Matematisk dialog ska ge mer aktiva elever

Marie Sjöblom, nybliven doktor i matematikdidaktik, vill att matematisk dialog får större utrymme än ”tyst räkning”. I sin studie visar hon hur forskare och lärare kan samverka med nya undervisningsmetoder
– En mer aktiv och dialoginriktad undervisning kan vara positiv för lärandet, säger hon.

I januari disputerade Marie Sjöblom med sin avhandling ”Promoting mathematical dialogue – students’ and teachers’ listening, questioning and participation” vid Malmö universitet.

Tillsammans med lärare på två gymnasieskolor har hon arbetat med metoden EDR, Educational Design Research, för att inkludera och göra elever mer aktiva i undervisningen.

– Avhandlingen handlar om hur man kan utveckla undervisningen för att främja matematisk dialog. I åtta år på halvtid gjorde jag först min licentiatavhandling om elevinteraktion och därefter doktorsavhandlingen om hur lärare kan främja interaktion och matematisk dialog.

Under resans gång har hon arbetat sida vid sida med lärare i deras kollegiala lärande i en cyklisk process på två olika gymnasieskolor. Fokus har satts på att lyssna, ställa frågor, och att inkludera alla elever.

– Vi ville titta på vad som händer i den matematiska dialogen när elever sitter och jobbar i grupper. Hur påverkar matematiska frågor samtalet mellan eleverna? Och även mellan eleverna och läraren. Vi fann exempelvis att när en elev ställer en fråga så är det ofta en dörröppnare för att fler ska delta aktivt.

Specifika frågor en nyckel

Läraren kan också ställa frågor för att uppmuntra fler elever att vara aktiva i dialogen, klargör Marie Sjöblom.

– I den första cykeln var det mer allmänna frågor som ”hur går det för er”? Lite senare utvecklade vi det till att lärarna i den tredje cykeln ställde mer specifika frågor för att få reda på elevernas matematiska tänkande. ”Varför flyttar den här konstanten grafen åt vänster”? Lärare som ställer mer specifika frågor har större chans att stötta elevernas lärande.

Den cykliska metoden ledde fram till att man fick syn på hur lärarna utvecklade sin medvetenhet kring matematisk dialog.

– Metoden gav en struktur till vårt arbete i det kollegiala lärandet. Många lärare jobbar cykliskt i det kollegiala lärandet men vad som är speciellt i detta är att man även försöker koppla in matematikdidaktiska teorier både när man gör själva designen och analyserar vad som händer. EDR ska ge både praktiskt och teoretiskt resultat.

– Vi har funderat kring hur man kan undersöka lyssnande, det finns inte så mycket forskning om det. Vi har kommit fram till ett ramverk som vi kallar produktivt lyssnande, där vi tittar på hur elever ber andra att lyssna på dem, och hur villiga de är att lyssna på andra. Genom detta kan man undersöka de synliga delarna av lyssnandet.

Hur kom det sig att du intresserade dig för matematisk dialog?

– Jag har jobbat ganska länge som matematiklärare och som handledare i Matematiklyftet i flera år. I båda de rollerna har jag haft mycket fokus på vad som händer i klassrummet. Om man kan få eleverna att aktivt delta i stället för att mest sitta och inte göra så mycket under lektionerna påverkar man deras lärande. Matematiklyftet handlar mycket om hur klassrumsinteraktion skapas.

Vad kan matematisk dialog bidra med?

– Jag har inte gjort några kvantitativa mätningar i min studie utan fokuserat på lärarnas samarbete och hur de kan utveckla den matematiska dialogen. Det behöver man jobba vidare med i forskningen.

Hon tror dock att en mer dialoginriktad undervisning bidrar till ett bättre lärande.

Metod för fler ämnen

Fokus för Marie Sjöblom, som tidigare själv undervisat på gymnasiet och med skolutveckling, har varit matematik men hon tror att upplägget kan tillämpas i andra ämnen också.

– Upplägget vi haft, att forskare kommer och samarbetar med lärare…jag har lärt mig lika mycket av lärarna, eller mer, som lärarna lärt sig av mig. Jag har fört processen framåt men lärarna är experterna i sina klassrum.

Hon beskriver hur hela hennes projekt kan delas upp i flera olika delar.

– Beroende på vem du är i den här kedjan så ser du olika saker. På ett sätt har det varit ett forskningsprojekt, ett annat ett skolutvecklingsprojekt, och på ett tredje sätt ett antal lektioner som lärarna planerat som en del i sin undervisning.

Vad vill du fokusera på framöver?

– Jag hoppas kunna fortsätta jobba med praktiknära forskning, tillsammans med lärare, nära klassrummet.