Mattelyftet kan vända utvecklingen

Flera satsningar har redan gjorts för att vända den negativa resultatutvecklingen i matematik. Än så länge utan resultat. Men atematiklyftet är den mest genomgripande hittills, till 2016 ska alla matematiklärare ha deltagit. 

– Den här satsningen räcker till alla. Den är också mer styrd och håller en högre kvalitet. Det är landets främsta forskare och lärarutbildare som har tagit fram stödmaterialet. Både fortbildningsmodellen, kollegialt lärande och innehållet vilar på en helt annan grund än tidigare satsningar, säger Anders Palm, ansvarig för Matematiklyftet på Skolverket. 

Många experter pekar på risken med elevers eget arbete, påtalar ni det för lärare?
– Skolverket säger att enskild räkning inte räcker för att eleverna ska utveckla alla de förmågor som styrdokumenten kräver. Enskild räkning är en bra metod i vissa fall, om läraren vet varför och eleven förstår att nu sitter jag och övar på de här uppgifterna därför att jag ska befästa mina kunskaper. Men när det blir den dominerande metoden, då fungerar det inte, säger Anders Palm. 

Lärarnas Riksförbund har frågat 2 200 lärare hur de ser på de två statliga satsningarna Matematiklyftet och Matematiksatsningen.

Resultatet visar att de matematiklärare som har deltagit i någon av satsningarna är nöjda. Hela 90 procent anser att satsningarna har haft rätt inriktning. Och nästan 80 procent av de deltagande matematiklärarna menar att de statliga satsningarna kan bidra till att förbättra undervisningen på ett sätt som vänder den negativa resultattrenden i matema-
tikämnet. 

De problem som uppmärksammas i rapporten är dels bristen på speciallärare i matematik, dels att många upplever att huvdudmännen inte tar ansvar för lärarnas vidareutbildning i matematik.