hemmasittare

Johanna Bogfors (t.v) ligger bakom det pedagogiska arbetssättet ”skolkärlek”. Foto: Skolverket

Metoden räddar eleverna i riskzonen

Läraren och Skolverket-experten Johanna Bogfors ligger bakom en unik metod som har förbättrat skolresultaten avsevärt och gjort att fler elever går ut gymnasiet.
Hon kallar det att sprida ”skolkärlek”. 
– Gör detta till den viktigaste frågan på skolan, säger hon.

Försteläraren Johanna Bogfors på Åre gymnasium gick 2012 med i ett stort SKL- och ESF-finansierat projekt som heter ”Plug in”. Syftet med projektet var att ta fram nya metoder och modeller för att minska avhopp på gymnasieskolan och stötta unga som riskerar att hamna i permanent utanförskap.

– Vi fick en massa pengar och sedan fick vi väldigt fria händer, alltså hur ska vi minska avhoppen? Vi läste in oss på massor av forskning och konstaterade att det här med bemötande är det som betyder mycket för elever, och det styrker även forskningen. Vi började kalla det för det hela för ”skolkärlek”, säger Johanna Bogfors som startade arbetet med kollegan Angelica Faktus.

Det pedagogiska arbetssättet ”skolkärlek” handlar om lärarnas bemötande, och att enkla små grejer kan göra mycket för eleverna.

– Det handlar om att bemöta elever professionellt, och samtidigt med en nyfikenhet, värme, glädje och en entusiasm. Eleverna ska känna att man gillar dem, säger hon.

– Det är klart att man inte bara kan gå runt och vara trevlig. Man måste jobba med många olika delar för att få allt att fungera. Men man märker att det här med bemötande är en väldigt viktig faktor, det märker vi rent erfarenhetsmässigt, men det ser man också forskningsmässigt.

Vad finns det mer för viktiga faktorer som gör metoden framgångsrikt?

– Framgångsfaktorerna är koll och uppföljning. Vi vara flexibla i skolan, man måste samverka, och så är bemötandet viktigt, som jag nämnt. Det som ligger till grund för alla de här faktorerna är att man sätter individen i centrum. Vi får aldrig generalisera och säga att alla hemmasittare blir mobbade, utan man måste alltid fråga individen varför just hen är hemma.

– Frågar man eleverna hur de upplever skolan och kunskapsmålen, lärare, lektionerna, terminer – så får man så himla kloka svar. Det låter väldigt enkelt att man ska ha individen i centrum, men ändå är det många elever som vittnar om att det aldrig är någon som riktigt har frågat dem. Vi måste bli bättre på det!

I Åre kommun har metoden förbättrat skolresultaten. Nu går fler elever går ut gymnasiet tack vare modellen.

– När vi gick in i det här projektet 2012 var det runt 70–75 procent som klarade en fullständig gymnasieexamen i Sverige, vår siffra hamnade efter ett tag på 98,5 procent. Snacka om succé. Det blev så himla tydligt att vi gjorde skillnad. Det går nästan inte att göra det bättre, säger hon.

Vad är och har varit den vanligaste orsaken till att elever hoppar av hos er?

– Att de inte fick den hjälp de behövde. Får en elev F i samhällskunskap i årskurs 1, och sedan i en till kurs, och en till kurs – då har man för mycket F för att kunna ta studenten.

Hennes arbete med metoden ledde för några år sedan till en helt ny yrkeskarriär. Nu arbetar hon även som expert på Skolverket, men undervisar fortfarande på deltid i Åre.

– Det är jättekul. Jag brinner verkligen för den här frågan. Nu får jag det allra bästa av två världar. I mitt jobb på Skolverket är jag ute på skolor i hela landet, från Kiruna till Blekinge, och upplyser i ämnet. Vi föreläser om vilka riskfaktorer och framgångsfaktorer finns det hos elever, och sedan startar vi upp en process på skolorna lokalt utifrån deras behov, förutsättningar och vilja. Utifrån de fyra framgångsfaktorerna kartlägger vi vad skolan behöver jobba med. Sedan återgår jag till skolvardagen.

När hon är ute på skolor runt om i landet så poängterar hon alltid att lärarna spelar en jättestor roll i projektet.

– Om en elev har tappat bort hemprovet i filosofi och sedan går och ber läraren om att få ett nytt prov – då vill man inte bli bemött av en lärare som säger: ”Nej din slarver, tänk att du tappade bort provet en gång till. Det här är tredje gången du tappar bort det”. Då går man inte tillbaka någon mer gång, utan då tar man hellre ett F.

– Sedan är det väldigt viktigt att en lärare är flexibel. Det kan vara så att en elev presterar jättedåligt när det står ”PROV” i stora bokstäver som överskrift. Då kanske man som lärare kan resonera och köra ett muntligt prov.

Har du något mer tips till lärare som vill arbeta för att bli bättre på bemötande?

– Lyfta frågan på egna skolan om vad som är ett gott bemötande. Gör det till den viktigaste frågan. Är det till exempel okej att säga: ”Oj Pelle, kors i taket, är du i skolan i dag?” och hur bemöter man en elev som har tappat bort matteboken för tredje gången? Gör det till en fråga. Man kan också mäta skolkulturen på sin skola, då får man jättebra svar från eleverna. Fråga hur eleverna tycker att det fungerar, säger Johanna Bogfors.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm