”Marknadsanpassningen får stora konsekvenser ”

Lisbeth Lundahl är professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Nyligen var hon huvudtalare vid NERA-konferensen vid Göteborgs universitet, en konferens på temat marknadstänkande och differentiering av skolan. Lisbeth Lundahl talade om det ”nordiska utbildningsdilemmat”, krocken mellan att ha en likvärdig utbildning och idéerna om valfrihet, konkurrens och marknadsanpassning av skolan.

– I Sverige säger man ofta att det inte spelar någon roll vem som driver en skola så länge den håller hög kvalitet, men jag menar att det är fel. Marknadsanpassningen av skolan har haft väldigt stora konsekvenser i en lång rad avseenden, säger Lisbeth Lundahl till Skolvärlden.

I och med vinstutredningen som nyligen tillsattes har frågan om vinstdrivande skolor åter hamnat på agendan. Men Lisbeth Lundahl menar att det inte räcker att tala om vinstfrågan.

– Den är nog så viktig eftersom den driver på utvecklingen men man glömmer att diskutera effekterna av val – som är en bärande princip i hela utbildningssektorn – och den konkurrens det leder till.  Även kommunala skolor konkurrerar med varandra, det blir allas kamp mot alla.

Lisbeth Lundahl menar att marknadstänket och konkurrensutsättningen får konsekvenser för hela skolsektorn. 

– Vi ser ökade skillnader mellan skolor och det är ju själva poängen med en marknad, att inte alla bjuder ut exakt samma vara. Men vi ser också ökade skillnader vad gäller resultat, segregationen bromsas inte upp av skolan utan påskyndas snarare av den.

Något Lisbeth Lundahl själv konstaterat i sin forskning är att gymnasieskolorna lägger väldigt mycket tid och resurser på marknadsföring.  8 av 10 skolor säger att de marknadsför sig aktivt varav hälften säger att de gör det till betydande kostnader.

– Och det är en högre andel bland de kommunala skolorna vilket jag tror beror på att friskolorna har bolag som kan sköta marknadsföringen medan de kommunala sitter var och en på sin skola och försöker piffa till sin hemsida och profilera sig. Vi ser också tendenser att skolornas satsar på det som man tror går hem hos ”kunden” snarare än det man tror är det riktigt värdefulla.

Ytterligare konsekvenser hon lyfter av dagens system är betygsinflation – skolorna konkurrerar med fina resultat – och för den enskilda eleven kan alla valmöjligheter upplevas som jobbiga.

– Det är de med minst utbildningskapital hemma som har svårast att navigera i den djungel av gymnasieutbildningar som erbjuds.

Lisbeth Lundahl är också kritisk till att skolor tillåts ta ut vinst.

– Vid föreläsningen talade jag om ”det förbluffande svenska exemplet”. Det är bara i Sverige som det är tillåtet för skolor att plocka ut vinst. I andra länder säger man att det är värdefullt att ungdomar kan välja mellan offentliga skolor och idéburna skolor med olika inriktningar. Jag kan inte se varför vi skulle ha så mycket svårare att hålla den linjen.

Går det då att ha en likvärdig skola och samtidigt ha möjligheten att välja?

– Ja, det gör det. Men det kräver en statlig reglering, det har vi idag till viss del men den behöver stärkas. Det behövs också transparens, när en stor del av utbildningsverksamheten ryms under aktiebolagslagen som inte medgör insyn så försvinner det korrektivet.

Eleven måste få en saklig och objektiv information och det kan inte bara ligga på vägledarna, säger Lisbeth Lundahl. Alla elever måste ha en rimlig chans att göra informerade val. När Skolverket undersökte saken visade det sig till exempel att det saknas mycket information om det svenska skolsystemet på andra språk än svenska.

– Och man måste stävja de mest vilseledande marknadsföringsargumenten, vilseledande marknadsföring har förekommit i alldeles för hög grad. Det har redan gjorts en del åtstramningar här och det är bra, men det kan göras mer.