Ministern om lönelyftet: Kommunerna borde skjuta till mer

Lärarlönelyftet leder på en del platser i landet till frustration, oro och osämja mellan lärare. På Skolvärldens facebooksida skriver lärare att reformen gör mer skada än nytta, och att reformen kommer att leda till avhopp från yrket.

Helen Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, det var väl inte riktigt såhär det var tänkt?

– Tanken är att det här ska vara ett extra tillskott till löneutvecklingen för våra lärare. Vi har ju inte tagit över lönebildningen utan ansvaret ligger på parterna. Det var parterna som förhandlade fram modellen, men tyvärr har några valt att införa det här som något extra, som ligger utanför den vanliga löneprocessen. Det var aldrig tanken.

Helene Hellmark Knutsson tycker att huvudmännen sviker det som var överenskommet sedan tidigare. Hon menar att det ligger på kommunerna att jämna ut de orättvisor som kan uppstå när kvalificerade lärare hamnar utanför det statliga lönelyftet.

– Har man många lärare som uppfyller kriterierna för lärarlönelyftet så får man ju själv se till att skjuta till de resurser som behövs. Det finns en del dåliga exempel på hur huvudmän har valt att implementera det, säger hon.

Vi får kommentarer från lärare som gör analysen att lärarlönelyftet kommer att leda till avhopp från yrket. Hur reagerar du på det?

– Det visar ju att om man inte sköter implementeringen på rätt sätt så kan det få motsatt effekt.

Nu kallar hon in parterna till samtal för att diskutera hanteringen av lärarlönelyftet och reda ut vad som fungerar och inte.

Vad kommer vara ditt budskap till huvudmännen?

– Det är naturligtvis att återgå till det som var syftet och som parterna var med på när reformen togs fram. Jag vill ha en lägesanalys och höra både de goda och mindre goda exemplen, och se hur vi kan sprida de goda exemplen.

Vad väntar du dig för effekt?

– Det jag hoppas på är att vi ska ha samsyn kring att det behövs ett lokalt lönearbete, och att alla parter ser till att vi implementerar det här på ett bra sätt och lär av de goda exemplen.

Det negativa bemötandet reformen får nu påminner om hur det lät när karriärreformen sjösattes av den borgerliga regeringen, med känslan av att delas in i ett a- och ett b-lag samt godtyckliga kriterier för inkludering. Kunde ni dragit bättre lärdomar av det i utformningen av lärarlönelyftet?

– Vi tog lärdom av karriärtjänstereformen. Den togs fram utan parternas medverkan. Därför var det viktigt att de var med den här gången, och vi var överens med parterna under förarbetet. Men nu har vi också gett i uppdrag till statskontoret att se över hela reformen, för att se om det finns saker vi behöver justera.