Migrationsverket

Migrationsverket: ”Vi tar alltid hänsyn till barn”

Marjam Salihi har bott i Sverige i åtta år och har gått i svensk skola från årskurs tre till årskurs nio. Men Migrationsverket menar att hon bara varit här sedan i januari, när hennes senaste asylansökan kom in, och nu har hon fått beskedet att hon ska skickas till Afghanistan. Detta trots att familjen haft upprepade kontakter med myndigheten sedan 2002. 

Skolvärlden ringde upp Jakob Lindvall som är enhetschef på asylprövningsenhet 2 i Boden som har hand om hennes ärende.

Kan migrationsverket göra så här? Att räkna visteletiden från när den senaste asylansökan kom in, och då inte ta hänsyn till tidigare kontakter med eller annan kännedom om de här personerna?

– Det enda läget jag kan tänka mig att man hamnar i det resonemanget är när det gäller legal och illegal vistelse i landet. Om man har hållit sig undan och inte medverkat till att följa tidigare beslut, säger Jakob Lindvall.

Och då tar man inte hänsyn till om huruvida det finns barn med i bilden?

– Vi tar alltid hänsyn till om det finns barn med.

Uppehållstillstånd eller inte: att utvisa ett barn som i praktiken har växt upp i Sverige, efter så många år, kan det verkligen stämma överrens med internationell lagstiftning?

– Jag kan inte gå in och kommentera detaljer i enskilda ärenden. Men ett asylärende är en komplicerad bedömning med flera saker man måste väga in. Barnets rättigheter och det bästa för barnet är ju en viktig del av vår prövning. Barnkonventionen och artiklarna i Europakonventionen är viktiga för våra bedömningar av asylärenden. Men de är inte det enda vi har att ta ställning till, säger Jakob Lindvall.

Han listar en rad faktorer gällande familjens situation i Sverige och framför allt i hemlandet som går in i bedömningen av alla asylärenden, och påpekar att även om hänsyn tas till barnets bästa och olika konventioner så är det ändå bara en del av en mycket större bedömning.

Men likväl – ett barn som bott i Sverige sedan hon var åtta år, som inte ens läser svenska som andra språk och som nu är sexton år – hennes liv är ju här, hon har inget liv någon annanstans. Låter det rimligt att hon ska skickas ut ur landet?

– Vi tittar dels på hur länge man har varit i Sverige, men också den legala och den illegala vistelsetiden, om det finns en sådan. Så ser vi utifrån det och allt annat om det är rimligt att barnet ska återvända. Sen har vi ju en ny del i lagen, och då är det extra svårt för vår del. Det handlar om särskilt ömmande skäl för barn att få stanna, och där finns det ingen praxis ännu.

Fast den lagändringen har ju gjorts för att det ska bli lättare för barn att få stanna. Så det kan väl rimligtvis inte ha påverkat det här fallet i riktningen mot utvisning?

– Jo precis, så kan man ju också argumentera. Det är naturligtvis en viktig synpunkt. Men det är ändå så att vi har den här lagändringen och allt annat ska vägas in i ärendet och det har inte gjorts förut. Nivåerna är inte satta. Många av de ärendena som vi avgör nu avgörs ju också i domstol senare och det kommer bli väldigt viktigt vad de kommer fram till, så vi får en bra och tydlig praxis.

Men om vi lyfter det här till en hypotetisk nivå: Om det skulle vara så att ett barn som levt i Sverige i åtta år, är sexton år idag och har gått nästan hela sin skolgång här skulle utvisas – skulle det förvåna dig? Eller är det så er verklighet ser ut?

– Det är ju en hypotetisk fråga. Just när det gäller barn med familj, det är inga lätta bedömningar. Men att ett barn som varit här under ett visst antal år inte kan återvända hem, det kan jag inte säga. Det är inte svart eller vitt i de ärendena. Det är svåra bedömningar.  

Då tolkar jag dig som att du inte skulle tycka att det var något konstigt?

– Allting beror ju på hur ärendet ser ut. Det här med anpassning till landet är ju en del av bedömningen som man ska göra. Men som sagt, det är inte lätt. Jag har inget bra svar på den frågan.

Kommentera