aida_larare_klassrum

Aida Kotorcic, lärare på Sollentuna International School använder metoden ”Universal design for learning”.

Metod

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan.
Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” enligt läraren Aida Kotorcic som använder det i undervisningen.

Mer om Universal Design for Learning:

Läs mer om CAST, som är det primära forsknings- och utvecklingscentret för Universal Design for Learning (UDL), här.

I slutet av 2017 fick grundskolläraren Aida Kotorcic motta priset som årets lärare i Sollentuna för sitt arbete med undervisningsmetoden ”Universal design for learning” (UDL).

Metoden kan beskrivas som ett ramverk för planering, genomförande och utvärdering av undervisning som omfattar alla elever, inte enbart berör elever i behov av särskilt stöd.

– Det var roligt att få priset och det är ett erkännande från kommunens håll att metoden inte är någon fluga – utan någonting man verkligen tror på, säger Aida Kotorcic.

Hon har arbetat med UDL i snart två år på skolan Sollentuna International School och tycker redan att det har gett goda resultat och förbättringar sedan metoden infördes i undervisningen.

– Jag har tillämpat metoden på två klasser på grundskolan. Jag kan säga att vi har skapat grupper som är väldigt trygga och en studiero som är otrolig. Detta har lett till att vi har nått förbättrade resultat både i svenskan och matematiken.

”Universal design for learning” bygger på tre huvudprinciper, Aida Kotorcic beskriver punkterna i metoden:

  • Varierande arbetssätt för att skapa och lära sig.

– Det handlar om att alltid förklara allting på mer än ett sätt och om att få möjlighet att ta in kunskaperna på olika sätt. Vi har elever med olika funktionsvariationer och svårigheter, så att alltid ha möjlighet till inlärningstjänster och möjlighet till att jobba med en pedagog som arbetar i en mindre grupp. Jag jobbar exempelvis jättemycket med ord- och bildstöd, säger Aida Kotorcic.

  • Varierande arbetssätt för att kommunicera och synliggöra lärande

–  Som elev ska man aldrig tvingas in i en fålla. Det får inte alltid vara prov som är det enda testet som gäller. Man ska kunna skriva ett blogginlägg eller spela in en podd om vad man har lärt sig. Eleverna måste få olika sätt för att visa vad man kan. Vi har alltid samma mål, men resan dit kan ske på olika sätt, säger Aida Kotorcic.

  • Varierande arbetssätt för att engagera/motivera eleverna

– På min skola har jag utvecklat någonting som heter elevprofiler och på den här punkten utgår jag från elevernas profiler som man har som underlag. Man frågar eleverna vad de tycker är roligt och vad vill de läras sig. Det kanske får ta två veckor att lära känna eleven för att kunna ta reda på vad som engagerar. Tycker eleven att Youtube är roligt? Ja, då får man testa det, säger hon.

Den vanligaste missuppfattningen många har kring metoden, enligt Aida Kotorcic, är att den håller tillbaka de eleverna som inte är i behov av särskilt stöd. Men UDL gynnar alla, menar Aida Kotorcic.

– Det är jätteviktigt att behöva ha en högre nivå också, och det måste man ta i beaktning när man planerar lektionerna. Det är ingen elev som tar skada av att jag alltid har exempelvis instruktionerna i både tal och i skrift. UDL har gynnat varenda elev hittills. 

Aida Kotorcic påpekar att metoden samtidigt har lett till att det har blivit mer tillgängliga lärmiljöer på skolan.

– Tar man de fysiska lärmiljöerna som exempel så har eleverna hos oss möjlighet att arbeta utanför klassrummet om man vill, och man kan också jobba med hörselkåpor om man vill. Man möter eleven där den befinner sig just den dagen.

Jag förstår att digitala hjälpmedel är en viktig del i metoden. Men om man inte har tillgång till de här verktygen då?

– Man kan börja i en liten skala också. Det går att införa den här metoden även med mycket små medel. Har man inte en stor tillgång till digital teknik så kan man klara sig ändå. Det handlar inte om materialet, utan det handlar om att jobba med det man redan har. Jag tror att många som hört talas om UDL känner att det här är något som man redan gör, men att man inte har den här etiketten på det.

Vad finns det för fallgropar med metoden? 

– Att tänka att man måste ha 22 lektionsplaneringar om man har 22 elever i klassen. Men det handlar om att försöka att anpassa och se olika nivåer, och rikta sig mot dessa. Det handlar om att ta till sig ett nytt mindset, säger Aida Kotorcic.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm