Annons
Matteläraren Lligo Matson har fått ett pris av Kungliga Vetenskapsakademin.

Matematiken som en väg in i svenska skolan

Publicerad 1 mars 2019

Fakta

Beijerstiftelsens Lärarpris

Beijerstiftelsens Lärarpris innebär 50 000 kronor till varje lärare personligen och 20 000 kronor till deras skola för att finansiera naturvetenskapliga aktiviteter samt inköp till skolornas bibliotek.

Priset är till minne av Ingvar Lindqvist och finansieras av Kjell och Märta Beijers Stiftelse. Det har delats ut av Kungliga Vetenskapsakademin sedan 1991. Nomineringarna till priset görs av kollegor, rektorer, föräldrar eller elever.

Relaterat

Matematiken är något gemensamt för människor – oavsett varifrån de kommer. Därför menar Lligo Matson, mattelärare i Umeå, att det bra sätt att skapa en grund för nyanlända elever.
– Matematik är ett annat språk, säger Lligo Matson.

Lligo Matson undervisar i matematik på högstadiet på Renforsskolan i Umeå och har tilldelats Kungliga Vetenskapsakademins pris för sin undervisning. 

– Det känns lite omtumlande, det är klart. Vi har jobbat mycket med det här och det är roligt att få ett kvitto på arbetet man lägger ned, säger han.

Lligo Matson tar flera gånger upp det som kallas formativ bedömning tillsammans med synligt lärande och betonar att det är viktigt. Han kallar det för de två ben som hans undervisning står på. En stor del av detta är att ge eleverna vad han kallar ett metaperspektiv på och att reglera sitt eget lärande.

– De kan titta på sig själva i sin lärsituation och bli medvetna att om de gör på ett visst sätt så lär de sig mer och gör jag på ett annat sätt lär jag mig mindre. Eftersom de ser sig själva och sitt lärande kan de reglera sig för att uppnå det de vill.

Lligo Matson säger till sina elever att de inte måste lära sig jättemycket på en lektion, det räcker istället med en mindre mängd varje gång.

– De ska känna att om de lär sig lite grann varje lektion så kommer de gå ut med bra betyg och bra kunskaper. Om de lär sig lite grann så går de åt rätt håll hela tiden. Är man i form så gör det förstås inte något om man lärt sig mycket på en lektion.

I motiveringen för vinsten står det ”för framgångsrik användning av formativ bedömning i matematikundervisningen och för att han med tilltro till elevernas kapacitet utmanar och stöttar alla i sitt mångkulturella klassrum.”

På Lligo Matsons skola finns en del nyanlända elever och tidigare kunde de hamna i en förberedelseperiod närmare två år. De har nu istället bara åtta förberedelseveckor och efter det får eleverna komma ut i vanliga klasser. Lliga Matson menar att de lär sig mycket mer av att vara bland andra elever och att de är snabba på att ta igen information då de vill passa in. Framför allt matematiken är ett bra hjälpmedel eftersom det är ett lättare ”språk” att lära sig än svenska.

– Ur ett mångkulturellt perspektiv är matematik ett språk som ligger väldigt nära oavsett varifrån man kommer. De lär sig svenska i skolan men det kan vara svårt, de kanske aldrig har gått i skolan eller reflekterat över att de har ett eget språk tidigare. I det läget är matematiken närmare och lättare att gå vidare med som en gemensam grund. Det går att räkna med fingrar, rita symboler och är påtagligt för de har någon slags grund i det och jag kan placera de nya kunskaperna på kunskap som de redan har.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

Annons
skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Annons
Annons
Annons
Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Efter inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons