Annons
Aida Kotorcic, lärare på Sollentuna International School använder metoden ”Universal design for learning”.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Publicerad 9 oktober 2018

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan.
Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” enligt läraren Aida Kotorcic som använder det i undervisningen.

Fakta

Mer om Universal Design for Learning:

Läs mer om CAST, som är det primära forsknings- och utvecklingscentret för Universal Design for Learning (UDL), här.

I slutet av 2017 fick grundskolläraren Aida Kotorcic motta priset som årets lärare i Sollentuna för sitt arbete med undervisningsmetoden ”Universal design for learning” (UDL).

Metoden kan beskrivas som ett ramverk för planering, genomförande och utvärdering av undervisning som omfattar alla elever, inte enbart berör elever i behov av särskilt stöd.

– Det var roligt att få priset och det är ett erkännande från kommunens håll att metoden inte är någon fluga – utan någonting man verkligen tror på, säger Aida Kotorcic.

Hon har arbetat med UDL i snart två år på skolan Sollentuna International School och tycker redan att det har gett goda resultat och förbättringar sedan metoden infördes i undervisningen.

– Jag har tillämpat metoden på två klasser på grundskolan. Jag kan säga att vi har skapat grupper som är väldigt trygga och en studiero som är otrolig. Detta har lett till att vi har nått förbättrade resultat både i svenskan och matematiken.

”Universal design for learning” bygger på tre huvudprinciper, Aida Kotorcic beskriver punkterna i metoden:

  • Varierande arbetssätt för att skapa och lära sig.

– Det handlar om att alltid förklara allting på mer än ett sätt och om att få möjlighet att ta in kunskaperna på olika sätt. Vi har elever med olika funktionsvariationer och svårigheter, så att alltid ha möjlighet till inlärningstjänster och möjlighet till att jobba med en pedagog som arbetar i en mindre grupp. Jag jobbar exempelvis jättemycket med ord- och bildstöd, säger Aida Kotorcic.

  • Varierande arbetssätt för att kommunicera och synliggöra lärande

–  Som elev ska man aldrig tvingas in i en fålla. Det får inte alltid vara prov som är det enda testet som gäller. Man ska kunna skriva ett blogginlägg eller spela in en podd om vad man har lärt sig. Eleverna måste få olika sätt för att visa vad man kan. Vi har alltid samma mål, men resan dit kan ske på olika sätt, säger Aida Kotorcic.

  • Varierande arbetssätt för att engagera/motivera eleverna

– På min skola har jag utvecklat någonting som heter elevprofiler och på den här punkten utgår jag från elevernas profiler som man har som underlag. Man frågar eleverna vad de tycker är roligt och vad vill de läras sig. Det kanske får ta två veckor att lära känna eleven för att kunna ta reda på vad som engagerar. Tycker eleven att Youtube är roligt? Ja, då får man testa det, säger hon.

Den vanligaste missuppfattningen många har kring metoden, enligt Aida Kotorcic, är att den håller tillbaka de eleverna som inte är i behov av särskilt stöd. Men UDL gynnar alla, menar Aida Kotorcic.

– Det är jätteviktigt att behöva ha en högre nivå också, och det måste man ta i beaktning när man planerar lektionerna. Det är ingen elev som tar skada av att jag alltid har exempelvis instruktionerna i både tal och i skrift. UDL har gynnat varenda elev hittills. 

Aida Kotorcic påpekar att metoden samtidigt har lett till att det har blivit mer tillgängliga lärmiljöer på skolan.

– Tar man de fysiska lärmiljöerna som exempel så har eleverna hos oss möjlighet att arbeta utanför klassrummet om man vill, och man kan också jobba med hörselkåpor om man vill. Man möter eleven där den befinner sig just den dagen.

Jag förstår att digitala hjälpmedel är en viktig del i metoden. Men om man inte har tillgång till de här verktygen då?

– Man kan börja i en liten skala också. Det går att införa den här metoden även med mycket små medel. Har man inte en stor tillgång till digital teknik så kan man klara sig ändå. Det handlar inte om materialet, utan det handlar om att jobba med det man redan har. Jag tror att många som hört talas om UDL känner att det här är något som man redan gör, men att man inte har den här etiketten på det.

Vad finns det för fallgropar med metoden? 

– Att tänka att man måste ha 22 lektionsplaneringar om man har 22 elever i klassen. Men det handlar om att försöka att anpassa och se olika nivåer, och rikta sig mot dessa. Det handlar om att ta till sig ett nytt mindset, säger Aida Kotorcic.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera
Annons
Annons

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Annons
Annons

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons