Mer forskning ska ge bättre lärare

Regeringens särskilda utredare Cecilia Christersson, vicerektor vid Malmö universitet, lämnade under tisdagen över betänkandet ”Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring” till Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Under ett år har Cecilia Christersson haft i uppdrag att kartlägga befintlig samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän kring praktiknära forskning, det vill säga klassrumsnära forskning där frågorna formuleras utifrån lärarnas behov av kunskap om lärande och undervisning.

Utredaren pekar på att en ökning av den praktiknära skolforskningen kommer att leda både till kvalitetsförbättringar av lärarutbildningen men också att vi får en skolutveckling som baseras på forskning och beprövad erfarenhet.

En viktig slutsats i betänkandet är att skolhuvudmännen behöver skapa utrymme för lärare och förskollärare att arbeta i praktiknära forskningsprojekt.

– Vi skulle gärna vilja se att det finns ett utbyte av lärarna i respektive verksamhet. Det skulle vara en vinst för lärarna själva, som en sorts kompetensutveckling. Det vi har sett när vi har jobbat med kartläggningen är att lärare som i dag har en arbetsgivare, och där man gör ett avtal med lärosätena och jobbar under en längre period, är att man tycker att det fungerar väldigt bra. Det är inte så stressigt som om man skulle ha två arbetsgivare, säger Cecilia Christersson.

Regeringen rekommenderas dessutom att göra en översyn av lärar- och förskollärarexamen så att framtidens lärare får kunskaper i exempelvis forskningsmetodik.

Helene Hellmark Knutsson tror att betänkandet kommer att bli en viktig del för utvecklingen av skolan.

– Det känns som en väldigt viktig pusselbit för både hur vi ska kunna stärka upp skolutvecklingen på vetenskaplig grund men också hur vi ska stärka upp kvaliteten i lärarutbildningen, säger hon till Skolvärlden.

– Det var några ganska skarpa och konkreta förslag om till exempel att dels utökat uppdrag till Skolforskningsinstitutet, men också att skärpa upp examensskrivningarna i lärarutbildningarna.

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, tycker att utredningens rekommendationer är en bra grund att gå vidare ifrån. Men höjer ett varningens finger.

– Men det måste också finnas något att samverka om. Utan tillräckliga forskningsmedel så finns en risk för att utredningens förslag ändå inte får någon verkan. Det behövs både mer direkta forskningsmedel till lärosätena och mer sökbara medel hos Vetenskapsrådet och Skolforskningsinstitutet, säger hon.

Cecilia Christersson menar att det i dag bara är en procent av alla lärare som är forskarutbildade och målet är att en högre andel av våra lärare bör ha en forskarutbildning för att kunna bedriva praktiknära skolforskning. 

– Det här måste vi klara parallellt med att vi utbildar fler lärare och se till att de lärare vi har får behörighet, säger Helene Hellmark Knutsson och tillägger:

–  Utredaren säger att det här behöver jobbas upp långsiktigt. Det här är ett arbete som vi kommer behöva jobba med under många år och succesivt stärka upp både resurser och kanske också styrning.