Ämnesläraren: ”Mötet med matematiken ska väcka lust”

Brist på legitimerade lärare, brister i grundlärarutbildningen och en lägre tolerans mot att ha tråkigt.
Det är några tänkbara orsaker till att svenska elevers betyg i matematik sjunker trots stora satsningar som matematiklyftet och hundratals fler ämnestimmar i grundskolan, enligt matematikläraren Per Berggren.

Per Berggren har varit grundskollärare i matematik i snart 30 år, är ordförande i Sveriges Matematiklärarförening (SMaL) och har skrivit flera böcker för matematiklärare tillsammans med Maria Lindroth som han också föreläser ihop med.

Han säger själv att han varit delaktig i samtal om matematikundervisningens utmaningar och om elevernas upplevelse av den åtminstone sedan läroplanen LPO 94. Och samtidigt som han tror att lärarbrist, lärarutbildning och lättuttråkade elever alla är tänkbara delorsaker till betygstappet, ser han ingen av dem som given.

– Det är märkligt att resultaten sjunker, och jag har ingen förklaring till varför. Men jag har varit lärare så länge och varit med om så många satsningar och läroplaner att jag vet att det här med att ändra kurs på supertankern matematik inte är så lätt, säger han.

Skolvärlden har tidigare skrivit om en ny rapport där SACO-förbundet Sveriges ingenjörer konstaterar att grundskolebetygen i matematik sjunker, och uttrycker oro för rekryteringen av svenska ingenjörer i framtiden.

Tidigare utvärderingar av matematiklyftet från Skolverket och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har lett fram till två slutsatser som Per Berggren tycker är besvärliga att få ihop: Å ena sidan anger de många tusentals lärare som genomgått fortbildningen att den gett nya viktiga insikter och att deras undervisning har utvecklats positivt som följd av den, men å andra sidan syns just ingen effekt på elevernas prestationer.

–  Matematiklyftet tillsammans med de andra satsningar som gjordes på matematik vid samma tid måste ju vara Sveriges största fortbildningsinsats någonsin, och den har bedrivits på ett professionellt sätt och inte bara utifrån någon populistisk tanke. Det har satsats enormt mycket både tid ekonomiska resurser. Då är det ju tråkigt att se att det inte går åt rätt håll, säger han.

Enligt Per Berggren dras matematiken i skolan sedan länge med en hel del föreställningar om ämnet som riskerar att påverka elevernas prestation i en negativ riktning redan innan de kommer in i klassrummet.

– Matematikämnet har ett historiskt ok av att vara ett sorteringsämne. Det är fortfarande hög status att lyckas bra i matematiken, medan att ”vara dålig på matematik”, som eleverna skulle säga, betyder att man är dum, lite sämre. Det blir självuppfyllande.

– Samtidigt är matematik det enda ämnet där det är socialt accepterat att diskvalificera sin egen kunskap och säga ”det här är vi inte bra på i vår familj”. Det tror jag inte finns i så många andra ämnen. Möjligen ”vi är inte bra på musik”, säger Per Berggren.

Samhällets generella utveckling mot snabbare tillfredställelse skulle kunna vara en förklaring till att elever tycks få svårare med matematiken, funderar han, och drar paralleller till hjärnforskaren Torkel Klingbergs forskning om ”grit”, den uthållighet eller motivation som vissa tycks besitta i större utsträckning än andra och som behövs för att nå långsiktiga mål.

– Jag vet egentligen inte varför det skulle slå extra mot just matematiken. Men jag upplever att vi som samhälle har lite tappat det här att ibland så måste man bita ihop och göra, även om det är tråkigt. När jag började som lärare på 90-talet så kunde eleverna bitvis tycka att det var svårt och tråkigt, men de visste att man måste ta sig igenom det. Nu upplever jag att det är fler som ger upp, säger Per Berggren och tillägger:

– Jag har inga siffror på att det här skulle vara ett utbrett problem, men det är en upplevelse jag har.

Kräver matematik mer av eleverna än andra ämnen?

– Ämnet kanske har en karaktär som gör att det inte så lika likt andra ämnen. Matematik står lite ensamt bredvid språken och orienteringsämnena som har en grupptillhörighet. Men jag tror inte att den karaktären nödvändigtvis gör det svårare att lära sig än andra ämnen.

En aspekt av matematikundervisningens utveckling menar Per Berggren är att få matematiklärare av idag själva har upplevt den typ av undervisning de själva förväntas leverera.

– Alla människor som gått i skolan har varit utsatta för matematikundervisning. I dagsläget är det ytterst få matematiklärare som säger att det mest effektiva är att jag står längst fram och ger exempel på tavlan och sedan räknar eleverna tyst i boken. Men den undervisning som vi använder idag är någonting annat än den som de flesta matematiklärare själva upplevde i skolan. Det tar tid för alla lärare och elever att genomsyras av nya idéer.

Kan det finnas en koppling mellan de sjunkande resultaten och bristen på behöriga matematiklärare?

– Ja det är inte omöjligt. Vi har haft en väldigt stor brist på lärare särskilt i matte och no. Så det skulle kunna vara en del av en förklaring. Vi har dessutom under väldigt lång tid haft lärare i de första skolåren som har fått alldeles för lite matematik i sin lärarutbildning. Jag tror inte att det går nog att betona att det första mötet med matematiken ska väcka en lust för matematiken, samtidigt som man ges verktygen att utforska ämnet vidare, säger Per Berggren.