjordes.

– Tillsammans med Göteborgs Universitet ville man undersöka om hälsoproblematiken var kopplad till skolans fastighet genom en enkätundersökning. Man hade utrett skolor i Göteborg som haft liknande problem. Men Skövde kommun tackade nej till undersökningen. Med vilken motivering vet vi inte. Det var inte förrän media och föräldrar uppmärksammade problemet som något hände.

De återkommande påtryckningarna från oroliga föräldrar och personal ledde till slut till beslutet att undersöka skolbyggnaden. Det var då det visade sig att byggnaden var i behov av en renovering och även då som upptäckten av spridningen av PCB gjordes. 

– Man hade hela tiden sagt att det inte var något fel på byggnaden. Men nu visade det sig att det bland annat inte fanns någon fuktspärr i fasaden, limmet i mattorna hade börjat släppa och sedan märkte man även att det fanns PCB i fönstrens fogar som spritt sig till marken.

Lina Tauru ställer sig undrande till att inomhusluften på skolan inte testats, efter upptäkten av PCB gjordes, för att säkerställa att miljön inte är skadlig de som vistas där. Hon menar att de provtagningar och hälsokontroller som hitills gjorts inte är tillräckliga. 

– Själva saneringsprocessen görs med tillsyn av MÖS (Miljösamverkan östra Skaraborg) och följer de riktlinjer som finns kring PCBsanering. Det vi ställer oss frågande till är om det kan stämma att varken elever eller lärare som huserats i skolan har påverkats på något sätt av förekomsten av PCB. Vi undrar mot vilken bakgrund bedömningen att inga prover behövs gjorts, säger hon.

– I de riktlinjer som MÖS har satt upp kring saneringsarbetet står det ingenting om hälsokontroller eller luftmätningar. Som svar på önskan att mäta inomhusluften får vi att det ännu inte finns några svenska riktvärden för PCB inomhus och att man därför inte behöver göra detta. 

Lina Tauru menar att lärarna på skolan är glada över att renoveringen kommit igång. Men samtidigt saknar man uppföljningen kring medarbetarna och elevernas mående. Personalen har vid ett tillfälle i samband med renoveringen blivit erbjudna att gå till företagshälsovården för hälsokontroll.Men skyddsombuden på skolan menar att det inte är tillräckligt. 

– Hälsokontrollerna är något som arbetsgivaren borde driva och ha ett intresse i att undersöka vidare. Enligt oss borde dessa göra med stöd av en toxikologisk utvärdering och riskbedömning som är gjord av experter inom detta område. Det är inte förrän man har gjort det som kommunen kan utesluta att personalen och eleverna på skolan inte har utsatts för en allvarlig hälsorisk, säger Lina Tauru. 

– Man menar även att inte finns belägg för att man kan påverkas på detta sättet. Vi menar att det är först när ett luftprov är taget som vi kan vara säkra på hur exponeringen ser ut och därifrån kan göra en ordentlig riskbedömning.

Anledningen säger Lina Tauru är för att man idag inte vet exakt vilka effekter PCB har på människor. Men den kunskapen kan komma med tiden. Då är det viktigt att undersökningar gjorts och dokumenterats. 

– Vi vill veta om och i så fall vad vi utsätts för. Kanske kommer det gå att hitta samband på ett sätt vi inte kan idag och det kan vara skäl till ersättning hos dem som varit sjuka. Om inte annat vill vi genomföra testerna för att kunna utesluta risker och stilla oron hos personalen och föräldrar.